Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser på relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. På senare tid har revisorns grundläggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rådgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utländska företag. Vidare visar forskning att förhållanden, så som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande påverkan för resultatet av så väl förhandlingar som diskussioner. Dessutom indikerar tidigare forskning att revisorn alltid bör arbeta för att tillgodose företagsledningens behov. Denna studie grundar sig i djupintervjuer med åtta ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag. Resultaten visar att en proaktiv relation anses existera mellan majoriteten av responderande ekonomichefer och deras revisorer. I de proaktiva relationerna är förhandling sällsynt förekommande i jämförelse med de reaktiva relationerna. Situationer med tidig konsultation samt gemensam problemlösning präglar den proaktiva relationen. Resultatet tyder därmed på att relationen har en inverkan på huruvida en förhandling kommer att uppstå, dock inte hur en eventuell förhandling mellan parterna kommer att te sig. I de få förekommande fallen av förhandling har till största del distributiva strategier (det finns en vinnare och en förlorare) urskiljts oavsett typ av relation. Slutligen synliggör studiens resultat en ytterligare form av interaktion, kund-leverantör relationen.

Syftet med studien var att få kunskap om hur matematiklärare och elever i särskilda undervisningsbehov, (SUM), upplever undervisningen i matematik och därigenom få förståelse för hur inkluderingsprocessen kan utvecklas. Att vara inkluderad innebär här att som elev vara delaktig både pedagogiskt och socialt. För att åstadkomma delaktighet för eleven behöver hen få möta en tillgänglig lärmiljö som är anpassad och där goda förutsättningar skapas för lärande. Empirinsamlingen gjordes genom både lärar- och elevintervjuer. Då studien utgick från den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering som ser delaktighet som en viktig aspekt valdes specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell som analysverktyg av elevintervjuerna. Dessutom gjordes lektionsobservationer med intention att få en bredare förståelse för elevernas skolkontext. Syftet var därigenom att få en djupare förståelse för de möjligheter och hinder som inkluderingsprocessen brottades med i skolans vardag. Resultaten visar att samtliga SUM-elever som tillfrågades inte riktigt hade klart för sig vad de skulle använda kunskapen i matematik till vilket till viss del kunde kopplas till en otillgänglig lärandemiljö. Något som i förlängningen kan påverka en individs möjligheter till vara delaktig och inkluderad i den matematikundervisning som skolan erbjuder. En insikt som är viktig att beakta då bristande matematikkunskaper kan kopplas ett samhällsproblem som visat på en koppling mellan matematisk förmåga och social bakgrund. Gemensam problemlösning var en metod som lärarna ansåg bidrog till både inkludering och mer lärande, trots det bestod matematiklektionerna mestadels av enskilt arbete i matteboken. Eleverna i SUM ansåg att det var svårt ibland att förstå vad eller hur de skulle göra för att lösa uppgifterna men att dialogen med en kamrat hjälpte dem. Lärarna pekade även på ett bristande samarbete med speciallärarna på skolan, främst i fråga om bristfällig återkoppling gällande de elever som var i behov och fick stöd av speciallärarna. Därutöver upplevde lärarna att matematikämnet var lågprioriterat till förmån för svenska och att skolan saknade en plan för att inkludera elever i SUM.

Bakgrund: I Sverige år 2015 fanns det ungefär 18 000 högstadieelever med ogiltig upprepad frånvaro. Det finns samband mellan skolfrånvaro och sämre självupplevd hälsa och inom elevhälsan har skolsköterskan kompetens att identifiera och förhindra ohälsa. Skolsköterskor har en viktig roll att stödja elever med ohälsa. Därför är det viktigt att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Metod: En kvalitativ induktiv design. Ett ändamålsenligt urval gjordes och nio skolsköterskor verksamma på nio olika skolor i Sverige deltog. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjuernas manifesta innehåll analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tidigt initierat teamarbete där eleven är en viktig del i teamet är betydelsefullt i arbetet med att stödja högstadieelever med omfattande skolfrånvaro. Att skolsköterskan är närvarande genom att vara fysiskt tillgänglig och genom att bry sig om eleven är viktigt för att stödja eleven. Slutsats: Ett fungerande teamarbete där elevens berättelse är central är betydelsefullt. Genom att arbeta personcentrerat och använda arbetsmodellen gemensam problemlösning erhålls en arbetsstruktur där teamarbete möjliggörs och där eleven blir en viktig medlem i teamet. / Background: In Sweden in 2015, there were approximately 18 000 high school students with repeated invalid absence. There is a connection between school absence and poorer self-perceived health and in student health, school nurses have competence in identifying and preventing illness. School nurses have an important role in supporting students with ill health. Therefore, it is important to describe school nurses' experiences of working with high school students with extensive school absence.Aim: The aim was to describe school nurses’ experiences of working with high school students with extensive school absenteeism.Method: Purposive sampling was made and nine school nurses working at nine different schools in Sweden participated. Individual semistructured interviews were conducted and the manifest content of the interviews was analyzed with qualitative content analysis. Result: An early initiated teamwork where the student is an important part of the team is important in the work of supporting high school students with extensive school absence. That the school nurse is present by being physically accessible and by caring for the student is important to support the student.Conclusion: A functioning team work where the student's story is central is important. By working person-centered and using the work model collaborative problem solving, a work structure is obtained where teamwork is made possible and where the student becomes an important member of the team.