No description available.

Syfte med denna studie är att analysera etiska principer som kännetecknar familjer i senmoderniteten. För att uppnå det syftet beskrivs grundläggande familjeformer och familjeformers egenskaper, tolkas etiska värderingar ur de vuxnas och barnens perspektiv, och analyseras dessa principer med hjälp av etiska teorier. Studien använder sig av textanalys som metod för att analysera empiri (sociologiska artiklar samt examensarbeten av kvalitativ karaktär). I studien samspelar två perspektiv på familjesystem – det sociologiska och det etiska perspektivet. Den sociologiska synen på familjen underlättar förståelse för förändringar som sker i familjer, och Benhabibs, Noddings samt Mogårds etiska teorier används för att tolka och fördjupade etiska begrepp (kärlek som eros och agape; ömsesidigt ansvar i omsorgsprocessen; autonomi och lojalitet; "gemensamma lycka") som återfinns i det empiriska materialet. De tre etiska teorierna omstruktureras i enighet med empirins krav (spektrum av begreppen), vilket möjliggör att föresla en sammanfattande syn på den nutida familjeetiken. Resultatet i denna studie visar att förändringar i familjesystemet påverkar familjemedlemmars uppfattning av etiska principer. Därför bör etiska teorier kontinuerligt vända sig till en förnyad förståelse för familjen genom att anlita kvalitativa undersökningsmetoder samt ett tvärvetenskapligt tillvägagångsätt i analys.

<p>Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan påverka lärares förutsättningar för en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har uppmärksammat hur olika arbetet med värdegrunden har varit i skolorna och utifrån våra studier i samhällskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera om skolans storlek har betydelse för lärarlags möjligheter till en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Vårt delsyfte är att ta reda på hur arbetet med värdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer.</p><p>Vi vill med denna uppsats nå en djupare förståelse över hur skolors storlek kan komma att påverka värdegrundsarbetet och har en hypotes om att det är lättare att nå en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet på en mindre skola än på en större. För att kunna nå en djupare förståelse av helheten valde vi att använda oss av både observation och intervju. Vi valde två skolor inom samma kommun som skiljde sig åt betydligt i elevantal och således också i antal lärare på skolan. Två lärare på varje skola ställde frivilligt upp på att delta i vår studie.</p><p>I denna uppsats går det att se utifrån våra observationer och intervjuer med lärare på en större och en mindre skola att ingen av skolorna har något uttalat mål med sitt värdegrundsarbete. Lärarna på den större skolan upplever det svårt att föra samman de två lärarlagen. En anledning till att de har svårigheter att nå en gemensam syn och förståelse ser vi är att i en stor grupp så finns det för många privata värden som leder till att det blir svårt att nå någon slags konsensus. En annan anledning kan vara att forumet blir för stort vilket medför att alla inte vågar göra sin röst hörd och istället bildar mindre grupper. På den mindre skolan så har lärarna i stor utsträckning nått en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet tack vare att de är en liten grupp som arbetat tillsammans en längre tid och har en tillåtande atmosfär för varandras åsikter. Vi menar dock att detta också har lett till att verksamheten blivit statisk då det inte kommit in nya influenser och idéer.</p>

Abstract Forskning visar att verksamheter ställs inför omfattande arbetsrelaterade problem där verksamheter förlitar sig på team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet i teamen föds då teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som måste utföras. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för skapandet av delade mentala modeller, genom att undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samt centrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete med att uppnå effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om tre teammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse av skapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevs som viktig och där faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har stor påverkan. / Research shows that organisations are facing complex work-related problems where the organisations rely on teams for effective problem solving. The foundation of team effectiveness are born when team members share the same vision of the work. This study's purpose is to gain a greater understanding of the creation of shared mental models. This is achieved by examining team members' individual experience of shared mental models and key processes common sense structure and communication in team work to achieve efficiency. In this phenomenological essay a team of three team members have been observed and interviewed about their individual experience of the creation of shared mental models. The results show that shared mental models are perceived as important and that factors such as active participation, communication and interaction has a major impact.

Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan påverka lärares förutsättningar för en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har uppmärksammat hur olika arbetet med värdegrunden har varit i skolorna och utifrån våra studier i samhällskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck. Syftet med uppsatsen är att studera om skolans storlek har betydelse för lärarlags möjligheter till en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Vårt delsyfte är att ta reda på hur arbetet med värdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer. Vi vill med denna uppsats nå en djupare förståelse över hur skolors storlek kan komma att påverka värdegrundsarbetet och har en hypotes om att det är lättare att nå en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet på en mindre skola än på en större. För att kunna nå en djupare förståelse av helheten valde vi att använda oss av både observation och intervju. Vi valde två skolor inom samma kommun som skiljde sig åt betydligt i elevantal och således också i antal lärare på skolan. Två lärare på varje skola ställde frivilligt upp på att delta i vår studie. I denna uppsats går det att se utifrån våra observationer och intervjuer med lärare på en större och en mindre skola att ingen av skolorna har något uttalat mål med sitt värdegrundsarbete. Lärarna på den större skolan upplever det svårt att föra samman de två lärarlagen. En anledning till att de har svårigheter att nå en gemensam syn och förståelse ser vi är att i en stor grupp så finns det för många privata värden som leder till att det blir svårt att nå någon slags konsensus. En annan anledning kan vara att forumet blir för stort vilket medför att alla inte vågar göra sin röst hörd och istället bildar mindre grupper. På den mindre skolan så har lärarna i stor utsträckning nått en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet tack vare att de är en liten grupp som arbetat tillsammans en längre tid och har en tillåtande atmosfär för varandras åsikter. Vi menar dock att detta också har lett till att verksamheten blivit statisk då det inte kommit in nya influenser och idéer.

Syftet med studien är att undersöka erfaren personals tankar om och erfarenheter av exkludering i barns gemensamma lek. Studiens syfte är även att undersöka erfaren personals arbetssätt när det gäller utanförskap i barns gemensamma lek. Ett sociologiskt perspektiv har valts och även Knutsdotter Olofssons lekteori. Det är en kvalitativ studie och metoden som använts för att samla in data är intervjuer med åtta förskollärare. Studiens resultat visar att orsaker till att barn exkluderas bland annat beror på att de inte förstår leksignalerna, inte kan språket, har funktionsnedsättning, har en annan hudfärg och/eller inte tar eget initiativ i leken. Förskollärarna arbetar på olika sätt, men alla strävar efter samma mål: att motverka exkludering och inkludera alla barn i den gemensamma leken.  Slutsatsen är att leksignaler är ett återkommande begrepp inom studier kring exkludering i barns gemensamma lek. Förskollärarna bör genom att ta del av forskning få en bättre förståelse, få insyn i lekens värld samt hur den fungerar och vilka metoder barnen använder sig av i leken vid exkludering.

A construction project can be compared to a triathlon where the building process takes place in three stages and participants try to finish three sub processes as fast as possible to reach the goal. After the first stage is finished, the next begins to eventually jointly meet the milestones that are set on the road. There are many different players in a building process where everyone can have completely different tasks and work in completely different locations around the world. This require that the information between the different parties must be correct and shared to avoid delays and unnecessary costs. Identifying, defining and structuring of information in the 3D-model reflects an organized approach where all information is available in the same location. The development in the construction industry has given the opportunity to let the information supply to be almost unlimited. BIM stands for Building Information Modeling, in design/construction models there is room for the construction industry to improve the efficiency and quality at much higher altitudes. Two systems that have grown during the BIM development is the BIP (Building Information Properties) and BSAB 2.0 (Bygg Samordning AB 2.0) which is designation and classification system in Sweden that aims to become the solution for a joint system for all construction companies. This would lead to that, information delivery becomes waterproof.  This report is a study of how a common system can be applied to the accounting of the various construction companies to be similar and flawless. The lineup of solutions in the examination are solutions for the modeling software Tekla Structures. There is also an investigation of how the mapping of a complete system that allows the different parties in the construction process to use the same terms throughout the different sub processes.

I uppsatsen görs en utredning av gällande rätt beträffande utmätning av egendom i makars respektive sambors gemensamma besittning. Vid utmätning av egendom som finns i makars respektive sambors gemensamma besittning presumeras egendomen i första hand tillhöra gäldenären oavsett vem av dem som är gäldenär. För att kunna freda sin egendom från den andra makens respektive sambons skulder åläggs den åberopade maken respektive sambon (benämns för tredje man i rättslig mening) bevisbördan. Besittningspresumtionen stadgas i 4 Kap. 19 § 1 st. Utsökningsbalk (UB) (1981:774). Syftet med arbetet är därför att fastställa och tydliggöra vilka giltiga bevis som åläggs gäldenärens make respektive sambo för att delvis eller i helhet kunna freda sin egendom från gäldenärens skulder. I analysen diskuteras besittningspresumtionens förenlighet med gällande grundprincip om makarnas respektive sambors egendomsförhållande. Grundprincipen stadgas i 1 Kap. 3 § Äktenskapsbalken och innebär att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Arbetet är baserat på den rättsdogmatiska metoden som innebär att utifrån lagstiftning, rättspraxis, lagförarbeten och doktrin lösa juridiska problem. Resultatet av undersökningen visar att egendomsdistinktionen (giftorättsgods, samboegendom och enskild egendom) som stadgas i Äktenskapsbalken (ÄktB) (1987:230) respektive Sambolagen (SamboL) (2003:376) vid utmätning inte har särskild stor betydelse eftersom den skuldsatte maken presumeras vara ägare till egendom vid sambesittning enligt 4 Kap. 19 § 1 st. UB. Genom det höga beviskrav som åläggs den skuldfria maken respektive sambon för att kunna freda sin egendom från utmätning för den andra makens skulder är makar respektive sambor i praktiken indirekt ansvariga för den andra makens respektive sambons skulder. Det som fortsättningsvis stadgas om makar gäller även för sambor om inget annat uttrycks.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om elevers läsförståelse och hur den kan främjas genom gemensam läsning i ämnet svenska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har högläsning med efterföljande textsamtal för elevers läsförståelse, i grundskolans tidigare år?  Eleverna i den svenska skolan har under en period haft låga resultat i internationella mätningar. Samtidigt ökar kraven på eleverna, både i skolan och samhället. Av den anledningen är denna forskning högst angelägen att genomföra. För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om gemensam läsning och textsamtal som sker i skolan.  Resultatet visar att gemensam läsning i form av högläsning och efterföljande textsamtal främjar elevers läsförståelse. Det är främjande då det hjälper elever att associera obekanta ord och meningar till sådant som är bekant för dem sedan tidigare. Likaså ger det kollaborativa lärandet också stöd i elevernas läsförståelse, då de får ta del av sina kamraters tankar och kunskaper kring det lästa.  Studien visar också att det saknas vetenskapliga artiklar med fri tillgång kring ämnet och skulle därmed behöva vidare forskning, för att kunna få ett mer fruktbart svar med en bredare vetenskaplig grund. Därför skulle det vara gynnsamt att vidareutveckla detta område med ytterligare forskning.  Den didaktiska implikationen är följaktligen att lärare och andra verksamma personer i skolbranschen behöver arbeta mer med den pedagogiska avsikten till högläsning och inte endast läsa böcker för en lugnande och samlande effekt.  På så vis har undersökningen bidragit till en öppning för yrkesverksamma pedagoger, men också till en öppning för vår framtida forskning.

Syftet med denna studie är att beskriva processen som sker när elever arbetar tillsammans med en problemlösningsuppgift de tidigare inte kunnat lösa vid enskilt arbete. Fokus har varit på förändrad användning av Sfards (2008) nyckelbegrepp: ämnesspecifika ord, visuella mediatorer, rutiner och berättelser samt vilka diskursförändringar som synliggjorts. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer av problemlösningsarbetet, ljudinspelningar under pararbeten och bildupptagningar av elevmaterialet. Totalt tio observationer av gemensamt arbete genomfördes och transkriberades och av dessa djupanalyserades fem transkriberingar med hjälp av flödesscheman och Sfards (2008) nyckelbegrepp. Resultatet visar att eleverna i studien använde fler nyckelbegrepp vid den gemensamma problemlösningen och därmed ingick i diskursförändringar som bidrog till att föra problemlösningen framåt. Visuella mediatorer och användningen av tid visade sig vara viktiga aspekter för användning av fler nyckelbegrepp och förändring av diskurser.