Syftet med studien var att få kunskap om hur matematiklärare och elever i särskilda undervisningsbehov, (SUM), upplever undervisningen i matematik och därigenom få förståelse för hur inkluderingsprocessen kan utvecklas. Att vara inkluderad innebär här att som elev vara delaktig både pedagogiskt och socialt. För att åstadkomma delaktighet för eleven behöver hen få möta en tillgänglig lärmiljö som är anpassad och där goda förutsättningar skapas för lärande. Empirinsamlingen gjordes genom både lärar- och elevintervjuer. Då studien utgick från den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering som ser delaktighet som en viktig aspekt valdes specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell som analysverktyg av elevintervjuerna. Dessutom gjordes lektionsobservationer med intention att få en bredare förståelse för elevernas skolkontext. Syftet var därigenom att få en djupare förståelse för de möjligheter och hinder som inkluderingsprocessen brottades med i skolans vardag. Resultaten visar att samtliga SUM-elever som tillfrågades inte riktigt hade klart för sig vad de skulle använda kunskapen i matematik till vilket till viss del kunde kopplas till en otillgänglig lärandemiljö. Något som i förlängningen kan påverka en individs möjligheter till vara delaktig och inkluderad i den matematikundervisning som skolan erbjuder. En insikt som är viktig att beakta då bristande matematikkunskaper kan kopplas ett samhällsproblem som visat på en koppling mellan matematisk förmåga och social bakgrund. Gemensam problemlösning var en metod som lärarna ansåg bidrog till både inkludering och mer lärande, trots det bestod matematiklektionerna mestadels av enskilt arbete i matteboken. Eleverna i SUM ansåg att det var svårt ibland att förstå vad eller hur de skulle göra för att lösa uppgifterna men att dialogen med en kamrat hjälpte dem. Lärarna pekade även på ett bristande samarbete med speciallärarna på skolan, främst i fråga om bristfällig återkoppling gällande de elever som var i behov och fick stöd av speciallärarna. Därutöver upplevde lärarna att matematikämnet var lågprioriterat till förmån för svenska och att skolan saknade en plan för att inkludera elever i SUM.