Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskaperna i den individuella läsningens funktion i årskurs 1–3 samt de möjligheter och svårigheter momentet kan föra med sig. Empirin tar sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med verksamma lågstadielärare, för att studera deras åsikter och tankar kring enskild läsning. Studiens resultat påvisar ett centralt samband mellan betydelsen av olika läskomponenter, motivation och lärarens didaktiska medvetenhet. Med hänsyn till detta kan den individuella läsningens relevans ses som situationsbaserad. Dess funktion varierar beroende på syfte och omkringliggande faktorer, där läsutveckling sällan tycks stå i fokus. Studien utmynnar i en slutsats om att den enskilda läsningen, oavsett syfte och funktion, främst gynnar de elever som har kommit en bit i sin läsprogression.

AbstractHöglander, Maria & Persson, Kerstin (2012). Högläsning och individuell läsning i grundskolan. – En studie om hur lärare ser på stöttning gällande elevers läsförståelse av skönlitterära texter Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Vår studie handlar om att undersöka lärares syn på skönlitterär läsning. Syftet med studien är att få en djupare insyn i hur lärare ser på sitt arbete med stöttning och läsförståelse vid högläsning och individuell läsning i årskurs 1-3. Vår teoretiska utgångspunkt är framförallt Gibbons syn på stöttning och läsförståelse vid skönlitterär läsning Vår studie bygger på en kvalitativ metod där insamling av empirin har gjorts genom intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Frågeställningar som har besvarats är: Vilken syn har lärare i årskurs 1-3 på högläsning och individuell läsning av skönlitterära texter? Hur beskriver lärare att de arbetar med stöttning som bidrar till läsförståelse av skönlitterära texter? Resultatet pekar på att lärarna har en positiv syn på att använda skönlitteratur i sin undervisning och läsning av skönlitterära texter är en daglig aktivitet i undervisningen. Vårt resultat visar också att planerade läsaktiviteter med koppling till högläsningen förekommer oftare än vid den individuella läsningen.

Syftet med studien är att inom en hermeneutisk kunskapstradition, med hjälp av en kvalitativ metod och utifrån ett narrativt perspektiv samla in, presentera, beskriva och tolka ett begränsat urval självupplevda berättelser i vilka lärare i årskurs 4–6 talar om hur de arbetar med att stödja elevers djupläsning. I anslutning till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: Hur upplever lärare att de arbetar med skönlitteratur för att för att stödja och utveckla elevers djupläsning? Finns en överensstämmelse mellan detta arbete hos lärarna och en forskningsförankrad syn på hur elever utvecklar sin djupläsning i skönlitteratur?   I studien undersöks lärares upplevelser av sitt arbete med att stödja och utveckla elevers djupläsning av skönlitteratur i årskurs 4–6 samt hur och i vilken grad detta arbete har anknytning till relevant forskning. Studien grundas på fyra verksamma lärares berättelser om läsundervisning. Den har utförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med standardiserade frågor.   Lärarna är samstämmiga i fråga om vikten av att lära i ett sammanhang, och vad gäller samtalets betydelse för elevens läsförståelse. De har relativt god förankring i forskningen även om de inte nämner det explicit. Den forskare som framförallt nämns är Judith Langer som också betonar vikten av att samtala och reflektera över det lästa som en faktor för att nå djupläsning. Langer beskriver även ett sociokognitivt perspektiv på literacy och menar att lärandet bör ske i ett sammanhang som är begripligt för eleven.   Lärarna i studien berättar om vikten av att lära i ett sammanhang för att lärandet ska bli begripligt för eleverna, vilket innebär att lärandet sker i en kontext som är relevant för dem. Arbete med djupläsning innebär att samtala om texten och att reflektera över det lästa, vilket kan ske både gemensamt och individuellt. Samtliga lärare berättar att högläsning är vanligt förekommande i det gemensamma arbetet kring djupläsning. I studien antyds möjligheten att lärares relativt goda kunskaper om djupläsning har haft en positiv inverkan på läsinlärningen generellt. Detta skulle kunna vara en fruktbar utgångspunkt för vidare studier.

<p>Syftet med denna undersökning är att få en bild av användandet av skönlitteratur i skolorna och hur lärarna upplever användandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen går till i år 1-3, hur läsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lärarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen användes en enkät som delades ut till lärare för år 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen används till stor del i undervisningen och att lärarna överlag är positiva till arbetet med skönlitteratur. Svårigheten med litteraturanvändningen är enligt lärarna att hitta rätt litteratur till rätt elev.</p>

Syftet med denna undersökning är att få en bild av användandet av skönlitteratur i skolorna och hur lärarna upplever användandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen går till i år 1-3, hur läsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lärarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen användes en enkät som delades ut till lärare för år 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen används till stor del i undervisningen och att lärarna överlag är positiva till arbetet med skönlitteratur. Svårigheten med litteraturanvändningen är enligt lärarna att hitta rätt litteratur till rätt elev.

Under vår utbildning till lärare i tidiga åldrar har vi fått kunskap om läsningens betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling. I anslutning till vår verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell läsning och högläsning är ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lärare oftast har som syfte och mål att generera kunskap när det gäller elevers individuella läsning och högläsning. Vår nyfikenhet på hur elevers läsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolår uppkom då vi stött på flera studier som behandlar området ur ett lärarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gå till primärkällan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen på ett stimulerande sätt för eleven. Tidigare forskning har bland annat kommit fram till att det är betydelsefullt att elever får läsa individuellt dagligen om sådant som intresserar dem. Även högläsningen är en viktig del i undervisningen, både för äldre och yngre elever. Med utgångspunkt i detta är vårt syfte formulerat; Syftet med vår studie är att undersöka elevers läsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolår.   Vi har använt oss av en kvantitativ enkätstudie som lade grunden till utformningen av den efterföljande kvalitativa studien där intervju användes som metod. Vår avsikt var att jämföra elevers läsvanor och upplevelser av litteratur utifrån variablerna kön, ålder och läsförmåga. Av resultatet framkom att elever har en positiv inställning till läsning och de vill gärna läsa mer. Studien visar också att högläsning är ett vanligt förekommande i både årskurs 2 och årskurs 5 trots att litteratur visar att högläsning avtar med stigande ålder. Innan vi genomförde vår studie hade vi en föreställning om att individuell läsning (bänkboksläsning) ofta används som tidsutfyllnad. Detta styrks delvis i vår studie då respondenterna i årskurs 5 uppger att de ofta får läsa när de får en stund över. Andra slutsatser som framkom i vår studie är att eleverna läser individuellt flera gånger i veckan men uppföljning av denna läsning är sällsynt. Både i årskurs 2 och årskurs 5 läser läraren högt för eleverna flera gånger i veckan men det är dock vanligare att eleverna i årskurs 5 läser högt för varandra i jämförelse med årskurs 2. I diskussionen lyfter vi bland annat att läraren har en betydande roll för elevers läsvanor då han eller hon är deras läsande förebild i klassrummet. / During our education to become teachers in the early ages we have gained knowledge about the importance of reading for the language development and also for the read - and typing development. In connection to our practical education with children we have seen that individual reading and reading aloud is commonly anticipated when teaching. Most often teachers have a purpose with reading, which is for the pupils to generate knowledge. Our curiosity about children’s reading habits and literature experiences in early ages developed after having encountered several studies about the subject from a teacher’s point of view. Although we found it more interesting to look at it from the pupil’s perspective, since one has to go to the primary source, the pupil, to be able to develop and create the tutoring in a stimulating way. Past research in the area shows among others that it is important for pupils to read individually each day about things that are at interest to them. Reading aloud is an essential part of the tutoring as well, both for younger and older pupils. With these facts in mind, we could form an objective of this study; To research the reading habits and literature experiences of pupils in the early ages at school.   We have used a quantitative questionnaire study that laid the foundation for the design of the subsequent qualitative study where interview was used as a method. Our intention was to compare students' reading habits and experiences of literature based on the variables gender, age and literacy. The results show that students have a positive attitude to reading and they would like to learn more. The study also shows that reading aloud is a common practice in both years 2 and 5 although the literature shows that reading aloud subsides with age. Before we implemented our study, we had an idea of the individual reading (bench book reading) often is used as time filler, and a part of our study confirms this thought since the respondents in year 5 said that they often read when they get a moment over. Some other conclusions that were made from our study are that the pupils do read several times per week, but this reading is rarely followed up.  Both in classes 2 and 5 the teacher reads aloud to the pupils numerous times per week, although it is more common that the pupils in class 5 read aloud to each others compared to the ones in class 2. In the discussion of this study we, among other things, emphasize the role of the teacher when it comes to the reading habits of the pupils, as he or she is their role model of reading in the classroom.

Med utgångspunkt i vårt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förståelsen av elevernas litteraturval till deras individuella läsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en årskurs 2-3 på en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand väljer att läsa bokserier till den individuella läsningen i skolan och på fritiden samt att de får tips av kompisarna, läraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta är målmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill läsa. Bokens innehåll ska vara spännande, roligt och läskigt och några väljer böcker på grund av att de vill lära sig något. Elevernas intressen speglar ofta deras litteraturval. Läraren är aktiv i sin vägledning och menar att eleverna bör läsa böcker där texten inte är för svår eller för lätt men ändå utmanar elevernas läsförmåga. Läraren anser att det är viktigare att eleverna läser än vad de läser samt viktigt att stimulera elevernas intresse för litteratur och läsning. Eleverna uppfattar lärarens intentioner om att välja lagom svåra böcker, dock upplever de inte klassläraren som aktiv vägledare. Slutsatserna av vårt resultat visar att det är betydelsefullt om läraren känner till vad som styr och påverkar elevernas val och att läraren är lyhörd för att på bästa sätt kunna vägleda dem till passande litteratur. Det är också positivt om utbudet är stort, dock måste även utbudet vara varierat så att alla elever ges möjlighet att finna litteratur som matchar deras intressen och behov. Vidare är det viktigt att läraren motiverar sina elever till att se meningsfullheten med läsning. Som lärare kan det vara betydelsefullt om man kan erbjuda eleverna andra alternativ till läsning än den litteratur som finns tillgänglig i biblioteket med tanke på målen i svenska för årskurs 3 som delvis handlar om att eleverna skall kunna läsa olika sorters texter, inte bara skönlitterära. Studien pekar även på att det som lärare är viktigt att ha en tillåtande attityd och uppmuntra det sociala samspelet mellan eleverna. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra om eleverna i det sociala samspelet diskuterar litteratur eller om en grupp elever pratar om annat, slutsatsen blir även därför att det är av största vikt att läraren är lyhörd inför sina elever. Som läraren bör man synliggöra alla sina intentioner för eleverna, det är till exempel positivt om man är tydlig med att eleverna kan ställa frågor och få hjälp i sina litteraturval. / The starting point for this thesis is our interest in children´s literature. Therefore we decided to work with a qualitative case study with the purpose to increase the understanding of pupils' choice of literature in their individual reading. The research is based on interviews with and observations of pupils in grades 2 and 3 in a countryside school environment. The research shows that the pupils' preferences are bookseries for their individual reading in school and leisure time. The pupils get suggestions for choosing books from their friends, teacher, librarian, family members and the media. Most pupils are decisive in their choices and others do not know what book to read. The content of a book should be exciting, fun and scary. Some choose a book because they want to learn something. The interest of a pupil often mirrors their choice of literature. The teacher plays an active role and thinks that students ought to read books where the text is neither too difficult nor too easy but still challenges the pupils' ability to read. Primarily the teacher thinks that it is more important that pupils are reading then what they read. Further, it should stimulate the pupils' interest in literature and reading. The pupils are aware of the teachers intentions in choosing books on a challenging level, but they don´t see the class teacher as an active guide. The conclusions of our research show that it is important that the teacher knows what determines and affects pupils choice and that the teacher is attuned so the teacher can guide them to the appropriate literature. It is positive if the range is large, however, the supply must also be varied so that all pupils have the opportunity to find literature that match their interests and needs. Moreover, it is important that the teacher motivates their pupils so they find reading meaningful. As a teacher, it may be important if you can offer the pupils other alternatives than the literature available in the library in view of the grade 3 objectives in Swedish who partly contains if the pupils can read different kinds of texts, not just literary. The study also points at that as a teacher it is important to have a permissive attitude and encourage the social interactions between students. While it may be difficult to determine whether pupils in the social interaction are discussing literature or if a group of pupils talking about other things, the conclusion is also because it essential that the teacher is responsive to their pupils. As a teacher you should point out all your intentions for the pupils, it is, for example, positive if the teacher had made clear that the pupils can ask questions and get help in their selection in literature.

<p>Med utgångspunkt i vårt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förståelsen av elevernas litteraturval till deras individuella läsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en årskurs 2-3 på en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand väljer att läsa bokserier till den individuella läsningen i skolan och på fritiden samt att de får tips av kompisarna, läraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta är målmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill läsa. Bokens innehåll ska vara spännande, roligt och läskigt och några väljer böcker på grund av att de vill lära sig något. Elevernas intressen speglar ofta deras litteraturval. Läraren är aktiv i sin vägledning och menar att eleverna bör läsa böcker där texten inte är för svår eller för lätt men ändå utmanar elevernas läsförmåga. Läraren anser att det är viktigare <em>att </em>eleverna läser än <em>vad</em> de läser samt viktigt att stimulera elevernas intresse för litteratur och läsning. Eleverna uppfattar lärarens intentioner om att välja lagom svåra böcker, dock upplever de inte klassläraren som aktiv vägledare. Slutsatserna av vårt resultat visar att det är betydelsefullt om läraren känner till vad som styr och påverkar elevernas val och att läraren är lyhörd för att på bästa sätt kunna vägleda dem till passande litteratur. Det är också positivt om utbudet är stort, dock måste även utbudet vara varierat så att alla elever ges möjlighet att finna litteratur som matchar deras intressen och behov. Vidare är det viktigt att läraren motiverar sina elever till att se meningsfullheten med läsning. Som lärare kan det vara betydelsefullt om man kan erbjuda eleverna andra alternativ till läsning än den litteratur som finns tillgänglig i biblioteket med tanke på målen i svenska för årskurs 3 som delvis handlar om att eleverna skall kunna läsa olika sorters texter, inte bara skönlitterära. Studien pekar även på att det som lärare är viktigt att ha en tillåtande attityd och uppmuntra det sociala samspelet mellan eleverna. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra om eleverna i det sociala samspelet diskuterar litteratur eller om en grupp elever pratar om annat, slutsatsen blir även därför att det är av största vikt att läraren är lyhörd inför sina elever. Som läraren bör man synliggöra alla sina intentioner för eleverna, det är till exempel positivt om man är tydlig med att eleverna kan ställa frågor och få hjälp i sina litteraturval.</p> / <p> </p><p>The starting point for this thesis is our interest in children´s literature. Therefore we decided to work with a qualitative case study with the purpose to increase the understanding of pupils' choice of literature in their individual reading. The research is based on interviews with and observations of pupils in grades 2 and 3 in a countryside school environment. The research shows that the pupils' preferences are bookseries for their individual reading in school and leisure time. The pupils get suggestions for choosing books from their friends, teacher, librarian, family members and the media. Most pupils are decisive in their choices and others do not know what book to read. The content of a book should be exciting, fun and scary. Some choose a book because they want to learn something. The interest of a pupil often mirrors their choice of literature. The teacher plays an active role and thinks that students ought to read books where the text is neither too difficult nor too easy but still challenges the pupils' ability to read. Primarily the teacher thinks that it is more important that pupils <em>are </em>reading then <em>what </em>they read. Further, it should stimulate the pupils' interest in literature and reading. The pupils are aware of the teachers intentions in choosing books on a challenging level, but they don´t see the class teacher as an active guide. The conclusions of our research show that it is important that the teacher knows what determines and affects pupils choice and that the teacher is attuned so the teacher can guide them to the appropriate literature. It is positive if the range is large, however, the supply must also be varied so that all pupils have the opportunity to find literature that match their interests and needs. Moreover, it is important that the teacher motivates their pupils so they find reading meaningful. As a teacher, it may be important if you can offer the pupils other alternatives than the literature available in the library in view of the grade 3 objectives in Swedish who partly contains if the pupils can read different kinds of texts, not just literary. The study also points at that as a teacher it is important to have a permissive attitude and encourage the social interactions between students. While it may be difficult to determine whether pupils in the social interaction are discussing literature or if a group of pupils talking about other things, the conclusion is also because it essential that the teacher is responsive to their pupils. As a teacher you should point out all your intentions for the pupils, it is, for example, positive if the teacher had made clear that the pupils can ask questions and get help in their selection in literature.</p>

Studien undersöker den individuella läsningen som undervisningsmetod. Syftet är att åskådliggöra lärares och elevers upplevelser av individuell läsning, med fokus på utformning och kunskapsinhämtning, för att sedan jämföra och belysa relationen dem emellan. Studiens teoretiska utgångspunkter är konstruktivism och fenomenologi, vilka betonar vikten av elevernas intresse och motivation för att lärande ska uppstå, samt att individernas uttalanden om det studerade fenomenet är sanningsbärande fakta. Studiens material består av 15 ljudinspelningar, där två lärare och 13 elever intervjuats om deras upplevelser av individuell läsning. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att upplevelserna av den individuella läsningens utformning i vissa avseenden skiljde sig åt mellan lärarna och eleverna. Eleverna upplevde att det inte läggs så stor vikt vid den individuella läsningen, en upplevelse som inte delades av lärarna. Litteraturen var en av de faktorer eleverna upplevde som avgörande för att den individuella läsningen skulle fungera som lärandeaktivitet. Eleverna upplevde att motivation var det viktigaste för att utveckla kunskaper och läsintresse genom individuell läsning. Lärarna upplevde att eleverna genom den individuella läsningen skulle få möjlighet att utveckla läsintresse, läsförmåga, läsförståelse samt språklig förmåga. Eleverna menade att de genom att läsa utvecklade språklig förmåga, läsförmåga, läsförståelse, föreställningsvärldar samt skaffade sig faktakunskaper genom litteraturen. Jämförelsen mellan lärarnas och elevernas upplevelser visar att de i många fall liknar varandra. Tankarna skiljde sig i att eleverna upplevde att de utvecklade faktakunskaper och sina föreställningsvärldar, vilket lärarna inte nämnde.