Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden.

<p>I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar. Studien beskriver att eleverna delvis agerar enligt grupparbetets sociala konstruktion, men delvis också informellt. Studiens slutsats är att grupparbetet bl a kan vara en god arena för demokratisk fostran men att eleverna behöver träna sig för att klara av att samspela. Ur ett pedagogiskt perspektiv blir det ett offentligt erfarenhetsrum där åsikter kan brytas mot varandra och kompromisser ingås, vilket är egenskaper som efterfrågas i dagens samhälle och som åligger skolan att utveckla. Trots att forskning visar på grupparbetets positiva effekter ur ett tvåfaldigt perspektiv; ett kunskapsmässigt och ett socialt, visar statistik på att lärare väljer denna arbetsform i avtagande utsträckning. Studien belyser aspekter som kan få betydelse för detta val.</p>

I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar. Studien beskriver att eleverna delvis agerar enligt grupparbetets sociala konstruktion, men delvis också informellt. Studiens slutsats är att grupparbetet bl a kan vara en god arena för demokratisk fostran men att eleverna behöver träna sig för att klara av att samspela. Ur ett pedagogiskt perspektiv blir det ett offentligt erfarenhetsrum där åsikter kan brytas mot varandra och kompromisser ingås, vilket är egenskaper som efterfrågas i dagens samhälle och som åligger skolan att utveckla. Trots att forskning visar på grupparbetets positiva effekter ur ett tvåfaldigt perspektiv; ett kunskapsmässigt och ett socialt, visar statistik på att lärare väljer denna arbetsform i avtagande utsträckning. Studien belyser aspekter som kan få betydelse för detta val.

No description available.

Att undervisa om kontroversiella ämnen i skolan är enligt framstående forskare i fältetgynnsamt för att skapa demokratiska medborgare. Det är dessutom förenligt medskolans övergripande uppdrag varpå historieämnet inte är ett undantag vilket anges i degällande styrdokumenten. Samtidigt råder det en brist på kunskap om hur svenskahistorielärare ser på relationen mellan kontroversiella ämnen i historieämnet ochuppdraget att fostra demokratiska medborgare. Denna studies syfte är att undersöka hurhistorielärare från två sydsvenska kommuner hanterar och ser på denna relation. Dennakvalitativa studie har inhämtat material genom semistrukturerade intervjuer med fyraverksamma historielärare. Lärarnas förhållningssätt analyserades utefter fyra strategierutvecklade av Robert Stradling. Analysen av lärarnas syn på historieämnet gjordesgenom Kvande och Naastads elva element i historieämnet som bidrar tilldemokratiupplärning. Det resulterade i insikten att respondentgruppen hållerkontroversiella ämnens roll i historieundervisning som essentiell för historieämnet ochen tillförsikt om kontroversiella ämnens användbarhet som redskap för att främja dendemokratiska fostran. Studien ger förslag på vidare forskning som kan bidra med merfördjupad kunskap om vilka ämnen som upplevs kontroversiella beroende på plats samten djupare analys av huruvida olika historiekulturer i ett klassrum bidrar till möjlighetereller hinder för en den demokratiska fostran.

Arbetets syfte är att utröna vilka förändringar som har skett mellan läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 när det gäller värdegrundsfrågor. Utifrån tre teoretiska utgångspunkter som samtliga berör värdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys där mina tre teoretiska utgångspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgångspunkter berör värdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera på dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. Då förändringen var som mest påtaglig i frågor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa också skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet. När det gäller värdegrunden har förändringen mest gällt vilken elevsyn skolan förmedlar. Vi har gått från att förmedla en lydnadskultur till att göra eleverna mer självständiga. När det gäller genus har skolans styrdokument blivit mer accepterande mot icke heteronormativa förhållningssätt och uppmanar även mer till lika behandling mellan könen. Kulturellt har skolan blivit mycket mer accepterande jämte mångkultur och idag skrivs detta ut som något positivt. Vidare diskuterar jag resultatet av min analys med hjälp av teorier som är enhetliga med mina fokuspunkter för att belysa och problematisera förändringarna jag hittar. I min slutsats öppnar jag upp för vidare funderingar kring resultaten av analysen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som behandlar möjligheter och utmaningar vid implementering av skolans demokratiuppdrag. Vidare studeras även hur samhällskunskapen arbetar med att fostra aktiva demokratiska medborgare. Kunskapsöversiktens frågeställningar är; Hur definieras och beskrivs syftet med skolans och samhällskunskapens demokratiuppdrag enligt tidigare forskning? Vilka aspekter lyfts fram i forskning som viktiga för skolans och samhällskunskapens demokratiska uppdrag? För att få fram relevant information användes systematiska sökningar i SwePub, ERC och Libsearch. Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan olika aspekter som studerats i resultatet. De olika aspekterna lyfter fram utmaningarna och möjligheterna och visar hur stor påverkan samhällskunskapsämnet och skolan har i att fostra aktiva demokratiska medborgare. Resultatet visar vidare på att möjligheterna ligger i att skolverksamheten drar nytta av samhällskunskapsämnets aktualitet och resurserna som aspekterna lyfter fram. Utmaningarna som lyfts fram i resultaten är lärarnas förmåga att anpassa sig, samt hur man ska ge elever rätt verktyg till att kunna bli aktiva demokratiska medborgare. I diskussionen lyfts aspekternas relevans upp och vikten av att fostra aktiva demokratiska medborgare. Vidare diskuteras även att det omgivande samhället ställer krav på att skolan, lärare och elever ska vara anpassningsbara.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre på gymnasiets yrkesprogram upplever att undervisningen i svenskämnet påverkat tilltron till deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Syftet är också att undersöka hur undervisningen klarar att efterleva de krav på att elever ska få tillit till sin språkförmåga som står i ämnesplanen i svenska. Materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Materialet sorterades i kategorier och två normkritiska teoretiska perspektiv användes i tolkningen. Resultaten visar att undervisningen i svenskämnet haft både positiv och negativ påverkan på elevernas tilltro till uttrycksförmågan i tal och skrift. Resultaten visar också att en bristande tilltro till uttrycksförmågan i tal är vanligare än en bristande tilltro till uttrycksförmågan i skrift och att undervisningen har brister när det gäller att hjälpa eleverna till en god tilltro till uttrycksförmågan. Studiens didaktiska slutsats är att undervisningen har stor påverkan på elevers tilltro till uttrycksförmågan och att undervisningen bör utformas på ett genomtänkt sätt för att stärka elevers tilltro.

The purpose of this study has been to investigate how teachers are affected by a homogeneous group of students in their daily life as Social Science teachers, and how student’s position in the classroom impact their behaviour and attitudes. In order for us to answer this study’s research questions, two interviews with currently active teachers have been conducted, and students at two noticeably different schools have been asked to answer a survey. The study has been impacted by the fact that students were not in school answering the questionnaire, but instead at home participating in remote learning. Therefore, the number of students responding to the survey is lower than expected. However, the collected data, from both the survey and the interviews have been analysed through Bourdieu's theory of habitus, capital and fields, as well as alienation.The conclusions reached from this study are that teachers, in different ways, are affected by their homogeneous groups of students. The students, in turn, are affected by a lack of heterogeneity, and the absence of “the other” in their classroom. Thus, alienation can be identified in both schools, but it is expressed differently depending on the school culture.

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka. Undersökningen visar att när elever upplever att de kan påverka på sin skola så ökar också möjligheten att de upplever att de kan påverka i samhället. Alltså innebär en väl fungerande elevdemokrati där alla elever har en möjlighet att komma till tals också att de senare kommer ha lättare för att vara engagerade samhällsmedborgare.