Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasielärare resonerar om och beskriver systematiskt kvalitetsarbete. Datainsamlingen är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. En riktad innehållsanalys av det transkriberade materialet har genomförts där resultatsammanställning och analys stöds av kvalitetsdefinitioner baserade på ramfaktorteori och följande komponenter i systematiskt kvalitetsarbete: innehåll, processer och metoder. Resultaten visar att lärare beskriver kvalitet som någonting eftersträvansvärt, med en ambition om att hålla god kvalitet. Begreppet kvalitet definieras i termer av både materiella och personella resurser. De personella resurserna framträder dock som det tydligaste måttet på kvalitet, exempelvis betydelsen av pedagogisk kompetens och ämneskunskap samt vikten av likvärdig bedömning och att lektionerna bedrivs av legitimerade personal. Studien visar hur lärare uttrycker stort engagemang kring det egna kvalitetsarbetet, arbetet att utveckla den egna undervisningen. I detta sammanhang beskrivs kvalitetsarbetet som en viktig och självklar del av lärarprofessionen. Skolan gemensamma systematiska kvalitetsarbete upplevs dock inte lika meningsfullt och utvecklande som det egna. Lärarna uttrycker att de förstår att ambitionen med ett skolgemensamt utvecklingsarbete är att förbättra skolans resultat, men ifrågasätter samtidigt om det är det de verkligen gör.

Bakgrund:Hotbilden  för  Sverige  har  skärpts  och  beredskapen  för  kris  och  krig  behöver  öka. Under 1920-1950 byggdes totalförsvaret upp och därigenom skaffades viktiga kunskaper. För återetableringen av totalförsvaret kan det finnas behov av att se bakåt i tiden och ta tillvara på äldre    kunskaper.    Det    finns    även    ett    behov    av    heltäckande    studier    där    hela totalförsvarsstrategier studeras. Syfte:Syftet  är  att  med  utgångspunkt  i  Colin  S.  Grays  teori the  general  theory  of  strategyundersöka  och  jämföra  planeringsstrategier  om  svenskt  totalförsvar  vid  två  olika  tidpunkter; dels i ett samtida material i form av försvarsberedningens utredning, dels i ett material där 1920-1950-talets totalförsvar beskrivs av den tidens ledande expertis inom försvarsmakten.Metod: Riktad  kvalitativ  innehållsanalys  medthe  general  theory  of  strategysom  teoretisk grund.Resultat:Likheterna mellan strategierna för 1920-1950-talet och försvarsberedningens förslag för  2021-2025  är  i  sin  större  helhet  överensstämmande  dock  skiljer  det  på  ett  fåtalviktiga teman i förhållande till the general theory of strategy.Slutsats  och  implikationer: Det  finns  likheter  mellan  omvärldsläge  och  hotbild  från  de  två perioderna.  Det  finns  även  likheter  mellan  perioderna  avseende  den  status  som  totalförsvaret befinner sig  i. Det skulle vara fördelaktigt att ta stöd från tidigare strategier  i återetableringen av totalförsvaret.

The aim of this study was to develop knowledge about the librarians role as a stakeholder to a current research information system (CRIS). These systems can be seen as a possibility to manage the vast amount of information that surrounds research projects and this investigation directed focus to the system Chalmers Research that was developed by a project group in the library of Chalmers University of Technology. The librarians of Chalmers were sent a survey and four of them were interviewed about their involvement in the work with Research. The study has had an abductive approach with stakeholder analysis as a theoretical framework. The result from the survey and interviews was analysed using qualitative analysis of content with the categories from stakeholder analysis. The findings were that librarians can make good use of the power to manage a CRIS and that it was a good use of their competence. They could see both what was of use for the organisation and the user as well as trying to further develop the administration of the system. The result also showed that there was a difference in the librarians' relation to the system dependent on their work tasks. Those administrating the system have more power and legitimacy relating to Chalmers Research, but all librarians might have reason to use the system in their work.

Fysisk aktivitet är viktigt för den fysiska och psykiska hälsan. Rörelseförståelse är ett teoretiskt ramverk som beskriver de bakomliggande faktorerna till fysisk aktivitet. Forskning visar att rörelseförståelse är en framgångsrik förklaringsmodell till hur en kan arbeta för att främja rörelse bland barn och unga. Forskning visar också att inflytande är viktigt för att stärka barns självständighet och självskattade hälsa. Ändå är inflytande ingenting som tydligt lyfts i ramverket för rörelseförståelse. Genomförd studie syftade till att studera skolpersonals upplevelser av vilken roll inflytande spelar för att stärka rörelseförståelse bland elever. Detta gjordes genom en deduktiv kvalitativ intervjustudie, genomförd våren 2023. Åtta personer anställda på kommunala låg- och mellanstadieskolor i en västsvensk medelstor kommun deltog i studien. Analysen gjordes genom riktad innehållsanalys. Genomförd studie visar att inflytande kan vara viktigt för att stärka barns motivation och vilja att delta. Den visar också att andra arbetssätt, såsom att arbeta individanpassat, att se varje barn och att arbeta trygghets- och relationsskapande är viktigare för att stärka självförtroende och motorisk kompetens. Slutsatsen är således att inflytande inte har en så explicit betydelse som har antagits. Mer forskning behövs kring rörelseförståelse vad gäller kopplingar, både till teoretiska förklaringsmodeller som lyfter social påverkan och stödjande miljöer samt pedagogik. / <p>Betyg i Ladok 231120.</p>

Forskning har visat att motivation har en stor betydelse för elevens lärande och välmående i skolan. Motivation har en lång forskningshistoria vilket har skapat en stor mängd tankar och idéer kring vad motivation är och hur den på bästa sätt kan främjas hos individen. Under senare år har motivationsforskning övergått till att i större omfattning använda socio-kognitiva modeller vilket har bidragit till en ny förståelse av motivationens flerdimensionalitet. Ur ett socio-kognitivt perspektiv framstår inte en elevs motivation vara ett stabilt personlighetsdrag utan snarare reflektera det möte som uppstår mellan undervisningens kontext och vilka förutsättningar eleven tar med sig in i denna kontext. För att nå en förståelse för elevens motivation att lära behövs således både en insikt om vilka förutsättningar eleven tar med sig in i en undervisningssituation samt hur undervisningens kontext påverkar dessa förutsättningar.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elevens lärande inom matematik samt lärarens arbete med att motivera elever att lära sig matematik kan förstås ur ett motivationsteoretiskt perspektiv. Ett motivationsteoretiskt perspektiv betyder för denna studie att elever och lärares redogörelser har analyserats utifrån ett ramverk bestående av åtta motivationsteoretiska aspekter framtagna ur en syntes av motivationsteorierna självbestämmandeteorin, målorienteringsteorin samt förväntningar och värdeteorin.Studien genomfördes på två kommunala gymnasieskolor i Stockholmsområdet och deltagarna bestod av elever från varierande årskurser och programinriktningar samt lärare med lång respektive kort tid i yrket. Studien tillämpade en blandad metod där data samlades in via en enkät och intervjuer med elever och lärare. Deskriptiv analys utfördes på studiens enkätresultat med hjälp av statistikprogrammet SPSS och en riktad innehållsanalys genomfördes utifrån studiens ramverk på intervjuresultatet för att se hur motivationsteoretiska aspekter kom till uttryck i elever och lärares redogörelser. Resultatet visade att ungefär hälften av de motivationsteoretiska aspekter som ingick i ramverket aktualiserades i låg grad hos eleverna. Många av eleverna hade en positiv inställning gentemot matematikämnet och upplevde att de vara motiverade att lära sig matematik, men det fanns även många elever som hade en motsatt uppfattning. Dessa elever verkade ha tappat tron på sig själva och upplevde inte att undervisningen tog hänsyn till deras mer utmanande situation. Likväl visade det sig att lärarna upplevde att det var svårt att förverkliga ett motivationsarbete i sin undervisning på grund av tidsbrist och begränsningar kopplade till styrdokumenten. En märkbar konsekvens av detta var att elevernas inflytande och deltagande i undervisningen blev väldigt begränsat. Med utgångspunkt i detta resultat och tidigare forskning presenteras förslag för hur matematikundervisning kan organiseras för att främja elevens motivation att lära sig matematik. / Research has shown that student motivation plays a significant part in students academic success and well-being in school. In the field of educational research, motivation has long been a topic of interest which has produced an large amount of thoughts and ideas about what motivation is and what learning environments promote motivation most effectively. In recent years, researchers have increasingly began to use social cognitive models to explain motivation which has produced a new understanding of motivation as a multifaceted phenomenon. From a socio-cognitive perspective it has become clear that motivation cannot be explained as a stable personality trait. Instead, motivation can be understood to reflect the meeting point between the classroom context and what unique circumstances each student brings with him or herself into this context. Thus, in order to understand student motivation, one must first seek to understand the conditions each student brings to the classroom and how the classroom context affects each students unique circumstances. The purpose of this thesis is to investigate how student accounts of learning mathematics and teachers classroom practices to motivate students to learn mathematics can be understood from a motivational theoretical perspective. In this study a motivational theoretical perspective refers to a framework that was developed from a synthesis of the three motivational theories, self-determination theory, goal orientation theory and expectancy-value theory.The study was conducted in two Swedish upper secondary schools with students from mixed grades and different educational programs and teachers with both short and long experience in the teacher profession. The study used a mixed method and the data was collected via a questionnaire that students participated in and through interviews with both students and teachers. Descriptive analysis was performed on the quantitative data using SPSS and a directed qualitative content analysis was performed using the developed framework on the qualitative data. The results showed that nearly half of the categories within the framework were satisfied in low levels within the students. Although many of the students had a positive attitude towards mathematics and felt that they were motivated to learn mathematics, there were also many students who had an opposite view. These students appeared to have had lost faith in themselves and did not experience that the learning environment took their more challenging circumstances into consideration. All of the teachers experienced a difficulty in including a motivational perspective in their teaching practice due to time constraints and limitations associated with the guidelines provided by the school system. A notable consequence of these circumstances was that student participation in learning activities and involvement in the decision making of the learning practices became very limited. Based on this result and previous research, suggestions were given on how the learning environment can be organized to promote student motivation in mathematics.