<p>I vårt utvecklingsarbete har syftet varit att pröva ett arbetssätt där man i förskolan kan använda sagor som ett pedagogiskt verktyg för att låta barnen uppleva, fantisera och reflektera kring sagan, deras egna erfarenheter och bokens budskap som i det här fallet handlar om hur man är en bra kompis. Vi valde att jobba förebyggande med detta kompistema där vi behandlade värdegrundsfrågor. Under temat använde vi oss av loggboksskrivande för att dokumentera vårt arbetssätt. Genomförandet ägde rum vid fem tillfällen på två olika förskolor under en tvåveckors period. I detta arbete har barns perspektiv utgjort fokus och det betyder att även samtalets betydelse lyfts fram. Slutsatsen är att det varit lustfyllda tillfällen där vi haft sagan som verktyg och något vi kommer jobbare vidare med vid andra tillfällen. </p><p> </p>

<p>Detta examensarbete grundar sig på en kvalitativ studie av fem lärare som är verksamma i skolår 7-9. Där lärarnas betydelse för värdegrunden utifrån läroplanen och hur de använder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar även upp saker som lärarna uppfattar hindrar det värdegrundsarbete som sker på deras skola. Lärarna har ganska liknande uppfattning om värdegrundens betydelse. De använder värdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid så uttalat. Läroplanen är inte något som studeras kontinuerligt, men lärarna är medvetna om att den finns. Det som framförallt uppfattas hindrar värdegrundsarbetet är tidsbrist. Detta kan kanske motverkas genom att värdegrundsarbetet läggs in på schemat, vilket också skulle bidra till att det blir mer kontinuitet i det arbetet som utförs på skolorna.</p>

Detta examensarbete grundar sig på en kvalitativ studie av fem lärare som är verksamma i skolår 7-9. Där lärarnas betydelse för värdegrunden utifrån läroplanen och hur de använder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar även upp saker som lärarna uppfattar hindrar det värdegrundsarbete som sker på deras skola. Lärarna har ganska liknande uppfattning om värdegrundens betydelse. De använder värdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid så uttalat. Läroplanen är inte något som studeras kontinuerligt, men lärarna är medvetna om att den finns. Det som framförallt uppfattas hindrar värdegrundsarbetet är tidsbrist. Detta kan kanske motverkas genom att värdegrundsarbetet läggs in på schemat, vilket också skulle bidra till att det blir mer kontinuitet i det arbetet som utförs på skolorna.

I vårt utvecklingsarbete har syftet varit att pröva ett arbetssätt där man i förskolan kan använda sagor som ett pedagogiskt verktyg för att låta barnen uppleva, fantisera och reflektera kring sagan, deras egna erfarenheter och bokens budskap som i det här fallet handlar om hur man är en bra kompis. Vi valde att jobba förebyggande med detta kompistema där vi behandlade värdegrundsfrågor. Under temat använde vi oss av loggboksskrivande för att dokumentera vårt arbetssätt. Genomförandet ägde rum vid fem tillfällen på två olika förskolor under en tvåveckors period. I detta arbete har barns perspektiv utgjort fokus och det betyder att även samtalets betydelse lyfts fram. Slutsatsen är att det varit lustfyllda tillfällen där vi haft sagan som verktyg och något vi kommer jobbare vidare med vid andra tillfällen.

Syftet med vår uppsats är att vi vill ta reda på hur några lärare resonerar kring hur de arbetar med värdegrundsfrågor i ämnena svenska och religion i relation till demokratiuppdraget om att fostra elever till goda samhällsmedborgare. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare som vi sedan har tolkat och analyserat utifrån en fenomenografisk metod. Våra intervjuer har spelats in, transkriberats och därefter tolkats samt analyserats in i kategorier efter olika teman. Resultatet visar att våra informanter uttrycker vikten av att föra ihop såväl kunskapsuppdraget som fostransuppdraget och att det är viktigt att belysa och förmedla olika demokratiska värden som berör respekt och människors lika värde samt att ständigt arbeta med att motverka fördomar. Vår studie visar även att värdegrundsfrågor och demokratifrågor lämpar sig bra att arbeta med i såväl svenskämnet som i religionsämnet, vilket våra informanter ser som en stor fördel. I vårt resultat har vi funnit att tidsaspekter lyfts upp som ett hinder för värdegrundsarbetet samt att två av lärarna uttrycker problematik kring fördomar och negativa åsikter mot islam och muslimer. Vi har även funnit att lärarna i vår studie anser att det är viktigt att agera och ge motexempel när elever uttrycker fördomar eller negativa åsikter i klassrummet och att man som lärare behöver känna in vilken situation som dessa uttalas i.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan påverka lärares förutsättningar för en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har uppmärksammat hur olika arbetet med värdegrunden har varit i skolorna och utifrån våra studier i samhällskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera om skolans storlek har betydelse för lärarlags möjligheter till en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Vårt delsyfte är att ta reda på hur arbetet med värdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer.</p><p>Vi vill med denna uppsats nå en djupare förståelse över hur skolors storlek kan komma att påverka värdegrundsarbetet och har en hypotes om att det är lättare att nå en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet på en mindre skola än på en större. För att kunna nå en djupare förståelse av helheten valde vi att använda oss av både observation och intervju. Vi valde två skolor inom samma kommun som skiljde sig åt betydligt i elevantal och således också i antal lärare på skolan. Två lärare på varje skola ställde frivilligt upp på att delta i vår studie.</p><p>I denna uppsats går det att se utifrån våra observationer och intervjuer med lärare på en större och en mindre skola att ingen av skolorna har något uttalat mål med sitt värdegrundsarbete. Lärarna på den större skolan upplever det svårt att föra samman de två lärarlagen. En anledning till att de har svårigheter att nå en gemensam syn och förståelse ser vi är att i en stor grupp så finns det för många privata värden som leder till att det blir svårt att nå någon slags konsensus. En annan anledning kan vara att forumet blir för stort vilket medför att alla inte vågar göra sin röst hörd och istället bildar mindre grupper. På den mindre skolan så har lärarna i stor utsträckning nått en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet tack vare att de är en liten grupp som arbetat tillsammans en längre tid och har en tillåtande atmosfär för varandras åsikter. Vi menar dock att detta också har lett till att verksamheten blivit statisk då det inte kommit in nya influenser och idéer.</p>

Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan påverka lärares förutsättningar för en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har uppmärksammat hur olika arbetet med värdegrunden har varit i skolorna och utifrån våra studier i samhällskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck. Syftet med uppsatsen är att studera om skolans storlek har betydelse för lärarlags möjligheter till en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Vårt delsyfte är att ta reda på hur arbetet med värdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer. Vi vill med denna uppsats nå en djupare förståelse över hur skolors storlek kan komma att påverka värdegrundsarbetet och har en hypotes om att det är lättare att nå en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet på en mindre skola än på en större. För att kunna nå en djupare förståelse av helheten valde vi att använda oss av både observation och intervju. Vi valde två skolor inom samma kommun som skiljde sig åt betydligt i elevantal och således också i antal lärare på skolan. Två lärare på varje skola ställde frivilligt upp på att delta i vår studie. I denna uppsats går det att se utifrån våra observationer och intervjuer med lärare på en större och en mindre skola att ingen av skolorna har något uttalat mål med sitt värdegrundsarbete. Lärarna på den större skolan upplever det svårt att föra samman de två lärarlagen. En anledning till att de har svårigheter att nå en gemensam syn och förståelse ser vi är att i en stor grupp så finns det för många privata värden som leder till att det blir svårt att nå någon slags konsensus. En annan anledning kan vara att forumet blir för stort vilket medför att alla inte vågar göra sin röst hörd och istället bildar mindre grupper. På den mindre skolan så har lärarna i stor utsträckning nått en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet tack vare att de är en liten grupp som arbetat tillsammans en längre tid och har en tillåtande atmosfär för varandras åsikter. Vi menar dock att detta också har lett till att verksamheten blivit statisk då det inte kommit in nya influenser och idéer.

Genom intervjuer med respondenter som på olika plan är ansvariga för verksamhet ochvärdegrundsarbete i förskolan, har jag undersökt vilka uppfattningar om och tolkningar avbegreppet värdegrunden som råder inom förskolevärlden. Förskolechefer, arbetslag iförskolor, och representanter för olika politiska partier tillfrågades. Undersökningen omfattaräven om och hur värdegrunden i litteraturen (teori) överensstämmer med verklighetenspraktik. Genom svaren och analys av dessa drogs slutsatsen att värdegrunden i vårt alltmerindividcentrerade samhälle är av större betydelse och viktigare än någonsin. Begreppet”Värdegrunden” är till synes väl förankrad i de tillfrågade arbetslagen, men är mindre tydlighos rektorer och hos politiker.Att värdegrunden är en viktig del av Lpfö 98,( reviderad 2010) och att det därför ingår iuppdraget att förmedla dessa värden, uttalades inte direkt av någon respondentkategori.Respondenternas tankar kring begreppet ”Värdegrunden” och hur detta förankras iverksamheten visar dock på en medvetenhet och att det är mycket viktigt att fortsätta meddetta arbete.

Denna uppsats har som syfte att synliggöra hur värdegrundsarbetet påverkas av schemalagd livskunskap. Vi har även valt att studera huruvida arbetsmetoden SET, social och emotionell träning, kan likställas med ämnet livskunskap. Detta har vi gjort genom att använda en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio pedagoger verksamma på sex olika skolor i en kommun där SET är schemalagt minst en lektionstimme i veckan. Vi har i vår studie kommit fram till att värdegrundsarbetet i största möjliga mån påverkar värdegrundsarbetet positivt då detta är en väg att hjälpa eleverna i deras begreppsförståelse och samhörighet. SET är en arbetsmetod som till vissa delar går att likställas med livskunskap dock saknas en del arbetsområden. / This paper aims to highlight how fundamental values are affected by scheduled life skills. We also decided to study whether the working method SET, social and emotional training, can be equated with life skills. We have done this by using a qualitative approach through semi-structured interviews. We interviewed nine teachers operating in six different schools in a municipality where SET is scheduled at least one hour lesson a week. We have in our study concluded that Fundamental values effects they students positively. We have also concluded that the working method SET to certain parts can be equated with life skills although some parts are missing.