I skolans värld sitter det alldeles för många elever under tystnad och observerar sina aktiva klasskamrater under samtal, diskussioner och frågestunder i stället för att själva medverka. Studien är tänkt att ge svar på vad som ligger bakom elevernas bristande deltagande. Eleverna behöver få en insikt i hur viktig kommunikationen med omvärlden är. Studien utgår ifrån pragmatismen och det sociokulturella perspektivet. För att komma tillrätta med problemet så gjordes en empirisk undersökning där utvalda elever fick svara på frågor gällande deras deltagande under lektionerna. Den genomfördes genom kvalitativa intervjuer som sedan analyserades genom konventionell innehållsanalys. Studien visade på att eleverna ofta hänger upp sig på att de inte vet svaret i en specifik fråga och att de inte vågar ta upp det i en diskussion. Eleverna är medvetna om att många tankar, felaktiga eller ej, faktiskt startar upp givande samtal som mynnar ut i korrekta svar på ställda frågor och lösningar på uppkomna problem. Slutsatsen av studien visade på vikten av att arbeta vidare för ett klassrumsklimat där alla känner sig inkluderade och vågar ta plats. Eleverna har i studien visat på förbättringar som kan vara till hjälp och dessa ska implementeras för en mer jämställd undervisning.

Syfte och frågeställning  Syftet med studien är att undersöka ur ett lärarperspektiv, på vilka sätt gymnasielärare uppfattar att elever är frånvarande, närvarande respektive deltar i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar som undersöktes i studien är: I vilken mån uppfattar lärare att elevernas bakgrund påverkar elevers frånvaro, närvaro och deltagande i Idrott och hälsa? Hur uppfattar lärarna elevernas motivation spelar roll för frånvaro, närvaro och aktivt deltagande i ämnet? Samt, hur uppfattar lärarna att yttre omständigheter påverkar frånvaro, närvaro och aktivt deltagande?  Metod  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett urval som bestod av fem gymnasielärare varav fyra med yrkeslivsfarenhet från grundskolan. Resultat analyserades genom två teorier, motivationsteori och ramfaktorteori. De intervjuade lärarna arbetade både på både på fri- och kommunala skolor.  Resultat Lärarna upplevde att betygsmotiverade elever på teoretiska gymnasieprogram med stark socioekonomisk bakgrund och erfarenhet av föreningsidrott deltog både i högre grad och var mer aktiva på lektionerna. Mindre betygsmotiverade elever på praktiska program hade större frånvarobenägenhet och var mindre delaktiga i alla gymnasieämnen. Enskilda- eller paraktiviteter och mindre elevgrupper upplevde lärarna gynnade flest elevers aktiva deltagande på lektionerna enligt lärarna. Resultatet visade också på att lärarna talade mest om ytterligheter, höga respektive låga betyg, mycket motiverade elever eller elever med hög frånvaro oberoende om undervisningsverksamheten bedrevs i kommunal- eller friskola. Yttre påverkansfaktorer som exempelvis elevhälsan var viktiga för att nå ut till elever med hög frånvaro. Lärarna upplevde att största skillnaderna mellan gymnasielever och grundskolelever var motivationen och det aktiva deltagandet på lektionerna. Friskolorna hade oftast mindre fysiska och materiella resurser och var mer resultatorienterade.  Slutsats  Enligt gymnasielärarnas uppfattning hade teoretiska högskoleförberedande program flest aktivt och betygsmotiverade elever i Idrott och hälsa. Praktiska arbetsinriktade program hade fler elever med frånvaro eller som inte deltog i lika höga grad i ämnet. Lärarna kopplade hög frånvaro till psykisk ohälsa och frånvaro även i övriga ämnen utöver Idrott och hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka elevernas inställning till att duscha i samband med idrott och hälsa i skolan. Syftet var också att undersöka huruvida eleverna upplever att valet att inte duscha kan påverka det aktiva deltagandet på idrottslektionen. Frågeställningarna i studien är: Finns någon skillnad i inställningen till att duscha i samband med idrottslektionen hos elever i årskurs fem, sju och nio? Upplever eleverna i årskurs fem, sju och nio att valet att inte duscha i samband med idrotten blir ett hinder för att delta aktivt på idrottslektionen? Studien har en kvantitativ ansats med frågeformulär som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av 128 elever ur årskurs fem, sju och nio på en grundskola i Sverige. Resultatet visade att ju äldre eleverna var desto oftare valde de att inte duscha i samband med idrottslektionen. De äldre eleverna ansåg det också vara mindre viktigt att duscha efter idrottslektionen än de yngre. Resultatet visade även att valet att inte duscha efter idrottslektionen kan bli ett hinder för aktivt deltagande men att det inte alltid var så. / The purpose of this study was to examine students’ attitude regarding showering following lessons in physical education. The purpose was also to examine whether the students consider the choice of not showering following lessons in physical education can influence their active participation. The study seeks to answer the questions: Is there a difference in attitude between students in fifth, seventh and ninth grade regarding showering following lessons in physical education? Do the students in fifth, seventh and ninth grade consider that the choice of not showering following lessons in physical education becomes an obstacle for active participation? The study has a quantitative approach and the method used for the gathering of data was questionnaires. The selection group consisted of 128 students from fifth, seventh and ninth grade at an elementary school in Sweden.   The results showed that the older the students were, the more often they chose not to shower following lessons in physical education. The older students also considered it to be less important to shower after lessons in physical education than the younger students did. The results also showed that the choice of not showering following lessons in physical education could represent an obstacle for active participation but not always.

Studiens syfte är att ta reda på de tankar och förhållningssätt grundskollärare har om demokratifostran och språklig kompetens i sin undervisning, samt att undersöka ett samband mellan de två. Studien använder en metodkombination och datainsamlingen sker med hjälp av en online-enkät som sänts ut till 44 skolor. Data analyseras med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om zonen för den närmaste utvecklingen och hans teori om begreppsutveckling; Bernsteins teori om begränsad och utvecklad språkliga koder samt Biestas teori om utbildningens funktion i samhället. Lärarnas svar visar att de värderar demokratifostran högt i sin undervisning och är måna om sina elevers nuvarande och framtida möjligheter att delta aktivt i det demokratiska samhället, för att både bidra till samhället och att påverka den egna situationen. Svaren visar även att lärarna värderar språklig kompetens högt som tillgång till ett demokratiskt deltagande. De ser även ett meningsfullt samband mellan elevers socioekonomiska eller kulturella bakgrund och demokratiska deltagande, samt visar en hög användning av språkutvecklande undervisningsstrategier för att stötta eleverna. Studien visar att lärarna anser sig utföra ett viktigt och aktivt arbete i motarbetandet av segregation och utanförskap i samhället, dock återstår resultaten av deras arbete, att se.

Fysisk aktivitet är viktigt för den fysiska och psykiska hälsan. Rörelseförståelse är ett teoretiskt ramverk som beskriver de bakomliggande faktorerna till fysisk aktivitet. Forskning visar att rörelseförståelse är en framgångsrik förklaringsmodell till hur en kan arbeta för att främja rörelse bland barn och unga. Forskning visar också att inflytande är viktigt för att stärka barns självständighet och självskattade hälsa. Ändå är inflytande ingenting som tydligt lyfts i ramverket för rörelseförståelse. Genomförd studie syftade till att studera skolpersonals upplevelser av vilken roll inflytande spelar för att stärka rörelseförståelse bland elever. Detta gjordes genom en deduktiv kvalitativ intervjustudie, genomförd våren 2023. Åtta personer anställda på kommunala låg- och mellanstadieskolor i en västsvensk medelstor kommun deltog i studien. Analysen gjordes genom riktad innehållsanalys. Genomförd studie visar att inflytande kan vara viktigt för att stärka barns motivation och vilja att delta. Den visar också att andra arbetssätt, såsom att arbeta individanpassat, att se varje barn och att arbeta trygghets- och relationsskapande är viktigare för att stärka självförtroende och motorisk kompetens. Slutsatsen är således att inflytande inte har en så explicit betydelse som har antagits. Mer forskning behövs kring rörelseförståelse vad gäller kopplingar, både till teoretiska förklaringsmodeller som lyfter social påverkan och stödjande miljöer samt pedagogik. / <p>Betyg i Ladok 231120.</p>

The present thesis investigated several components important to the understanding of mentalization for children who use augmentative and alternative communication (AAC). The result of the thesis demonstrated that non-verbal mental age correlated significantly with mentalization tasks, and that the participants did not significantly differ compared to a nonverbal age-matched group of children without disabilities. Different expression of active participation, which is necessary to be able to display mentalization in dialogue, was observed in analysed interaction. The children’s social networks were limited and consisted of very few peers, thus limiting the possibilities of active participation. The number of peers in the children’s social networks correlated significantly with aspects of the children’s mentalization ability. Children who use AAC display their mentalization abilities independently in social interaction and through e-mail messages to peers. A wider construct that will have relevance to mentalization in ordinary situations is described encompassing several different abilities. The development of these abilities is dependent on the child’s capacity for adapting a cognitive flexibility when reflecting and theorizing on what is happening in a given situation. The development of mentalization is also dependent on a child’s close friendships, active participation in interaction, functional language ability, and varied social networks consisting of both peers and adults.