Att arbeta i särskolan med inriktning ämnesområden upplevs som komplext och svårt, framför allt när kunskapsbedömningar ska göras. Syftet med den här studien är därför att öka förståelsen och bidra med kunskap om det kollegiala lärandets betydelse vid bedömning utifrån några lärares erfarenheter och upplevelser. Metoden som har använts är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide (bilaga 2) som grund. Intervjuer har genomförts på 8 lärare som är verksamma i fyra olika kommuner i Sverige både i grundsärskola och gymnasiesärskola. Den tematiska innehållsanalysen visar att upplevelsen är komplex när det kommer till bedömning och indikerar på att det finns ett dilemma gällande läroplanen då den anses ha stort tolkningsutrymme. Analysen utgör det kollegiala lärandet som betydelsefullt, värdefullt och viktig för kompetensutveckling. Betydelsen för avsatt tid för kollegialt lärande med en tydligt struktur och organisation framgår som viktig. Summan av dessa resultat i studien kan vara av den anledningen viktiga att beakta ur ett skolutvecklingsperspektiv för särskolan med inriktning ämnesområden.

Denna intervjustudie fokuserar på att undersöka lärarnas inställning till arbetet med evidensbaserad högläsning i undervisningen samt identifiera eventuella hinder vid implementering av aktuell forskning gällande högläsning. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är implementeringsforskning där vi valt att analysera insamlat material utifrån implementeringsforskningens begrepp förstår, kan och vill.  Genom semistrukturerade intervjuer av tio undervisande lärare i ämnet svenska, årskurs 1–3, visar resultatet på att kunskap om den evidensbaserade högläsningens effekt är stor men att kunskap kring hur det ska tillämpas i klassrummet brister. Vidare identifieras olika faktorer som lärarna menar bidrar till att evidensbaserad högläsning bortprioriteras, exempelvis elevgrupper, tidsbrist, okunskap och intresse. Konklusionen är dock att bristande stöttning från skolledning samt forskare kan vara orsaken till att högläsning i praktiken inte blir det lärtillfälle som lärarna menar kan gynna elevernas språkliga utveckling.

Gott snack – en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av SebastianAggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats iskolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtaletmellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegialasamarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves ochGunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektornoch lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriskamaterialet. Hur dessa tre aktörer påverkar varandra och hur väl deras idéer och målsättningarstämmer överens analyseras och ses i ljuset av olika teoretiska kulturmodeller. Detframkommer att samarbetet i form av pedagogiska samtal ses som kompetenshöjande av detre kodbärarna på alla nivåer men att dessa samtidigt har svårt att ta plats i skolans hårtbelastade schema. Analysen avslöjar också att det finns stor möjlighet för lärarna att påverkasin arbetstid och vad som ska ingå i deras uppdrag, men att det kräver en lyhördhet från rektoroch kommun och ett erkännande av det pedagogiska samtalets värde för att det ska bli en delav skolans vardag. Slutligen redovisas även förslag på hur man ska gå tillväga för att förbättraarbetet och utveckla en samarbetskultur samt förslag på vidare forskning inom området.

Den här studien är ett pilotprojekt där visuell management har tillämpats i syfte att förbättra kommunikationen och samverkan i designprocessen mellan designer och klient. För att kunna göra ett förbättringsarbete har aktionsforskning tillämpats i samarbete med en designer på en webbyrå. Metodiken har inneburit att det först har gjorts en kartläggning på den befintliga designprocessen i ett skarpt projekt för att ta fram de behov som finns gällande information, dokumentation och kommunikation. Vidare i processen har dessa behov formats via ett processverktyg som applicerats på plattformen Trello i form av en visuell tavla. Förutsättningarna har därmed kunnat skapas för att testa processverktyget i ett annat av designerns riktiga designprojekt. Eftersom plattformen Trello är webbaserat har designprocessen via processverktyget kunnat observeras och kontinuerligt dokumenteras. Vidare har mer information kring upplevelsen av designprocessen samlats in genom samtal och intervju. Resultatet visade att försöket till förändringsarbetet har varit positivt och något som designern respektive webbyrån kommer fortsätta att jobba vidare med. Studien har bidragit till att upplysa visuell management som ett alternativt arbetssätt för designers att driva designprocessen i samarbete med sina klienter. Tillämpningen av visuell management har därmed också bidragit till en mer strukturerad och engagerad designprocess, där det tydligt går att se vad designern behöver leverera och vad som har godkänts av klienten.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur gemensam läsning behandlas i forskning. Vidare belyser studien dess påverkan på läsförståelsen. I dagens skola finns det indika-tioner på att färre elever läser samt att läsintresset minskar. Dessutom visar resultaten i både PISA och PIRLS en försämrad läsförståelse hos eleverna. Utifrån analys av tolv forskningsartiklar från olika delar av världen sammanställdes ett resultat. Litteraturstudien lyfter fram olika sätt att arbeta med gemensam läsning, samt potentiella möjligheter och utmaningar. Faktorer som läraren och undervisningens struktur visar sig ha en positiv inverkan på elevernas läsutveckling. En lärare som är väl insatt och engagerad i hur läsundervisningen bedrivs kan5 med hjälp av olika metoder främja elevernas läsförståelse. Utifrån litteraturstudiens resultat framgår det att elever som arbetar tillsammans med andra tenderar att utveckla olika färdigheter och förmågor inom läsning. Eleverna kan genom välstrukturerade grupper stötta varandra för att uppnå ett gemensamt lärande. Slutligen visar resultatet vikten av att låta elever samtala om olika texter för att uppnå en utvecklad förståelse och ett ökat intresse för läsning.

Barn skiljer sig från vuxna, för att vårda ett sjukt barn behövs det kunskap om barnets fysiologiska och anatomiska skillnader, normala vitalparametrar och utvecklingsfaser. Barnen som söker till akuten är ofta akut sjuka och kräver snabba och riktade åtgärder. De flesta barnen vårdas på en gemensam akutmottagning, det ställer mer krav på vårdpersonalen vilket kan upplevas som en utmaning. Syftet med studien var att belysa utmaningar för vårdpersonal att vårda barn och familjer på en gemensam akutmottagning. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med integrativ ansats enligt Whittemore och Knafl (2005). En strukturerad litteratursökning från tre databaser, resulterade i 13 artiklar som svarade an på syftet. Därefter analyserades dem med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) steg för steg-guide för att komma fram till tre kategorier: Att hålla god kvalitét och säkerhet, Barn är inte små vuxna och Bemöta familjer. Fem subkategorier identifierades: Brist på pediatrisk kunskap, Brist på medicinsk kunskap, Vårdande miljö, Känslomässig utmaning och Behov av stöd. Diskussionen visade att den fysiska vårdmiljön på gemensamma akutmottagningar behöver anpassas bättre till barn och att sjuksköterskan behöver avsätta mer tid för det vårdande mötet med barn och familjer detta för att öka barnets möjlighet till delaktighet och arbeta efter barncentreradvård. Vårdpersonal behöver informera och utbilda barn och familjer mer inom hälsovård för att förebygga onödiga sjukvårdsbesök, vilket bidrar på sikt till en hållbar utveckling.

In contemporary urban housing, the essence of social connection often struggles to thrive. Amidst the bustling city life, a profound sense of disconnection prevails, highlighting the limitations of traditional apartment living. Many individuals experience isolation and loneliness, yearning for social bonds with their neighbors. Modern apartment complexes, characterized by confined and unwelcoming shared spaces, fail to foster these crucial interactions. This thesis explores the cultural and structural factors contributing to this sense of isolation. Conventional living arrangements, with their impersonal spaces, serve as barriers rather than bridges to meaningful interaction. As fleeting encounters in blank hallways become the norm, a pervasive sense of disconnection undermines the fabric of communal well-being. Central to this study is the transformation of common spaces within apartment buildings into vibrant social hubs. By challenging conventional architectural norms, the project aims to create environments that encourage spontaneous encounters and meaningful connections among residents. Through thoughtful design interventions, such as emphasizing the idea of thresholds between private and communal spaces, the project seeks to blur the boundaries between individual living units and foster a collective sense of belonging. Emphasizing inclusivity, the project targets diverse resident groups, from families to students, to enhance community understanding and cohesion. The objective is to redefine physical spaces within apartment buildings and cultivate a sense of community that enriches residents' living experiences and overall well-being in urban environments. Through innovative design and a commitment to fostering social bonds, this project aims to create a blueprint for urban living that transcends the limitations of traditional apartment complexes. / I moderna urbana bostäder kämpar ofta essensen av social anknytning för att kunna frodas. Mitt i det händelserika stadslivet råder en djup känsla av frånkoppling, vilket framhäver begränsningarna med traditionellt lägenhetsboende. Många upplever isolering och ensamhet och längtar efter sociala band med sina grannar. Moderna lägenhetskomplex, som kännetecknas av trånga och ogästvänliga delade utrymmen, misslyckas med att främja dessa avgörande interaktioner. Detta projekt utforskar de kulturella och strukturella faktorer som bidrar till denna känsla av isolering. Konventionella boende arrangemang, med sina opersonliga utrymmen, fungerar som barriärer snarare än broar till meningsfull interaktion. När flyktiga möten i tomma korridorer blir normen skapas en genomgripande känsla av frånkoppling, strukturen av gemensamt välbefinnande. Centralt i denna studie är omvandlingen av gemensamma utrymmen i flerbostadshus till levande sociala knutpunkter. Genom att utmana konventionella arkitektoniska normer syftar projektet till att skapa miljöer som uppmuntrar spontana möten och meningsfulla kontakter mellan invånarna. Genom genomtänkta design interventioner, som att betona idén om övergångar mellan privata och gemensamma utrymmen, försöker projektet sudda ut gränserna mellan individuella boendeenheter och främja en kollektiv känsla av tillhörighet. Projektet betonar inkludering och riktar sig till olika invånargrupper, från familjer till studenter, för att öka förståelsen och sammanhållningen i samhället. Målet är att omdefiniera fysiska utrymmen i flerbostadshus och odla en gemenskapskänsla som berikar de boendes livskvalitet och övergripande välbefinnande i stadsmiljöer. Genom innovativ design och ett engagemang för att främja sociala band, syftar detta projekt till att skapa en plan för urbant boende som överskrider begränsningarna för traditionella lägenhetskomplex.

Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur fysiklärare på högstadiet tillämpar for- mativ bedömning i praktiken. Hur ofta utför lärarna formativ bedömning? Vilka me- toder använder sig lärarna av, och vilka faktorer påverkar deras arbete med formativ bedömning? En enkät med frågor direkt kopplade till Dylan Wiliams fem nyckelstra- tegier för formativ bedömning skickades ut via e-post till högstadielärare inom ett skol- område. En tematisk analys av svaren visar att lärarna oftast utför formativ bedömning en gång i veckan och att de främst använder gruppdiskussioner och skriftliga uppgifter för att samla information om elevernas tänkande, samt att eleverna oftast får feedback muntligt. Analysen visar även att självreglerat lärande är den minst utövade strategin för formativ bedömning. Vidare visar studien att erfarenhet, samarbete med kollegor, gott klassrumklimat och små klasstorlekar är de vanligaste faktorerna som underlättar tillämpning av formativ bedömning, medan tids- och intressebrist hos ele- verna finns bland de vanligaste hindren för implementering av formativ bedömning.

Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen. Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta. Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad. Företagen får nyttovinster i form av ökad produktivitet och kostnadsminskningar genom att samarbeta om en gemensamt ägd inköpsavdelning, jämfört med individuellt agerande. Ett företag fungerar i denna uppsats som representant för urtypen av en vinstmaximerande självdriven egoist. Inköpsavdelningar har traditionellt sett varit drivna som en privat ägd resurs. Här belyses att nyttovinster kan göras genom att ombilda flera privat ägda inköpsavdelningar till en gemensamt ägd resurs. Men detta kräver att aktörerna omformulerar sina nyttofunktionella motiv till handling. Uppsatsen beskriver hur detta kan gå till, vilka svårigheter samarbete kan innebära och hur aktörerna kan överkomma svårigheterna. ”Mind-Map” modellerna i avsnitten 5.2 och 5.3 har visst sammanfattande värde. De visar hur uppsatsens teorier bygger på varandra. ”Mind-Map” modellerna visar följderna från egoistisk och liberal-utilitaristisk rationalitet som motiv till handling vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs. För att en gemensam handling ska komma till stånd kan aktörerna inte motivera sina handlingar från egoistisk vinstmaximering, utan snarare liberal-utilitaristisk ”satisficing”. Uppsatsens antaganden är uppbyggda som så att avsnitten 2, 3 och 4 utgör grundantagandena. Hur de antagandena appliceras introduceras i avsnitt 5. I avsnitt 6 kommer ytterligare antaganden allt eftersom modellen anpassar sig efter en inköpssituation.

Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget. De kan bli ståendes vid larmpanelen för att hitta rätt knappar och menyer för länge. För de mer erfarna visar de sig att det går snabbare att lokalisera larmen. Det finns risk för att man kan missa allvarligheten i larmets betydelse eftersom de mer erfarna befälen kvittera mer på rutin. Även att larmen har för snarlik signal sinsemellan, att vissa larm kan vara svåra att avgöra från signalen enbart vilken kritisk nivå och prioritet de har. Det finns bland majoriteten av de som ingått i denna undersökning en önskan om en mer central gemensam larmpanel för alla larm. Det finns bland intervjupersonerna en positiv inställning om att få till en standard på den bryggutrustning som används. Där man alltid har samma upplägg på dem system som finns bland olika tillverkare. / This study will state the problems that a ships’ officers might feel when a bridge alarm signals. The purpose is to describe the problems and seize the officers own experiences and also look at things to do to minimize the problems. We chose to do a qualitative study with questionnaire surveys and interviews. With this method we can seize the officers’ experiences and feelings. The final result shows that inexperienced Officers can have problems to locate the alarm which is signaling on the bridge. Which may cause lost supervision of the navigation. The more experienced Officers have few problems in locating the alarms. But the risk is higher of missing critical alarms due to routine acknowledge of the alarms. Some alarms have too similar signal between each other, it can be difficult for the operator by only from the signal from the alarm to determent the critical level and it’s priority. The results also state that there is a majority of the officers who would like a common alarm panel on the bridge. Also the interviews showed a good thought about a standard- siring of the bridge equipment. Where you always have the same structure on the bridge equipment.