<p>Enligt forskning så har flickors och pojkars läsning minskat kraftigt de senaste åren. Genom läsningen förstärks språk och läsförståelsen som i sin tur påverkar synen på omvärlden. Det är viktigt att ta reda på vad som intresserar flickor och pojkar för att öka intresset för läsning. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkars val av skönlitteratur och om det finns några skillnader eller likheter mellan flickors och pojkars val. Vår empiriska undersökning innefattar intervjuer med halvstrukturerade frågor i skolmiljö. Vi har fått en inblick i flickors och pojkars val av skönlitteratur. Vi har sett att det finns en viss skillnad mellan könen vid bokvalet, där intresset kan styra. Vid undersökningen framkom också att social miljö, utbud av böcker och kamrater påverkar bokvalet. Vårt resultat har också visat att föräldrar har en oerhört viktig roll för att väcka flickors och pojkars läslust.</p>

Enligt forskning så har flickors och pojkars läsning minskat kraftigt de senaste åren. Genom läsningen förstärks språk och läsförståelsen som i sin tur påverkar synen på omvärlden. Det är viktigt att ta reda på vad som intresserar flickor och pojkar för att öka intresset för läsning. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkars val av skönlitteratur och om det finns några skillnader eller likheter mellan flickors och pojkars val. Vår empiriska undersökning innefattar intervjuer med halvstrukturerade frågor i skolmiljö. Vi har fått en inblick i flickors och pojkars val av skönlitteratur. Vi har sett att det finns en viss skillnad mellan könen vid bokvalet, där intresset kan styra. Vid undersökningen framkom också att social miljö, utbud av böcker och kamrater påverkar bokvalet. Vårt resultat har också visat att föräldrar har en oerhört viktig roll för att väcka flickors och pojkars läslust.

<p>Detta arbete behandlar val avskönlitteratur i svenskundervisningen. Arbetet syftar främst till att redogöra utifrån vilka premisser som ett antal undervisande lärare grundar sina litteraturval, och försöker även att ge en förklaring till varför. Detta ställs sedan i relation till vad ett antal elever anser om hur litteratur skall väljas, samt vilka konflikter som kan uppstå när lärarens och elevens åsikter om litteraturval möts.</p>

Detta arbete behandlar val avskönlitteratur i svenskundervisningen. Arbetet syftar främst till att redogöra utifrån vilka premisser som ett antal undervisande lärare grundar sina litteraturval, och försöker även att ge en förklaring till varför. Detta ställs sedan i relation till vad ett antal elever anser om hur litteratur skall väljas, samt vilka konflikter som kan uppstå när lärarens och elevens åsikter om litteraturval möts.

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hur eleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jag undersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på en skola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur och forskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig till litteraturen och tidigare forskning. De ser högläsning som en del i undervisningen och att det ger positiva effekter på barns och elevers språkutveckling. Slutsatsen av mitt arbete är att högläsning används som ett pedagogiskt verktyg av verksamma pedagoger idag och att deras uppfattning går hand i hand med vad litteratur och forskning säger. Högläsning är en språngbräda in i litteraturens och skriftspråkets värld, barnen och eleverna får smaka på ord och lär sig använda ord i rätt situation. De lär sig om socialt samspel, om mänskliga relationer och utvecklar sin fantasi. Högläsning är ett verktyg för att få barnen att själva finna läslust och stimulera sin språkutveckling. Barnen får gemensamma ämnen att diskutera och lär sig därmed språket.

Examensarbetet har ämnat undersöka hur några lärare gör sina litteraturval i grundskolans senare år och vilka didaktiska utmaningar eller möjligheter som styr deras litteraturval i svenskämnet. Vi har kommit i kontakt med fyralärare och genomfört tre semistrukturerade intervjuer. Vi har utgått ifrån didaktiska, kulturella och litteraturreceptionsteorier för att analysera vårt resultat. Lärarna resonerar om processen som leder till den skönlitteratur de behandlar och läser i ämnet svenska. De beskriver sina didaktiska överväganden, elevgruppens påverkan, dagens motstånd till läsning och hur skolans resurser påverkar litteraturvalet. Lärarna ser olika på vilken litteratur som bör behandlas i svenskämnet. En lärare anser att ämnetdelvis behöver återgå till att bli ett traditionellt litteraturhistoriskt bildningsämne och behandlar gärna klassisk litteratur för att eleverna ska få med sig en gemensam kulturell referensram. Resterande tre lärare talar främst om användningen av populärkulturell ungdomslitteratur då de menar att det idag är svårare att fånga läsintresset hos unga. Vår slutsats är att lärare påverkas olika av elevers önskemål och preferenser utifrån olika aspekter, dels handlar det om skolans resurser och tillgängligheten av böcker samt vilket intresse för litteratur som den enskilde läraren har.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger gör de val kring litteratur som eleverna på grundskolans senare år läser i ämnet svenska som andraspråk. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger från två olika skolor. I arbetet får läsaren inblick i pedagogernas verklighet och det dras kopplingar till relevant forskning kring ämnet. I resultatet framkommer det att de främsta skälen bakom pedagogernas litteraturval handlar om textens innehåll och språkliga nivå samt elevernas erfarenheter, förförståelse och språkliga nivå. Det är viktigt att textens och elevernas repertoarer samspelar för att eleverna ska kunna ta till sig och känna igen sig i en text. Min slutsats är att det finns betydligt fler variabler och nyanser bakom varje pedagogs litteraturval än vad som uttrycks i kursplanen för svenska som andraspråk.

Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register. Lärare måste ständigt förhålla sig till de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Ytterligare frågeställningar som undersökningen vill svara på, handlar därför om på vilka grunder lärarna har gjort sina litteraturval. I studien har använts kvalitativa intervjufrågor, där sju lärare medverkar. Resultatet visar att val av litteratur ser mycket olika ut. Lärarna i studien väljer också litteratur på olika grunder.

Högläsning är en vanlig aktivitet som används i svenska klassrum för elever i årskurs F-3. Ett vanligt uppföljande arbetssätt är att samtala kring innehållet. Läraren kan med hjälp av högläsningen belysa viktiga ämnen. Värdegrunden har ett eget kapitel i läroplanen, dock formuleras inte några konkreta arbetssätt hur dessa kunskaper ska förmedlas. Högläsning och efterföljande samtal skulle kunna vara ett arbetssätt som utvecklar elevernas förståelse för andra och sig själva.  Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur fyra lärare använder högläsning och hur de involverar värdegrundsfrågor genom högläsningen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och datainsamlingsmetoden genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visar att lärarna använder sig av högläsning till flera aktiviteter i sin undervisning. Syftet med högläsningen i undervisningen varierar men samtliga lärare har en positiv inställning till högläsningens effekt på eleverna. Gemensamt för lärarna var att de såg fördelar med att kombinera högläsning och värdegrundsfrågor. Resultatet visar att eleverna med hjälp av högläsningens olika karaktärer kan relatera till sig själva och diskutera aktuella värdegrundsfrågor. / Reading aloud is a common activity in Swedish classrooms and talking about the content is a common follow-up activity. Through reading aloud, teachers are able to discuss important subjects. Fundamental values are mentioned in the Swedish curriculum, but it is not stated how teachers should include them in their work. Reading aloud and text talk could be one way to increase pupil’s knowledge about those values.  The aim of this study is to increase the knowledge about how four teachers use reading aloud and involved questions about fundamental values. The study has its base in the sociocultural perspective was the collected data was received by using qualitative interviews. The results show that the four interviewed teachers use read-aloud in several of their teaching activities. The aim of reading aloud varies but all the interviewed teachers claim to have a positive attitude towards the effects reading aloud has on their students. All teachers saw benefits in combining a reading aloud with questions related to fundamental values. This study shows that pupils are able to relate to themselves and discuss questions related to current fundamental values with the help of reading aloud as characters.

Youths is described by the libraries as a group that is hard to reach because they are in between the children´s and the adult section. It creates an insecurity amongst librarians as they lack knowledge of what the youths are interested in reading. The purpose of this thesis is to study teenage boys to get an understanding for what affects their choices of literature. This has led to research questions dealing with what factors that affects them. The reading of teenage boys has been researched for many years and the discussion has been about whether their reading has decreased or increased. To examine what affects their choices of literature, semi structured interviews was held with four read motivated teenage boys between 17 -19 years old. The interviews has been held at two upper secondary schools in western Sweden. In the qualitative content analysis of the empirical material, Aidan Chambers model the reading circle been used. The result has been compared with previous research on how youths choose literature. The teenage boys in this study primarily use the Web for literature tips, but they also get literature tips from friends. The empirics showed that teenage boys preferred different media format when they read. The factors that affected their choices was knowledge, entertainment, escapism and experiences. The teenage boys felt that the library didn’t always have the literature that they were asking for.