Syftet med denna studie är att utifrån ett konstnärligt perspektiv, beskriva nyblivna föräldrars upplevelse och känsla av delaktighet när de tillsammans med sitt barn uppsöker kultur utformat för de allra minsta individerna, upp till 2-års ålder. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer på omkring en timme vardera, genomfördes med fem pappor som alla besökt ett flertal olika kulturaktiviteter tillsammans med sitt lilla barn. De ombads, i rollen som kulturkonsument snarare än i rollen som förälder, att beskriva sin konstnärliga upplevelse och känsla av delaktighet, som de erfarit i dessa kulturella sammanhang. Intervjuerna analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk forskningsansats. En slutsats som kan dras av studien är att föräldern ofta blir positivt berörd känslomässigt och får en konstnärlig upplevelse av att gå på barnkultur riktat till den allra minsta individen. Detta kräver dock vissa förutsättningar. Den grundläggande förutsättningen är den gemensamma upplevelsen, som infinner sig när konsten förmår inspirera och engagera både barnet och sin förälder i ett ömsesidigt konstnärligt möte. Detta fenomen uttryckte alla papporna som eftersträvansvärt, men värderades i olika grad beroende på deras förväntningar och behov av barnkultur samt på vilken roll som pappan antog i dessa sammanhang. Denna rapport kan bidra med underlag till utformandet av en modell som konstnärer skulle kunna arbeta utifrån om de har intentionen att skapa konst som kan nå fram till både den allra yngsta och den äldre publiken, i ett ömsesidigt möte på lika villkor.

Forskningen gällande mäns våld mot kvinnor har inte jämfört hur olika professionella utifrån sina olika yrkespositioner anser om gemensam vårdnad, där kvinnorna har blivit utsatta för sina mäns våld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrån sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och därmed bidra med något nytt till forskningen. Begreppet mäns våld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, känslomässiga och verbala kränkningar samt alla handlingar vars syfte är att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).   Mäns våld mot kvinnor beror på många faktorer, men tillvägagångssättet som männen använder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till våldet som de utsätts för, resulterar i att de får det svårt att separera från de våldsamma männen (Beausang, 2003, s. 238). När de misshandlade kvinnorna slutligen lämnar relationen utsätter de sig ofta för stora risker i samband med uppbrottsprocessen och även under en lång tid efter separationen. Genom att kvinnorna ofta stannar kvar i de våldsamma relationerna eller går tillbaka till sina våldsamma män, medför det att de våldsutsatta kvinnorna inte uppnår brottsofferstatus i allmänhetens ögon (Lundgren et al., 2001, s. 17). Graden av brottsofferstatus kan ge stora konsekvenser i kommande vårdnadstvister och vårdnadsutredningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad fem professionella anser på de misshandlade mödrarnas situation och hur den påverkas av gemensam vårdnad, där mödrarna har brutit upp från en destruktiv relation med barnets/barnens fäder. Nyckelinformanterna har noga valts ut efter sina mångåriga erfarenheter av arbete med misshandlade mödrar och problematiken med gemensam vårdnad. Resultatet av intervjustudien med de professionella tyder på att de flesta av de misshandlade mödrarna får en mycket allvarlig, psykiskt tung, ekonomiskt svår och oviss levnadssituation efter att de har lämnat de våldsamma fäderna till deras gemensamma barn. Ovissheten består dels av att mödrarna inte längre råder över sina liv, utan är utelämnade till myndighetspersoner i olika enheter och hur dessa ser på frågor som rör våld. Synen på och hanteringen av de misshandlade mödrarnas situation i de olika enheterna, kan verka avgörande i domsluten vid vårdnadstvister. Domstolarnas beslut i vårdnadstvisterna kan få långtgående konsekvenser för de misshandlade mödrarnas liv, med tanke på deras personliga säkerhet vid t.ex. hämtning och lämning av barnet/barnen. Men även rätten att fatta viktiga beslut utan att behöva samarbeta med barnens fäder påverkas beroende om domslutet blir gemensam vårdnad eller ej. Likaså påverkas mödrarnas ekonomi av hur domstolarna dömer i vårdnadstvister.

I en allt mer globaliserad värld rör det om en större konkurrensutsatt marknad, som resulterar till att byggentreprenörerna ställs inför högre krav för att vinna ett anbud. En problemställning som förekommer vid ett pågående projekt är att en arbetsdag för en yrkesarbetare består av 20-40% direkt arbete, även så kallad för värdeadderande arbete. Resterade tid går åt icke värdeskapande aktiviteter såsom väntan, materialhantering, omarbete och felkorrigeringar som leder till höga produktionskostnader.   Syftet med denna studie är att klargöra vad visuell styrning, även så kallad för Lean tavla innebär, vilka positiva effekter förbättringsarbetet kan medföra i byggindustrin samt hur den kan tillämpas i praktiken på ett effektivt arbetssätt.  Denna studie grundar sig på ett kvalitativ tillvägagångsätt med fördel att få en klarare bild av hur verksamheten arbetar i nuläget samt vilka förbättringsverktyg som kan vara mest relevanta vid utformandet av visuell styrning. Genom användning utav semistrukturerade intervjuer och observationer har forskarna valt att studera den målgrupp som stöter på dilemmat dagligen. Studien är baserad på den abduktiva arbetsmetoden, med fördel att bibehålla flexibiliteten samt kunna kombinera befintlig teori, empiri och metod på ett systematiskt sätt. Den datainsamling som studien grundar sig på är både primär och sekundär baserat, då material från olika typer av vetenskapliga skrifter, kurslitteraturer, böcker, rapporter, men även andra elektroniska källor används för att bygga upp en stadig referensram. Rapporten är avgränsad till att åstadkomma ett förbättringsförslag för implementering av visuell styrning till RO-Gruppen Byggservice. I sitt syfte till att effektivisera verksamhetens produktivitet och öka arbetsledningens engagemang.  Resultat av insamlad data från intervjuerna och observationerna tyder på att det finns hög potential för effektivisering av planeringsaktiviteterna, planering av yrkesarbetare men även andra relevanta nyckeltal såsom fritt forum och störningslogg, som motverkar störningar och avvikelser i de aktuella projekten. Utifrån intervjuerna som utgångsläge har forskarna konstaterat att det förekommer slöserier i det dagliga arbetet, som oftast är dold under produktionen. Därmed finns behov av ett planeringsverktyg som synliggör avvikelser och slöserier i real tid. / In an more globalized world where markets have gotten more competative within the cunstruction business, has resulted in contractors being faced with higher demands for winning a bid. The constant struggle posed by an ongoing project is that a working day for a professional worker consists of 20-40% direct work, also known as value-adding work. Remaining time involves non-value-creating activities such as waiting, material handling, reworking and error corrections that lead to high production costs.   The purpose of this study is to see what type of impact visual control, also known as the Lean board, can have in the work enviroment. What improvements can be applied in the construction business and what are the positive effects, how can they be applied in practice and in an efficient way.  This study is based on a qualitative approach, with the hopes of getting a clear picture of how the work enviroment is today and what tools are more relevant in the design of visual control. Through the use of semistructured interviews and observations, the researchers have chosen to study the target group who encounters most dilemmas on a daily basis. With the use of the abductive working method, the advantage of maintaining flexibility as well as combining existing theory, empiricity and method in a systematic way makes it very effective.   The data collection on which the study is based on are both primary and secondary, as materials from different types of scientific journals, course literature, books, reports, but also other electronic sources are used to build a steady reference frame. The report is delimited to provide an improvement proposal for the implementation of visual management to the RO Group Building Services. In order to streamline business productivity and increase the commitment of the management team. Results of collected data from the interviews and observations indicate that there is a high potential for streamlining planning activities. Some of those are planning of occupational workers and free forums and disturbance logs, which counteract disturbances and deviations in the current projects. Based on the interviews as a starting point, the researchers have found that there are wrecks in the daily work, which are usually hidden during production. Thereby the need for a planning tool that reveals real-time imbalances and wrecks is much needed within the company.

Reading aloud is something that is considered important for children's linguistic development, although I have experienced that reading is something that has rarely taken place in the teaching context I´ve found myself in. I therefore chose to study how the attitude to reading aloud looks among selected teachers at the lower secondary school. The purpose of my thesis is to investigate how often pedagogues use reading aloud. I also want to investigate how the pedagogues proceed with the selection of text or book for their reading aloud and how the educator connects his or hers reading to the curriculum. My choice to gather information is based on a selected framing of questions through three semi-structured interviews in which three teachers from grade 1, 2 and 3 participates. All educators practice reading aloud but the scope and purpose varies slightly. All participants share the same view of reading aloud, they say that it’s important and meaningful. I’ve also used a survey to get a broader view of the topic. The result is clear; most of the pedagogues who participated in the survey uses reading aloud for their students, similar to the interviews the scope varied. My personal teaching experience thus differs from the results that the survey provides. / Högläsning är något som anses vara viktigt för barns språkliga utveckling. Trots detta har jag upplevt att högläsning är något som sällan ägt rum i de undervisningssammanhang jag befunnit mig i. Jag valde därför att studera hur inställningen till högläsning ser ut bland utvalda pedagoger på lågstadiet. Syftet med mitt examensarbete är således att undersöka hur ofta pedagogen arbetar med högläsning på lågstadiet. Jag vill även undersöka hur pedagogen går tillväga vid valet av text eller bok till sin högläsning och hur pedagogen kopplar sin högläsning till läroplanen. I min studie använder jag mig av tre semistrukturerade intervjuer där tre respondenter från årskurs 1, 2 samt 3 medverkar för att samla information om valda frågeställningar. Samtliga pedagoger använder sig av högläsning, men omfattningen och syftet varierar något. Respondenterna ser på högläsning som något viktigt och betydelsefullt. Jag använder mig även av en enkätstudie för att få en bredare syn på ämnet. Precis som vid resultatet för intervjuerna, är resultatet vid enkätundersökningen tydligt; de flesta av pedagogerna som medverkade i enkätundersökningen högläser för sina elever, och likt intervjuerna varierade omfattningen något. Min personliga pedagogiska erfarenhet skiljer sig således från resultaten som undersökningen ger.

Artikel 18 i barnkonventionen behandlar principen om föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Sverige har sedan ratificeringen av konventionen 1990 varit folkrättsligt bundet av att följa dess artiklar, däribland artikel 18. Riksdagen har nu valt att fullt ut erkänna barnkonventionen som svensk lag genom att inkorporera den år 2020. Inkorporeringen kommer att innebära en rad förändringar i tillämpningen av barnrätten. En del av den svenska regleringen som är intressant att granska mot bakgrund mot barnkonventionen och artikel 18 är de ogifta fädernas möjlighet till gemensam vårdnad. Frågan kan ställas om den svenska vårdnadsregleringen lever upp till de krav som artikel 18 i barnkonventionen ställer upp. Arbetet syftar till att utreda överensstämmelsen mellan den svenska regleringen och barnkonventionens artikel 18 genom att kartlägga och analysera de olika regleringarna.

<p>Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka förutsättningar som finns att arbeta med storboksmetoden och relatera dessa till hur storboken används på Nya Zeeland. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer med fyra lärare samt en intervju med en förlagsredaktör på Bonnier Utbildning. Resultatet visar på de förutsättningar som finns för att arbeta med storboksmetoden i Sverige idag och dess ställning. Genom intervjuer med lärarna undersöker vi även varför eller varför inte de svenska lärarna skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån storboksmetoden. Undersökningen pekar på de olika förutsättningar som finns att arbeta utifrån storboksmetoden beroende av skolans ekonomi, huruvida skolan är kommunal eller privat och skolans läge. Under intervjuerna märkte vi också att lärarnas pedagogiska arbetssätt påverkas mycket av skolans och samhällets kunskapssyn, skolans styrning samt lärarnas kännedom om olika läs- och skrivmetoder. Att storboksmetoden inte fått ett större genomslag i den svenska läs- och skrivinlärningen tror vi kan bero på lärarnas rädsla för att använda en metod de inte känner sig säkra på. Att metoden inte heller har fått framstående svenska forskare bakom sig kan även vara ett skäl till lärarnas skepticism. För att elever ska kunna lära sig läsa och skriva krävs en beredskap där läraren möter alla barn där de befinner sig i sin utveckling. Enligt oss är det också viktigt att ta i beaktande att alla barn lär sig på olika sätt och lärare måste vara beredda på att använda sig av olika läs- och skrivinlärningsmetoder, där de stora böckerna från Nya Zeeland kan vara en av dem.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att få en bild av användandet av skönlitteratur i skolorna och hur lärarna upplever användandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen går till i år 1-3, hur läsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lärarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen användes en enkät som delades ut till lärare för år 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen används till stor del i undervisningen och att lärarna överlag är positiva till arbetet med skönlitteratur. Svårigheten med litteraturanvändningen är enligt lärarna att hitta rätt litteratur till rätt elev.</p>

<p>Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.</p>

<p>Abstract</p><p>Vårt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring läsning av skönlitterära texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterär läsning. Vi tar vår utgångspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lärande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring läsning som transaktion. Tidigare forskning har visat på vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förståelse vid skönlitterär läsning. Vår studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod där vi utgått från barnets möte med skönlitterära texter. Genom våra observationer har vi kunnat urskilja olika sätt som elever möter och samtalar kring den lästa texten, där vi funnit att erfarenheter har en betydelsefull roll.</p>