<p>I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar och talar kring begreppet fostran.</p><p>Tidigare forskning visar på att de begrepp som finns beskrivna i läroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Som blivande lärare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lärare ute på fältet.</p><p>Datainsamlingen har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien är av diskursanalytisk karaktär då syftet är att undersöka hur lärare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas.</p><p>Resultaten visar på en mångfald där åsikterna går isär, det råder en relativt stor osäkerhet kring vad fostran står för och främst hur lärarens roll ser ut i det hela då begreppet uppfattas som mycket komplext. Vårt resultat åskådliggör att det är lärarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr.</p><p>Vidare följer en diskussion där några av de områden som diskuteras och tas upp är skolans och föräldrarnas ansvar, tolkningar av läroplanen, värdegrunden samt det yrkesetiska språket. Tidigare forskning och litteratur kring ämnet reflekteras kring och redogörs för.</p> / <p>In the previous essay, we have carried out a study which aims to bring about an insight into the reasoning of teachers, teaching the lower levels of compulsory school, as regarding the notion of child rearing.</p><p>Earlier research reveals that the concepts found in the course of instruction can be interpreted as vague and ambiguous. It is therefore important to investigate how teachers themselves apprehend their situation. As teachers to be, we find it interesting to get more involved in the realities of working teachers.</p><p>The collection of data has been carried out with the aid of interviews that we have analysed in a qualitative matter. Our study has the character of a discourse analytical study with an aim to investigate how teachers talk about the notion of child rearing and how that same notion is perceived.</p><p>The results show up a multifold of varied opinions; there seems to be a rather large insecurity as to what the notion of child rearing actually entails and, mainly, how they as teachers should position themselves as regarding this notion which is thought of as very complex. Our result shows that it is each teacher’s personal interpretation that governs the interpretation of the notion of child rearing.</p><p>Further on, there is a discussion containing, amongst other things, the responsibilities of the school and the parents, interpretations of the course of study, the foundations of values as well as the ethical language of teachers. Earlier research on the subject is reflected upon and accounted for.</p>

The purpose of our work is to investigate how public administrators relate to individuals' self- determination and, if so, how it manifests in the working process. We would also like to investigate the different factors that could influence the self- determination of the elderly. To get answers to our purpose we have come up with the following research questions: What knowledge do the public administrators have about the core values? How will the self- determination of the elderly express itself in the working process? How much space is assigned to the self- determination of the elderly in the working process? What are the guidelines and routines in the public sector regarding the working process and do these affect the elderlies influence and participation?Our investigation builds on a qualitative platform where we have presupposed the perspective of the participants and targeted the public administrators perceptive and experience regarding self- determination in the working process. The method we have used is semi-structured interviews with where we have interviewed six accommodation public servants employed within Malmö Stad. We have then, based on our collected material, chosen relevant theories to analyse our empiric material. We have chosen the theoretical concept of limitation and the salutogenic perspective. The investigation reveals that the public servants have two ways to view core values and self- determination. Other conclusions we have discovered is that accommodation public servants have different approaches regarding the limitations of their work process. We have also identified conclusions that capture how the guidelines and routines in the public sector are followed and in what way this may affect the participation and influence of the elderly, Next of kin reveals itself as a restricting factor for the self- determination of the elderly in certain situations. We have noticed that a salutogene perspective stands out in the public servants work process as they adapt the self- determination by the individuals understanding and abilities.Keywords: Aid, autonomy, kin, public administrators, participation, working process, influence, national value base, self-determination, retirement home, elderly.

I det här arbetet undersöker vi hur dystopisk skönlitteratur kan förbereda elever till att bättre hantera katastrofer i framtiden men också hur dystopierna kan fungera som didaktiska verktyg för värdegrundsarbetet. Vi undersöker om arbetet med dystopier i skolan kan främja elevernas framtidstro, sökandet efter identitet samt det kritiska tänkandet. Studien utgår från litteraturdidaktikern Malin Alkestrands teori som återfinns hennes två böcker: Magiska möjligheter (2016) och Mothers and murderers (2021). De dystopiska skönlitterära verk som vi valt att analysera är: 1984 av George Orwell (1949), Det sextonde året av Kim Ligett (2020) och de tre böckerna i Divergent - serien av Veronica Roth (2012, 2013, 2014). Vi har valt att utföra en tematisk närläsning av de valda romanerna. I stöd av flera teoretiker och värdegrunden har vi diskuterat vårt analyserade resultat. Resultatet visar att arbetet med dystopisk skönlitteratur kan öppna upp för samtal kring etiska förhållningssätt och kritiskt tänkande. En del av de valda romanerna är mer lämpade än andra att använda sig av i undervisningen. Dock finns teman i alla de romanerna som kan motivera eleverna till att potentiellt bli mer aktiva medborgare och bli bättre förberedda för framtiden, därav fungerar de som didaktiska verktyg. Pedagogen måste vara medveten om problematiken som kan finnas i romanerna och synliggöra de värden som skolan ska förmedla till sina elever. Ett skönlitterärt verk kan inte vara utan eller med didaktisk potential.

I början av 1990-talet myntades begreppet ”värdegrunden” för att tydliggöra skolans fostrande huvuduppdrag när det gäller värden, men utredningar har visat att värdegrundsbegreppet uppfattas som både diffust och mångfacetterat. Denna studie har därför haft för avsikt att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av innehållet i definitionen av de fem grundläggande demokratiska värden som skrivs fram i skollagen; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet. Det har också funnits ett intresse av att undersöka hur värdegrundsarbetet realiseras i samhällskunskapsundervisningen, eftersom det finns brist på studier för hur samhällskunskapslärare förverkligar värdegrundsarbetet. För att kunna besvara detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts där fem samhällskunskapslärare bidragit med sina beskrivningar. Forskningslitteratur och praxismodellen har använts i analysfasen. Studiens resultat påvisar att det fortfarande finns visst tolkningsutrymme när det gäller förståelsen av värdegrundens kärnvärden. Resultatet visar också att samhällskunskapslärarna använder demokratiska arbetsformer, samtal och goda relationer när de försöker realisera värdegrunden i sin undervisning. I studiens slutsatser ges förslag på möjliga definitioner för varje kärnvärde i värdegrunden, vilka har inspiration från respondenternas utsagor och tidigare forskning. Värdegrundens kärnvärden visar sig också innehålla kopplingar till det centrala innehållet för grundkurserna i samhällskunskap på gymnasienivå. Avslutningsvis ges också förslag på hur praxismodellen kan utvecklas för att stödja samhällskunskapslärare i sitt arbete med värdegrunden.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka samband mellan läroplanernas värde-grundsbeskrivning och kurs-/ämnesplanerna i svenskämnet för att se vilka möjligheter som finns för ett svenskämne genomsyrat av värdegrunden. Det är framför allt två fak-torer som föranledde undersökningen i denna uppsats. För det första innebär de nya styrdokumenten att lärarna måste analysera och diskutera dem för att se hur man kan arbeta med dem. För det andra måste värdegrunden numera genomsyra skolans verk-samhet, vilket även inbegriper all undervisning i alla ämnen. Undersökningen har inne-burit att läroplanernas värdegrundsbeskrivningar och svenskämnets kurs-/ämnesplaner har analyserats och jämförts från årskurs 7 till och med gymnasiet. Problemformule-ringarna har varit (i) hur framställs värdegrunden i läroplanerna?, (ii) vilka kopplingar till värdegrunden finns i kurs-/ämnesplanerna?, och (iii) vilka möjligheter ges i kurs-/ämnesplanerna för värdegrundsarbete? Resultaten från undersökningen visar till exem-pel att skönlitteratur, deliberativa samtal och ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv på undervisningen skapar möjligheter för värdegrundsarbete. Undersökningen visar också att läroplanerna uttrycker övertygelsen att sakliga prövningar leder fram till påståenden förenliga med skolans värdegrund eftersom kunskap och logik kommer att leda oss rätt. Kurs-/ämnesplanerna ger också eleverna utrymme åt att arbeta med saklig prövning i olika former.

I denna uppsats behandlas elevers syn på ämnet religionskunskap samt hur väl förankrade begreppen demokrati, jämställdhet, miljö, fred och tolerans är hos dessa elever. Metoden för undersökningen var kvalitativ. Intervjuer med tio elever genomfördes. Utifrån denna empiri samt litteraturstudier förs sedan en diskussion om religionskunskapsämnets roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Undersökningen visar att elevernas attityd till ämnet var kluven. De ansåg att ämnet är relativt oviktigt för framtiden, men insåg ändå ämnets betydelse gällande att det kan bidra till en ökad förståelse. Elevernas associationer rörande de ovanstående begreppen visar på en diskrepans i deras resonemang. I teorin var begreppen i någon mån förankrande men det fanns en viss konflikt mellan teori och praktik i elevernas resonemang i sakfrågor. Denna diskrepans tar sig uttryck i intolerans och ansvarsförskjutning. Angående religionskunskapens roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete kan konstateras följande; religionskunskapsämnets möjligheter att fördjupa och bearbeta värdegrunden måste tas tillvara för att stärka elevers demokratiska förmåga och utveckla deras etiska förhållningssätt.

2011 skrevs den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. Med denna bestämmelse skulle det bli tydligare med de etiska normer och värden som skulle ligga till grund för vård-och omsorgen i Sverige. Värdegrundens innehåll handlar om att Sveriges äldreomsorg skall inriktas så att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella värdegrunden har nu varit aktiv i åtta år och frågan är om omvårdnadsarbetet genomsyras av dess innehåll gentemot brukaren? Syftet med studien var att undersöka om brukaren anser att beviljade insatser samt dess utförande genomsyras av den nationella värdegrunden. Analysen av framarbetat material har gjorts med kvalitativ innehållsanalys med grund i semistrukturerade intervjuer. I analysen framträdde tre huvudkategorier; välbefinnande, bemötande och självbestämmande. Med efterföljande nio underkategorier; trygghet, god vård, engagerad personal, attityd, kompentens, lyhörd, delaktighet, individanpassning och kontroll. Utifrån dessa kategorier påvisades att graden av delaktighet och självbestämmande hos brukarna varierade. Resultatet visar på att brukaren helst vill välja vilka av omvårdnadspersonalen som skall utföra insatserna. I diskussionen förs fram att respondenterna upplever att de inte alltid är delaktiga i hur och när insatser utförs.

The purpose of this study is to examine how employees in Swedish elderly care, more specific night patrols, describe their care work based on the national value base. A qualitative ap-proach has been used as a method in this study, with semi-structured interviews as a base. To gather empirical material, seven people who are assistant nurses and care assistants, working in Swedish elderly care as night patrols, were interviewed. The theoretical point of departure has been professional ethics, proximity ethics, Martin Buber´s I-and-Thou-theory. The theo-ry has been helpful whilst analysing the empirical material. The national value-based work describes how caregivers perceive when a I-Thou-relationship is achieved. In such relation-ship the caregiver and the elderly are in a subject-subject-relationship. In a opposite relation-ship the caregiver and the elderly are in a subject-object-relationship with a distance between them. In such relationship the caregivers don´t feel they have done a value based work. The results shows that a certain objectification must be done in order for the working process to function. This is also accepted by the employees, as long as there is still a certain balance be-tween the subject-subject relationship and the subject-object relationship. The results also shows that the experience of creating meaningfulness for the elderly seems to be weaker than the creation of security.

This study investigates teachers’ attitudes toward value systems in the context of multicultural education. It highlights the importance of a functioning multi-cultural school as well as that of ongoing work with value systems. The aim of the study is to build on the existing body of research that addresses multicul-tural education in relation to schools’ value systems.Two theories have been used for this study; primarily critical multiculturalism and also the frame factor theory (ramfaktorteorin). A survey of 14 questions was conducted and the data collected was analysed quantitatively. The survey was separated into three sections: substantive questions, questions related to didactics in religious education, and questions about teachers’ attitudes toward value systems. Multicultural education was a theme throughout the survey.The study found that most in-service teachers believe that it is important to actively implement multicultural education and that the basis of a successful multicultural school is the incorporation of a working value system.The study concludes that it is crucial that teachers and students are provided with an understanding of what a functioning multicultural school and a multi-cultural society look like. Without this understanding there will continue to be a gap in society that has the potential to manifest itself as an “us and them” mentality. More work around value systems as well as more professional de-velopment for in-service teachers around multicultural education is essential, as the study revealed a lack of understanding and/or disinterest from some in-service teachers. / Denna studie undersöker lärares attityd till värdegrunden i samband med en mångkulturell undervisning. Den belyser även vikten av en fungerande mång-kulturell skola och vikten av ett aktivt värdegrundsarbete. Syftet med studien är att bygga vidare på tidigare forskning som berör mångkulturell utbildning i förhållande till skolans värdegrund.Jag har använt mig av två olika teorier genom undersökning. Den första och huvudsakliga teorin var kritisk mångkultur och den andra var ramfaktorteorin.Som metod har jag använt mig av kvalitativ enkätundersökning i form av 14 frågor. Enkäten var indelad i tre delar, sakfrågor, frågor gällande religionsdi-daktik samt en sista del som innefattade frågor om lärares attityd till värde-grunden. Mångkulturell utbildning var ett genomgående tema genom alla frå-geställningar.Resultatet visar att verksamma lärare till största del tycker det är viktigt att aktivt jobba för en mångkulturell undervisning och att grunden till en lyckad skolform av detta slag tar sitt avstamp i ett väl fungerande värdegrundsarbete.Slutsatsen av undersökningen visar på vikten av att lärare och elever blir till-godosedda kunskap kring hur en fungerande mångkulturell skola och samhälle ser ut. Utan den kunskapen kommer det skapas klyftor mellan samhällets in-vånare i form av vi och dem istället för att bara benämna alla samhällsmedbor-gare som ett inkluderande vi.Vidare implikationer till skolan som verksamhet. Lärare såväl som elever be-höver kunskap kring vad mångkultur innebär och hur ett fungerande mångkul-turellt samhälle ser ut. Detta börjar med ett gediget arbete kring värdegrunden och fortbildning för verksamma lärare inom mångkulturell undervisning. Detta är av stor vikt då det framkom på en del ställen i undersökningen att det före-kommer en del kunskapsbrist och ointresse från verksamma lärare idag.

Hanna Ekegren &amp; Adelina Funke: “‘En tjej!’ ‘Och den har man varit kär i!’”: En litteraturanalys av Ulf Starks Dårfinkar &amp; dönickar (1984). Grundlärarprogrammet inriktning 4–6, Svenska, självständigt arbete, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur samhällsnormer för kön, genus och sexualitet skildras i ungdomsboken Dårfinkar &amp; dönickar (1984) som Ulf Stark skrivit. Syftet med analysen är att synliggöra hur män och kvinnor representeras i romanen, problematisera sättet som jagberättandet används på, upplysa om hur samhällsnormerna framställs samt föra en diskussion kring hur boken skulle kunna användas i ett didaktiskt syfte. Uppsatsen utgår från skolans värdegrund och håller sig till mallen för en kvalitativ textanalys. Den tar även sitt avstamp i förväxlingsteorin vilken Maria Nikolajeva beskriver. Analysen visar att boken har en tydlig heteronorm, bestämda könsroller samt ett normativt genustänk. I slutsatserna kommer vi fram till att bokens karaktärer samspelar och har olika funktioner i förhållande till huvudkaraktären samt bokens representation av sexualitet, könsroller och genus.