Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs 4-6 bemöter elever som är ombytta, men inte deltar aktivt på lektionerna i idrott och hälsa. Syftet är även att undersöka hur lärare arbetar för att öka det aktiva deltagandet under lektionerna. Studien är baserad på både observationer av och intervjuer med tre lärare vid två olika tillfällen. Resultatet av undersökningen visar att lärarnas bemötande varierar, men att de ofta har en medvetenhet som grund för sitt agerande. Däremot visar studien att lärarna inte noterade samtliga elever som var inaktiva. Gemensamt för samtliga lärare är att de försöker planera undervisningen utifrån elevernas intressen och att de försöker anpassa aktiviteterna till eleverna på olika sätt. Resultatet har analyserat utifrån läroplansteorin.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som berör skolans roll och möjlighet till att fostra aktiva medborgare samt hur undervisningen bör utformas för att främja elevers vilja och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Kunskapsöversikten är framför allt kopplad till ämnesplanen i samhällskunskap på gymnasiet. För att hitta material som kunde besvara frågeställningen användes en systematisk litteratursökning genom sökningar i Swepub och Libsearch. Befintliga litteraturlistor har också använts i sökandet av relevant forskning.  Resultatet visar att skolans demokratiuppdrag är komplext och att innebörden av uppdraget måste förstås i rådande samhällelig kontext. Den presenterade forskningen belyser olika aspekter av den utmaning skolan står inför och de svårigheter som ligger i uppfyllandet av demokratiuppdraget, både på policynivå och i praktiken. Vidare visar resultatet också att en deliberativ undervisningsform kan vara fördelaktig för att fostra demokratiska, aktiva medborgare. Att arbeta med samhällsfrågor och ämnen som berör elevernas livsvärldar tycks också viktigt för att väcka ett engagemang hos eleverna. Andra faktorer så som upplevt inflytande och elevers självbild påverkar också viljan och förmågan till aktivt deltagande.  I diskussionen beskrivs hur mer forskning behövs på området, speciellt för att kunna dra slutsatser om vilken metod som är mest gynnsamt för fostrandet av aktiva medborgare. Även resultatets relevans för lärarprofessionen diskuteras.

Introduktion Motivation är en förutsättning för att elever ska prestera, delta och lära sig de kunskaper som utförs på idrottslektionerna. Som framtida lärare ska vi kunna motivera våra elever. Därmed behöver vi kännedom om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation för att arbeta motivationsfrämjande på bästa möjliga sätt.  Syftet Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av de olika motivationsfaktorerna och hur det kan påverka elevernas aktiva deltagande i idrott och hälsa. Studien har sin utgångspunkt från de olika motivationsteorierna, Self Determination Theory (SDT), inre motivation, yttre motivation och amotivation samt viktiga begrepp inom de olika teorierna. Studien har även anknytits till tidigare forskning relaterad till dessa teorier. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ digital enkätstudie där 305 elever medverkade från fyra olika skolor inom Stockholmsområdet. Två olika högstadieskolor varav sju klasser och två olika gymnasieskolor med sju klasser som deltog i studien.  Resultat Resultatet visade att yttre och inre faktorer har störst inverkan på elevernas aktiva deltagande inom idrott och hälsa. De dominerande motivationsfaktorerna för ett aktivt deltagande visade sig vara betyg och att eleverna tycker att det är roligt att röra på sig under idrottslektionerna. Eleverna som inte deltar aktivt har en annan typ av motivation som kallas för amotivation, vilket innebär att motivation saknas. Resultaten för amotivation visade sig vara att ämnet var tråkigt, lektionsinnehåll, skada eller sjukdom samt att det inte fanns någon motivation att delta aktivt.   Slutsats Slutsatsen av denna studie var att det finns flera motivationsfaktorer som påverkade ett aktivt deltagande för elever i årskurs nio på högstadiet och åk ett på gymnasiet men att betyg och roligt att röra på sig är största faktorerna men även att idrottsläraren har en viktig roll i att motivera och engagera sina elever till ett aktivt delta i idrott och hälsa. / Introduction Motivation is a prerequisite for students to perform, participate and learn the knowledge given in the sports lessons. If we as teachers want to motivate our students, we need knowledge of which factors affect students' motivation in order to work in the best possible way to promote motivation for active participation. Purpose The purpose of this study is to investigate the importance of the various motivational factors and how it can affect students' active participation in sports and health. The study has its starting point from the various motivation theories, Self Determination Theory (SDT), internal motivation, external motivation and amotivation, as well as important concepts within the various theories. The study has also been linked to previous research related to these models. The study was carried out by using a quantitative digital survey study where 305 students participated from four different schools in Stockholm. Two different primary schools in grade nine of which seven classes, two different high schools wich sevens classes participated in the study. Results The results showed that external and internal factors have the greatest impact on students' active participation in sports and health. The dominant motivational factors for active participation were found to be grades and that students find it fun to exercise during physical education lessons. The students who didn't participate actively have another type of motivation called amotivation, which means that you miss motivation. The results for amotivation were found to be that the subject was boring, lesson content, injury/illness and that they simply had no motivation to participate actively. Discussion The conclusion of this study was that there are several factors that influence active participation for students in grades nine and one at high school, on the other side was the grades and the enjoyment of exercise the biggest/main factors, but also that the physical education teacher has an important role in motivating and engaging his students to active participation in sports and health.

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i årskursnio att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. Dessutom undersöktes huridrottslärarna motiverar sina elever så att de deltar i idrottsundervisningen. Studien hade sinteoretiska utgångspunkt i Vallerands motivationsmodell (Vallerand & Ratelle, 2004), menäven annan relevant forskning inom området har haft betydelse för den teori som resultaten istudien har kopplats till. Valet av metod var intervjuer av sex idrottslärare och med deintervjuresultaten som grund utformade vi en enkät till elever i årskurs nio på tre olika skolorangående deras motivationsfaktorer till att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott ochhälsa. I studien medverkade totalt 164 elever i årskurs nio. Urvalet gjordes genom att vi valdedessa tre skolor som vi tidigare varit i kontakt med på något sätt och där var det slumpen somavgjorde vilka deltagarna i studien blev. Resultaten visade att det fanns flera faktorer sompåverkar elever i årskurs nio och deras aktiva deltagande i idrott och hälsa. Dessa faktorer haren påverkan både på elevernas inre samt yttre motivation. De huvudsakligamotivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa visade sig vara betyg och attidrott och hälsa upplevs som ett roligt ämne. De elever som inte deltar aktivt har en typ avmotivation som kallas för amotivation, vilket innebär en brist på motivation. Resultatenvisade även att eleverna dels motiverar sig själva, men även att de blir motiverade av andrapersoner i sin omgivning, genom framförallt uppmuntran och positiv feedback. Vår slutsatsvar att det är en mängd olika faktorer som motiverar elever i årskurs nio att delta i idrott ochhälsa, samt att idrottsläraren har en viktig roll i att motivera sina elever till ett aktivtdeltagande i idrottsundervisningen.Nyckelord: Motivation, aktivt deltagande, idrott och hälsa, motivationsfaktorer, elever. / The aim with the study was to examine which motivation factors that influence students inclass nine to participate actively and not to participate actively in physical education (P.E).Moreover, there was interest of examining how the P.E teachers motivate their students sothat they participate in the sport education. The study had its theoretical starting point inVallerand’s motivation model (Vallerand & Ratelle, 2004), but also other relevant researchwithin the area has been of importance for the theory that the results in the study have beenlinked to. The choice of method was that we used the interviews of six P.E teachers and withthose interview results as ground we formulated a questionnaire to students in class nine onthree different schools concerning their motivation factors to participating actively and not toparticipate actively in physical education. 164 students in class nine participated in the studyaltogether. The results showed that there were several factors that influence students in classnine and their active participation in physical education. These factors have an impact both onthe students’ intrinsic and extrinsic motivation. The main motivation factors for the reasonthat students participate in physical education was to be the grades and that physical educationis experienced as an enjoyable schoolsubject. The students that did not participate activelyhave a type of motivation called amotivation, which means a deficiency in motivation. Theresults also showed that the students partly motivate themselves, but also that they becomemotivated because of other persons in their environment, specifically by encouraging andpositive feedback. Our conclusion was that there is an amount of different factors thatmotivate students in class nine to participate in physical education, and also that the P.Eteacher has an important role in motivating the students to an active participation in physicaleducation.Keywords: Motivation, active participation, physical education, motivation factors, students.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som behandlar möjligheter och utmaningar vid implementering av skolans demokratiuppdrag. Vidare studeras även hur samhällskunskapen arbetar med att fostra aktiva demokratiska medborgare. Kunskapsöversiktens frågeställningar är; Hur definieras och beskrivs syftet med skolans och samhällskunskapens demokratiuppdrag enligt tidigare forskning? Vilka aspekter lyfts fram i forskning som viktiga för skolans och samhällskunskapens demokratiska uppdrag? För att få fram relevant information användes systematiska sökningar i SwePub, ERC och Libsearch. Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan olika aspekter som studerats i resultatet. De olika aspekterna lyfter fram utmaningarna och möjligheterna och visar hur stor påverkan samhällskunskapsämnet och skolan har i att fostra aktiva demokratiska medborgare. Resultatet visar vidare på att möjligheterna ligger i att skolverksamheten drar nytta av samhällskunskapsämnets aktualitet och resurserna som aspekterna lyfter fram. Utmaningarna som lyfts fram i resultaten är lärarnas förmåga att anpassa sig, samt hur man ska ge elever rätt verktyg till att kunna bli aktiva demokratiska medborgare. I diskussionen lyfts aspekternas relevans upp och vikten av att fostra aktiva demokratiska medborgare. Vidare diskuteras även att det omgivande samhället ställer krav på att skolan, lärare och elever ska vara anpassningsbara.

<p>Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang. </p><p>Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet.</p><p>"Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader. </p><p>I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.</p>

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang. Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet. "Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader. I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal. Dessa upplevelser, tankar och känslor är hämtade från Suzanne Parmenius Swärds avhandling som berör samma ämne. Jämförelsen visar stora skillnader. I denna undersökning berättar eleverna om en dialogisk respons och aktiva klassrum medan Parmenius Swärds avhandling visade motsatsen, nämligen en monoligisk bristfokuserad responskultur. Detta pekar mot att skrivundervisningen håller på att förändras till att bli mer formativ.

Singapore Math är ett undervisningssätt i matematik som bygger på hur matematikundervisningen sker i Singapore. Studien belyser hur några lärare i den svenska grundskolan upplever att införandet av Singapore Math har ändrat deras sätt att undervisa i matematik och hur de upplever att elevernas aktiva deltagande påverkas av modellen. De teoretiska utgångspunkter som studien bygger på är matematikämnet och dess läroplan i Singapore samt Lev Vygotskijs sociokulturella synsätt på lärande. I studien gjordes sju kvalitativa intervjuer med lärare i den svenska grundskolan och intervjumaterialet analyserades tematiskt. Resultaten visar att samtliga lärare ser problemlösning som en central del i sin undervisning med Singapore Math och att alla lärare upplever ett ökat aktivt deltagande hos eleverna efter införandet av modellen. Majoriteten av de intervjuade lärarna anser sig lägga ned mer, men inte mycket mer, tid på planeringsarbete efter införandet av modellen.

Studien har som syfte att hitta beprövade och fungerande metoder för att höja aktivt deltagande i undervisning i genetik på gymnasieskolan. Aktivt deltagande ses av många forskare som en förutsättning för att lära sig någonting. Studien består av enkäter för gymnasieelever i biologi och personliga intervjuer med biologilärare och andra professionella personer inom undervisning. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet, som baserar sig på Vygotskijs teori att allt lärande sker i sociala sammanhang, samt på Dewey’s “learning by doing”. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning. Metoderna som både elever och pedagogerna uppskattade mest var att relatera undervisningen till elevernas egna erfarenheter, till aktuella situationer (såsom coronavirus), att utveckla bra personliga relationer till elever, och att variera undervisningen. Vad som också verkar fungera relativt bra är EPA (Enstaka, Par, Alla) och självständig forskning. Eleverna hade inte alltid samma uppfattning som pedagoger över vad som motiverade dem, till exempel om vikten av att aktiviteter är relaterade till deras egna erfarenheter och intressen, och det kan vara värt att undersöka vidare i framtida forskning. Studien avslutas med en antal rekommendationer till lärare, av vilka de flesta är användbara även i annan undervisning än just i genetik.