This paper explores the interaction of children with language impairment (LI). The present essay is a conversation analytic study of child-child and child-therapist dyads. The aim was to explore in what ways children with LI reach common understanding. Another purpose was to investigate if there are differences in interaction between dyads with children with LI and dyads with children with LI and speech language therapist. Seven children, three girls and four boys, with LI participated in the study. All the children are enrolled at a language unit. The dialogues were recorded, transcribed and analysed. The results revealed no differences in the children’s length of utterance between the child-child dyads and the child-SLT dyads. Another important finding was that it became more of a course of event in the play between child and SLT in contrast to the child-child dyads, where the communication more concerned one or a couple of objects. In general, the children managed to initiate, respond, give feedback, negotiate and make requests of clarification and repair utterances in conversation with each other. One important conclusion is that conversation analysis could be used in identification of strengths and weaknesses in children’s communication. The knowledge from the analyses ought to be applicable in intervention with children with LI. / Föreliggande studie behandlar hur barn med språkstörning interagerar. Vidare är den en samtalsanalytisk studie av samtal barn-barn och barn-logoped. Syftet var att studera hur gemensam förståelse uppnås i kommunikation samt att undersöka om skillnader förelåg mellan de två samtalstyperna. Sju barn, tre flickor och fyra pojkar, med generell språkstörning deltog i studien. Samtliga går på språkförskola i södra Sverige. Samtalen spelades in, transkriberades samt analyserades. Resultaten visade att barnen initierade och responderade, återkopplade, förhandlade, begärde förtydligande samt reparerade yttranden relativt väl. Vidare framkom ingen skillnad i yttrandelängd hos barnen beroende på vem de kommunicerade med. Barnen upprätthöll ett samtalsämne tämligen adekvat. I logopedbarnsamtalen utvecklades samspelet mer till ett längre händelseförlopp, till skillnad från barnbarnsamtalen, där samtalen centrerades kring ett eller ett par föremål. Samtalsanalys förefaller vara ett bra verktyg vid bedömning av kommunikation. Metoden visar barns språkliga styrkor och svagheter i vardagligt samspel. Samtalsanalysens resultat kan därefter användas för att träna social interaktion i vardagen, och där torde logopeden ha en betydande roll gällande handledning av kommunikativ träning.

Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen Vägen till Jerusalem. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.     Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.

I uppsatsen görs en kartläggande undersökning av den koreanska kristna minoriteten i Stockholm. Undersökningen är byggd på intervjuer av pastorer i de olika församlingarna. Deras svar har sedan jämförts med undersökningar av koreanska kristna församlingar i USA.  Uppsatsens slutsats är att den koreanska kristna minoriteten i Stockholm är ett eget fenomen som i mycket skiljer sig från koreanska kristna församlingar i USA. De huvudsakliga skillnaderna är att församlingarna inte har lika stor roll som språk och kulturförmedlare samt att kvinnor verkar ha större inflytande.

<p>This paper explores the interaction of children with language impairment (LI). The present essay is a conversation analytic study of child-child and child-therapist dyads. The aim was to explore in what ways children with LI reach common understanding. Another purpose was to investigate if there are differences in interaction between dyads with children with LI and dyads with children with LI and speech language therapist. Seven children, three girls and four boys, with LI participated in the study. All the children are enrolled at a language unit. The dialogues were recorded, transcribed and analysed. The results revealed no differences in the children’s length of utterance between the child-child dyads and the child-SLT dyads. Another important finding was that it became more of a course of event in the play between child and SLT in contrast to the child-child dyads, where the communication more concerned one or a couple of objects. In general, the children managed to initiate, respond, give feedback, negotiate and make requests of clarification and repair utterances in conversation with each other. One important conclusion is that conversation analysis could be used in identification of strengths and weaknesses in children’s communication. The knowledge from the analyses ought to be applicable in intervention with children with LI.</p> / <p>Föreliggande studie behandlar hur barn med språkstörning interagerar. Vidare är den en samtalsanalytisk studie av samtal barn-barn och barn-logoped. Syftet var att studera hur gemensam förståelse uppnås i kommunikation samt att undersöka om skillnader förelåg mellan de två samtalstyperna. Sju barn, tre flickor och fyra pojkar, med generell språkstörning deltog i studien. Samtliga går på språkförskola i södra Sverige. Samtalen spelades in, transkriberades samt analyserades. Resultaten visade att barnen initierade och responderade, återkopplade, förhandlade, begärde förtydligande samt reparerade yttranden relativt väl. Vidare framkom ingen skillnad i yttrandelängd hos barnen beroende på vem de kommunicerade med. Barnen upprätthöll ett samtalsämne tämligen adekvat. I logopedbarnsamtalen utvecklades samspelet mer till ett längre händelseförlopp, till skillnad från barnbarnsamtalen, där samtalen centrerades kring ett eller ett par föremål. Samtalsanalys förefaller vara ett bra verktyg vid bedömning av kommunikation. Metoden visar barns språkliga styrkor och svagheter i vardagligt samspel. Samtalsanalysens resultat kan därefter användas för att träna social interaktion i vardagen, och där torde logopeden ha en betydande roll gällande handledning av kommunikativ träning.</p>

I Sverige beräknas 130 000 människor leva med en medelsvår till svår demenssjukdom. Demens är en övergripande diagnos för en samling sjukdomar där kognitiva nedsättningar är utmärkande och kommunikativa förmågor påverkade. I tidigare studier har det undersökts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra är fortfarande relativt outforskat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsämnen och ämnesbyten. Studien genomfördes på en daglig verksamhet för personer med demensdiagnos, där totalt tre samtal spelades in. Ett av samtalen, omfattande 40 minuter, valdes ut för transkription och analyserades enligt samtalsanalytiska principer (CA). I det utvalda samtalet valdes sekvenser ut. Sekvenserna exemplifierade olika typer av ämnesbyten. För en utökad bild av samtalets ämnesflöde gjordes även en topikal analys, där samtalet delades in i totalt 14 olika episoder. I samtalet deltog sex personer med demensdiagnos samt föreliggande studies två författare. Exempel på ämnesbyten som påträffades i det analyserade samtalet var koherenta ämnesbyten i form av preannonseringar, koherent återinförande av ämne och ämnesglidningar. Icke-koherenta ämnesbyten förekom i samtalet i form av icke-koherent återinförande av ett ämne. Samtalet innehöll också exempel på digressioner och inskott. För en utomstående betraktare föreföll det ibland som om deltagarna saknade gemensam grund för samtalet, vilket till synes inte uppmärksammades av samtalsdeltagarna. En slutsats som dras utifrån detta är att för deltagarna är samtalsaktiviteten viktigare än själva innehållet i samtalet. I det aktuella samtalet återkom ofta samma historia och samtalsämne flera gånger. De olika samtalsämnena som uppstod under samtalet hade oftast ett övergripande tema som handlade om hur det var förr i tiden, när deltagarna var unga eller barn. / In Sweden, approximately 130 000 persons suffer from moderate to severe dementia. Dementia is a collective diagnosis for a collection of diseases in which cognitive impairments are distinctive, and communicative abilities are affected. Earlier studies have investigated how people with dementia communicate with an interlocutor without dementia. How people suffering from dementia communicate with each other is still relatively unexplored. The purpose of the present study is to investigate and describe how people suffering from dementia interact with each other, and how they handle topics and topic shifts. The present study was conducted on a day center for people with dementia diagnoses, where a total of three conversations were recorded. One of the conversations, comprising 40 minutes, was transcribed according to conversation analytic principles. From the selected conversation, sequences showing different types of topic changes were selected and exemplified. For an expanded view of the conversation’s topical flow, a topical analysis was made, where the conversation was divided into a total of 14 different episodes. The conversation involved six people with dementia and the two authors of the present study. Examples of topic shifts found in the analyzed conversation were coherent topic shifts in the form of pre-acts, coherent renewal of topic and topic shading. Non-coherent topic shifts occurred in the conversation in the form of non-coherent renewal of a topic. The conversation also contained examples of digressions and inserts. To the outside observer, it seemed at times as if the participants had no common ground for the conversation, which was not noticed by the participants of the conversation. One conclusion drawn from this is that for the participants, the activity is more important than the actual content of the conversation. In the current conversation, the participants returned to the same story and the same topic several times. The different topics occurring during the conversation usually had an overall theme which was what it was like in the old days, when the participants were young or children.

Den första januari 1997 blev Regeringskansliets alla 15 myndigheter en enda och statsministern, för tillfället Göran Persson, blev dess chef. Denna reform, ofta kallad Ett RK-reformen, var frukten av en lång debatt gestaltad i offentliga utredningar, kansliinterna rapporter, konsultuppdrag med mera. Alla syftade till att på något sätt råda bot på de problem man såg i Regeringskansliets interna arbete, inte minst den ökande sektoriseringen av departementen. Genom att förena departementen till en myndighet och öka personalrörligheten hoppades man kunna skapa en mer samarbetsvänlig och flexibel arbetskultur. Vad den tillsynes genomgripande reformen egentligen lyckades åstadkomma är inte självklart. Den efterföljande debatten får klassas som knapp och misslyckades prestera något entydigt svar på frågan om reformens konsekvenser. Denna undersökning syftar till att bidra med kunskap om reformens effekter och på så vis komma närmare ett svar på frågan om dessa endast var symboliska, eller om reformen lyckades i sin ambition att skapa en mer samarbets- och förhandlingsvänlig kultur i Regeringskansliet. Detta är inte endast endast intressant per se, utan bidrar även till den mer inomvetenskapliga debatten om presidentialiseringen av västeuropeiska parlamentariska styrelseskick i allmänhet, och det svenska styrelseskicket i synnerhet. Ett RK-reformen tycks intuitivt utgöra ett exempel på hur vårt parlamentariska styrelseskick mycket riktigt presidentialiseras; istället för att varje departement utgör sin egen myndighet med sin egen chef, blir plötsligt statsministern chef över alla departement. Detta var emellertid inte reformens syfte; sammanslagningen syftade snarare till att öka de enskilda departementens samarbete och flexibilitet. Genom att bidra till förståelsen för Ett RK-reformens effekter kommer denna undersökning förhoppningsvis även kunna bidra till förståelsen för parlamentarismen i Sverige, och dess variationer.

Personer med kommunikationsnedsättning gällande språk, tal eller röst, samt personer med kognitiva svårigheter som påverkar kommunikationsförmågan, kan få stöd av tolk anställd vid Taltjänst. Beroende på individens behov kan tolken ge stöttning på olika sätt och i olika situationer. För att tolken ska kunna stötta tolkanvändaren vid samtal med en tredje part brukar förberedande samtal genomföras. En tidigare studie har visat att förberedande samtal hade en avgörande roll för att gemensam grund skulle kunna uppnås i samtal mellan tolk, tolkanvändare och tredje part. Utifrån detta syftade föreliggande studie till att undersöka hur uppbyggandet av gemensam grund gick till under förberedande samtal mellan tolk och tolkanvändare. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka tolkars och tolkanvändares upplevelse av taltjänsttolkning.   Åtta tolkanvändare, med varierande svårigheter, och fem tolkar deltog i studien. Materialet bestod av inspelningar från åtta förberedande samtal och tolv intervjuer. Intervjuerna med tolkar och tolkanvändare analyserades utifrån innehållsmässiga komponenter. Under intervjuerna med tolkanvändare framkom att tolkanvändare upplever att det är lättare att samtala med personer de känner. Under intervjuerna med tolkar framkom att samtliga tolkar anser att förberedande samtal är viktigt inför samtal med tredje part. Det inspelade materialet av förberedande samtal transkriberades och analyserades. Resultatet visar att olika samtalsstrategier kan användas för att tolk och tolkanvändare ska nå gemensam grund. Tre samtalsstrategier som användes för uppbyggande av gemensam grund identifierades; begäran om förtydligande &amp; begäran om bekräftelse av förståelse, visuellt stöd samt ljud &amp; kroppsspråk. Tolkar använder sig i samtliga samtal av begäran om förtydligande och begäran om bekräftelse av förståelse. Både tolkar och tolkanvändare använder sig i merparten av samtalen av visuellt stöd. Icke-lexikala ljud och kroppsspråk används i de flesta samtal, oftast av tolkanvändare, men ibland även av tolkar. I de flesta av de studerade samtalen används en kombination av samtalsstrategier. Föreliggande studies resultat kan bidra till att medvetandegöra strategier som tolkar anställda vid Taltjänst använder sig av, vilket eventuellt kan leda till mer effektiv tolkning i framtiden. / People with communication disorders involving language, speech, voice, and cognitive impairment affecting the ability to communicate, can be provided with an interpreter from Speech Interpreter Service as a means of support. The interpreter provides the user with support specified to their needs. Preparatory conversations held between the interpreter and the user prior to a meeting with a third party are customary. A previous study has shown that preparatory conversations were crucial in order to reach common ground between interpreter, user and a third party. Thus, the present study aimed to investigate how the interpreter and the user establish common ground during preparatory conversations. A further aim was to investigate how interpreters and users experience Speech Interpreter Service.   Eight users with various communication disorders and five interpreters participated in the study. The data consisted of eight preparatory conversations and twelve interviews. The interviews with interpreters and users were analysed based on content. The interviews with users showed that they think it is easier to talk to people they know. The interviews with interpreters showed that they consider preparatory conversations before a meeting with a third party to be important. The data from preparatory conversations was transcribed and analysed. The result shows that various conversational strategies may be used in order to establish common ground between interpreter and user. The analysis revealed three conversational strategies beneficial to establishment of common ground between interpreter and user; clarification request &amp; candidate understanding, visual support, and sounds &amp; body language. Interpreters used clarification requests and candidate understandings in all preparatory conversations. Both users and interpreters used visual support in most conversations. Non-lexical sounds and body language was also used in most conversations, particulary by users but also by interpreters. The result of the present study may contribute to awareness raising of which conversation strategies interpreters are using, that might possibly lead to even more effective interpreting in the future.

I dagens samhälle är det svårt att sticka ut och vara unik. Städer, regioner och nationer konkurrerar alla om turism och för att lyckas att vara konkurrenskraftig måste en gemensam bild lyftas fram. När detta görs uppfattas destinationen som attraktiv men det finns också fler sätt att skapa en attraktiv destination på. Ett exempel är ”best practice” som är en metod där framgångsfaktorer inom marknadsföring överförs från en destination till en annan. Studiens syfte är att undersöka till vilken grad det faktiskt är möjligt att överföra framgångsfaktorer inom marknadsföring mellan destinationer.   För att undersöka detta har Visit Värmland jämförts med Smålands Turism, turismavdelningen på Karlstad kommun jämförts med Destination Jönköping och Karlstad Airport har jämförts med Jönköping Airport, detta görs i empirikapitlet. Uppsatsen grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanter från de tidigare nämnda organisationerna. I analyskapitlet ställs det empiriska materialet mot det teoretiska ramverket vilket behandlar ämnen som destination, resurser, platsmarknadsföring, ”best practice” och flygplatsernas betydelse för turism. I de slutliga delarna av studien besvaras syftet och frågeställningarna samt förslag på vidare forskning inom ämnet ges.   Resultatet av studien är att framgångsfaktorer av en destinations marknadsföring går att överföra till viss del. Exempel som ges till Visit Värmland och Karlstad kommun är att arbeta mer med resurserna som finns på plats, samarbeta mer samt involvera det lokala samhället i marknadsföringen. Detta tyder på att studien fyller den kunskapslucka som finns angående om best practice går att använda som metod för att öka en destinations attraktionskraft. Studien bidrar med kunskap om hur en destination kan inspireras av en annan destination för att lyckas bättre med sin marknadsföring. / In today's society it's hard to stand out and be unique. Cities, regions and nations compete for tourism and in order to be competitive, a common picture needs to be emphasized. If this is perceived the destination will appear attractive, there are more ways to create an attractive destination though. One example is “best practice”, which is a method of transferring success factors from one destination to another. Therefore, the purpose of the study is to investigate whether it is possible to transfer success factors between destinations.   To investigate this, Visit Värmland has been compared with Smålands Turism, the tourism department at Karlstad municipality has been compared to Destination Jönköping and Karlstad Airport has been compared to Jönköping Airport, this is done in the empirical chapter. The essay is therefore based on qualitative semi-structured interviews with informants from the previously mentioned organizations. In the analytical chapter, empirical material is placed against the theoretical framework, which addresses topics such as destination, resources, location marketing, best practice and the importance of airports for tourism. The final parts of the study answer the purpose and the questions as well as suggestions for further research that can be done on the subject.   The result of the study is that the success factors of destinations marketing can be transferred to some extent. Examples given to Visit Värmland and Karlstad Municipality are to work more with the resources available, collaborate more, and involve the local community in marketing. This indicates that the study fills the knowledge gap that exists about whether best practice can be used as a method of increasing the attractiveness of a destination. The study contributes knowledge of how a destination can be inspired by another destination to succeed better with its marketing.

The aim of this study has been to examine if an implementation of a One Stop Shop in the public sector and its IT-support can serve as a motor for business development. By examine the relation between the One Stop Shop and the public administrations we have tried to answer this question. The municipality that we have examined underwent a big change, seven years ago, when they implemented a One Stop Shop including a IT-support called Flexite. But despite these seven years and the fact that Flexite has changed approach from a Case Management System to a Support System for Business Development the municipality have not adapted to this change.

Bakgrund: I Sverige år 2015 fanns det ungefär 18 000 högstadieelever med ogiltig upprepad frånvaro. Det finns samband mellan skolfrånvaro och sämre självupplevd hälsa och inom elevhälsan har skolsköterskan kompetens att identifiera och förhindra ohälsa. Skolsköterskor har en viktig roll att stödja elever med ohälsa. Därför är det viktigt att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Metod: En kvalitativ induktiv design. Ett ändamålsenligt urval gjordes och nio skolsköterskor verksamma på nio olika skolor i Sverige deltog. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjuernas manifesta innehåll analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tidigt initierat teamarbete där eleven är en viktig del i teamet är betydelsefullt i arbetet med att stödja högstadieelever med omfattande skolfrånvaro. Att skolsköterskan är närvarande genom att vara fysiskt tillgänglig och genom att bry sig om eleven är viktigt för att stödja eleven. Slutsats: Ett fungerande teamarbete där elevens berättelse är central är betydelsefullt. Genom att arbeta personcentrerat och använda arbetsmodellen gemensam problemlösning erhålls en arbetsstruktur där teamarbete möjliggörs och där eleven blir en viktig medlem i teamet. / Background: In Sweden in 2015, there were approximately 18 000 high school students with repeated invalid absence. There is a connection between school absence and poorer self-perceived health and in student health, school nurses have competence in identifying and preventing illness. School nurses have an important role in supporting students with ill health. Therefore, it is important to describe school nurses' experiences of working with high school students with extensive school absence.Aim: The aim was to describe school nurses’ experiences of working with high school students with extensive school absenteeism.Method: Purposive sampling was made and nine school nurses working at nine different schools in Sweden participated. Individual semistructured interviews were conducted and the manifest content of the interviews was analyzed with qualitative content analysis. Result: An early initiated teamwork where the student is an important part of the team is important in the work of supporting high school students with extensive school absence. That the school nurse is present by being physically accessible and by caring for the student is important to support the student.Conclusion: A functioning team work where the student's story is central is important. By working person-centered and using the work model collaborative problem solving, a work structure is obtained where teamwork is made possible and where the student becomes an important member of the team.