The aim of this thesis is to investigate, and thereby highlight, the new role of special needs teachers in conducting educational development in the fields of linguistics and literacy. The thesis defines how educational development, as described by special needs teachers, can be conducted and what conditions they perceive for such development. Factors which, according to special needs teachers, promote or hinder the development are discussed. The study uses a qualitative method involving knowledge-creating dialogues, analyzed hermeneutically, with two special needs teachers. Results are then discussed in light of relevant research and sociocultural theory. The study indicates that special needs teachers’ main tool, to support teachers, is diverse use of dialogue. Other examples include scaffolding by way of modelling and coaching in the classroom. The special needs teachers’ stories point to the great possibilities which they have, by virtue of their education and position within schools, to conduct development work. However, it is vital that teachers receive explicit support from their principals, as well as the agreement of teachers and principals on how to promote inclusion within the school's mission and responsibilities. Relevant factors include engaged time, curriculum, teachers’ attitudes, and with which legitimacy special needs teachers conduct educational development.

Gott snack – en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av SebastianAggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats iskolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtaletmellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegialasamarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves ochGunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektornoch lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriskamaterialet. Hur dessa tre aktörer påverkar varandra och hur väl deras idéer och målsättningarstämmer överens analyseras och ses i ljuset av olika teoretiska kulturmodeller. Detframkommer att samarbetet i form av pedagogiska samtal ses som kompetenshöjande av detre kodbärarna på alla nivåer men att dessa samtidigt har svårt att ta plats i skolans hårtbelastade schema. Analysen avslöjar också att det finns stor möjlighet för lärarna att påverkasin arbetstid och vad som ska ingå i deras uppdrag, men att det kräver en lyhördhet från rektoroch kommun och ett erkännande av det pedagogiska samtalets värde för att det ska bli en delav skolans vardag. Slutligen redovisas även förslag på hur man ska gå tillväga för att förbättraarbetet och utveckla en samarbetskultur samt förslag på vidare forskning inom området.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I