<p>Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget. De kan bli ståendes vid larmpanelen för att hitta rätt knappar och menyer för länge. För de mer erfarna visar de sig att det går snabbare att lokalisera larmen. Det finns risk för att man kan missa allvarligheten i larmets betydelse eftersom de mer erfarna befälen kvittera mer på rutin. Även att larmen har för snarlik signal sinsemellan, att vissa larm kan vara svåra att avgöra från signalen enbart vilken kritisk nivå och prioritet de har. Det finns bland majoriteten av de som ingått i denna undersökning en önskan om en mer central gemensam larmpanel för alla larm. Det finns bland intervjupersonerna en positiv inställning om att få till en standard på den bryggutrustning som används. Där man alltid har samma upplägg på dem system som finns bland olika tillverkare.</p> / <p>This study will state the problems that a ships’ officers might feel when a bridge alarm signals. The purpose is to describe the problems and seize the officers own experiences and also look at things to do to minimize the problems. We chose to do a qualitative study with questionnaire surveys and interviews. With this method we can seize the officers’ experiences and feelings. The final result shows that inexperienced Officers can have problems to locate the alarm which is signaling on the bridge. Which may cause lost supervision of the navigation. The more experienced Officers have few problems in locating the alarms. But the risk is higher of missing critical alarms due to routine acknowledge of the alarms. Some alarms have too similar signal between each other, it can be difficult for the operator by only from the signal from the alarm to determent the critical level and it’s priority. The results also state that there is a majority of the officers who would like a common alarm panel on the bridge. Also the interviews showed a good thought about a standard- siring of the bridge equipment. Where you always have the same structure on the bridge equipment.</p>

Med avstamp i vårt problemområde är vårt syfte att undersöka vilken populärkultur som barn använder sig av samt hur de använder sig av den. Utifrån detta undersöker vi även hur pedagogerna bemöter den populärkultur som barnen använder sig av i förskolan. Vår förhoppning med vår forskningsstudie är att bidra med en ökad förståelse kring hur barns populärkultur tar sig uttryck i förskolan. På så vis är våra förhoppningar att pedagoger ska lägga större vikt vid att arbeta med och kring barns populärkultur och dra nytta av barns erfarenheter och intressen i verksamheterna. Utifrån vårt syfte så utgår vi från följande forskningsfrågor: - Vilken populärkultur uttrycker- och använder sig barnen av i förskolan samt hur bemöts barnens populärkultur av pedagogerna? - Hur använder sig barnen av sin populärkultur som artefakter i förskolan och hur visas deras mediering? - Hur fungerar populärkulturen som ett samlärande? Studien har en mikroetnografisk ansats där vi har utfört deltagande observationer som dokumenterats via ljudinspelning och fältanteckningar för att samla in vår empiri. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi har valt att lägga vårt fokus på sociokulturella begrepp såsom samlärande, artefakt och mediering. I vårt resultat kunde vi se att barnens gemensamma intressen och tidigare erfarenheter öppnade upp kontexter där samlärande kunde ske då barnen möttes via den gemensamma lärplattform som var deras populärkultur. Vi kunde vi se att barnen använde sig av populärkulturella karaktärer och erfarenheter från dessa för att bemöta- och hantera situationer på förskolorna.

<p>Studien ”Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena” har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ”nätverk” och ”gemensam handlingsarena” som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande. Den metod som legat till grund för denna studie är en kvalitativ intervjustudie av åtta verksamma gymnasielärare fördelade på två olika gymnasieskolor. Den här studien visar på att studiens respondenter ger uttryck för att ett nätverkande och/eller en gemensam handlingsarena är en förutsättning för ett kollektivt lärande och kan därför uppfattas som ytterliggare ett villkor.</p><p> </p>

Syftet med den här studien var att ur ett lärarperspektiv synliggöra problematiken med att få till stånd ett gemensamt synsätt vad gäller barns utveckling, kunskap och lärande mellan lärare i förskoleklassen och grunskolans år ett. Frågeställningen var: Vilka faktorer anser lärare främjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsätt? Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjälp av inspelade intervjuer av sex lärare varav tre är verksamma i förskoleklass och de andra tre i årskurs ett. I studiens resultat framkom en mängd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att främja en gemensam syn. Det mest primära var att lärarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansättning, samt att tid avsätts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling. Det visade sig också att det inte räcker med att en faktor uppfylls- om exempelvis tid finns men viljan till smatal inte finns nås inget resultat i sig. Det visade sig att den ena faktorn inte utesluter den andra, samt att de faktorer som ses som hinder även kan framsrå som möjligheter. / The purpose of this study is to present the complexity of creating a shared platform around the work among teachers in pre-school and the first year of school concerning promoting the children´s development, knowledge and learning. The subject for our study is: What "tool" contribute or hinder the process of creating a shared plarform around the work accordning to teachers? This qualitative study is based on taped interviews with pre-school teachers and three teachers in firts year of compulsory school. The result of the study revaels a number of tools either contributing or hindering reaching a shared plarform around the work. The single most imprtant tool in implementing the curriculum is the joint reflection but also tools like the make-up of the work team and the setting aside of time for planning and reflection are of great importance. The result also shows that different approaches and various working experience among the members of the work team create different interpretations which might either contribute or hinder the development towards a shared platform.

On the internal market within the EU, freedom of establishment under articles 49 and 54 TEU stipulates that companies have the right to set up businesses in other Member States. On the internal market there are 27 different national tax law systems which have caused obstacles regaring taxation between Member States. These obstacles have been shown deterrent when a company enters a new market. One problem area is the lack of cross-border loss compensation for groups. This means that cross-border groups is over taxed when they are unable to set of gains against losses. Within the EU, there is a constant process trying to resolve these problems, both short and long term. Regarding short term, the Court of Justice has presented a number of case law. The result from these is that Member States must give groups the right to crossborder loss compensation when the loss of the subsidiary is final. However, the case law did not solve the problems with over taxtion, instead they created difficulties for Member States regarding the interpretation of the cases due to the absence of a uniform principle to follow. Swedish tax legislation within the area is narrowly designed and allows cross-border loss compensation in few cases. The Commission has now announced a long-term solution in the form of a directive that means that Member States can use a Common Consolidated Corporate Tax Base. Adoption of the directive would eliminate the obstacles whitin the internal market. Cross-border groups would be fully recognized by being provided the opportunity to set off gains against losses in the entire group regardless of the place of orgin.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can’t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception.

<p>Syftet med den här studien var att ur ett lärarperspektiv synliggöra problematiken med att få till stånd ett gemensamt synsätt vad gäller barns utveckling, kunskap och lärande mellan lärare i förskoleklassen och grunskolans år ett. Frågeställningen var: Vilka faktorer anser lärare främjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsätt?</p><p>Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjälp av inspelade intervjuer av sex lärare varav tre är verksamma i förskoleklass och de andra tre i årskurs ett.</p><p>I studiens resultat framkom en mängd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att främja en gemensam syn. Det mest primära var att lärarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansättning, samt att tid avsätts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling. Det visade sig också att det inte räcker med att en faktor uppfylls- om exempelvis tid finns men viljan till smatal inte finns nås inget resultat i sig. Det visade sig att den ena faktorn inte utesluter den andra, samt att de faktorer som ses som hinder även kan framsrå som möjligheter.</p> / <p>The purpose of this study is to present the complexity of creating a shared platform around the work among teachers in pre-school and the first year of school concerning promoting the children´s development, knowledge and learning. The subject for our study is: What "tool" contribute or hinder the process of creating a shared plarform around the work accordning to teachers?</p><p>This qualitative study is based on taped interviews with pre-school teachers and three teachers in firts year of compulsory school.</p><p>The result of the study revaels a number of tools either contributing or hindering reaching a shared plarform around the work. The single most imprtant tool in implementing the curriculum is the joint reflection but also tools like the make-up of the work team and the setting aside of time for planning and reflection are of great importance.</p><p>The result also shows that different approaches and various working experience among the members of the work team create different interpretations which might either contribute or hinder the development towards a shared platform.</p>

Book reading with children has long been advocated as an important activity for parents. An aspect of this that has not been studied to the same extent, is the importance of the way in which reading is done. Educating parents in this matter in the home environment allows an intervention to begin as early as possible and can also increase children's development of communication and interaction. The purpose of this study is to investigate whether video modeling of communicative strategies in interactive shared book reading in the home environment is a working intervention method for changing parents' ways of reading a book with their young children. This is done by way of investigating whether the use of a video has any effects on the communicative strategies of the parents and on the communicative activity and ability of the young child, in an intervention study with Single Subject Research Design. An instructional video was designed for the purpose of the study containing various communicative strategies for reading with young children. Then, two parent’s ways of reading books with their young children before, during and after intervention with the instructional video was studied. The result of the study indicates that the parents utilized the communicative strategies learned through the instructional video and that their use of these strategies increased over time. Furthermore, the result also indicates that the children's communicative activity and ability have increased over time. In order to draw general conclusions about interactive home-based reading through video modeling, more studies with a larger number of participants are necessary. / Bokläsning har länge förespråkats som en viktig aktivitet för föräldrar att göra tillsammans med sina barn. Något som inte uppmärksammats i lika stor utsträckning är betydelsen av vilket sätt bokläsningen sker på. Att utbilda föräldrar inom detta område i hemmiljö, möjliggör att intervention kan påbörjas så tidigt som möjligt och kan även generera vinster i barns utveckling av kommunikation och samspel. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om videomodellering av kommunikativa strategier vid interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö är en fungerande interventionsmetod för att förändra föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn. Detta undersöks genom att dokumentera effekten av användningen av en film på de kommunikativa strategierna hos föräldrarna samt på den kommunikativa aktiviteten och förmågan hos det lilla barnet i en interventionsstudie med Single Subject Research Design. En instruktionsfilm utformades för studiens syfte innehållande olika kommunikativa strategier vid bokläsning med små barn. Därefter studerades två föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn före, under och efter intervention med instruktionsfilm. Studiens resultat indikerar att föräldrarna tillägnat sig de kommunikativa strategier som lärdes ut via instruktionsfilmen samt att deras användning av dessa ökat över tid. Vidare indikerar resultatet även att barnens kommunikativa aktivitet och förmåga vid bokläsning har ökat över tid. För att kunna dra generella slutsatser om interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö genom videomodellering behövs dock fler studier med ett större deltagarantal.

Studien ”Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena” har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ”nätverk” och ”gemensam handlingsarena” som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande. Den metod som legat till grund för denna studie är en kvalitativ intervjustudie av åtta verksamma gymnasielärare fördelade på två olika gymnasieskolor. Den här studien visar på att studiens respondenter ger uttryck för att ett nätverkande och/eller en gemensam handlingsarena är en förutsättning för ett kollektivt lärande och kan därför uppfattas som ytterliggare ett villkor.

This thesis aims to conclude however the 2016 proposal of the Common Consolidated Corporate Tax Base (CCCTB) is compliant with the principles of subsidiarity or/and proportionality in regard to the functions of consolidation and allocation therein. This is done by, in order from major to minor, presenting the overall, international context of rules and structures wherein the proposal, if adopted, will enter into. The presentation contains, as said, a contextualization containing the primarily the judicial framework that surrounds the legislative process in the European Union. The principles central for this thesis, the principle of subsidiarity and proportionality is closely examined, in order to crystallize the model of judgement in regards to the compliance with these principles. Since the court of the European Union has been reluctant to deem legislative acts incompatible with the principles, and has given the legislator a wide area of discretion in assessing legislative acts compatibility with the former mentioned principles, the proposal in regards to the mentioned functions, doesn´t constitute a breach of the principles. Even though the proposal marks, what seems to be quite the infringement on what is usually perceived as the member states own affairs, this thesis shows that the proposal of the CCCTB is most likely compliant with the principles of subsidiarity and proportionality.