Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka hur handledare upplever att de påverkas av att vara handledare. Detta görs genom att besvara tre frågeställningar; Vilka förutsättningar och hinder upplever handledarna när de skapar en läromiljö för praktikanterna? Hur ser handledaren på formandet av sitt eget lärande under praktiken? Hur ser medarbetaren att erfarenheter av att vara handledare påverkar och utvecklar yrkesrollen? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sju intervjuer med personer som är handledare inom vården. Den kvalitativa undersökningen har gjort att vi kunnat få en djupare förståelse av handledarnas tankar, reflektioner och erfarenheter kring själva handledningsprocessen. Analysen bygger på en fenomenologisk metodansats där teorin det sociokulturella perspektivet används med Roger Säljö som förespråkare. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning om handledning såsom handledarens effekter av att var handledare och de möjligheter och hinder som tas upp gällande handledningsprocessen.   Den empiri vi fick ur intervjuerna kategoriserades utefter två teman; handledningsprocessen och det egna lärandet. Under handledningsprocessen framtogs fysiska aspekter, stress och tidspress, problem med ledning och svårigheter med studenten som underkategorier. Dessa visar alla ha en stor inverkan på handledningsprocessen när handledaren och studenten möts. Temat det egna lärandet identifierades med följande kategorier; förkunskaper och utbildning, pedagogiska utvecklingen och yrkesroll. Empirin belyser problematiken kring resursfrågan i handledningsprocessen men samtidigt visar den på hur handledarens personliga utveckling och professionella utveckling också påverkas av att vara handledare. De framträdande dragen vi har hittat i våra intervjuer är att handledarna känner en pedagogisk utveckling av att bedriva handledningen men även lätt kan känna stress pga. snäva tidsutrymmen med att ha en praktikant.

The aim of this thesis is to investigate, and thereby highlight, the new role of special needs teachers in conducting educational development in the fields of linguistics and literacy. The thesis defines how educational development, as described by special needs teachers, can be conducted and what conditions they perceive for such development. Factors which, according to special needs teachers, promote or hinder the development are discussed. The study uses a qualitative method involving knowledge-creating dialogues, analyzed hermeneutically, with two special needs teachers. Results are then discussed in light of relevant research and sociocultural theory. The study indicates that special needs teachers’ main tool, to support teachers, is diverse use of dialogue. Other examples include scaffolding by way of modelling and coaching in the classroom. The special needs teachers’ stories point to the great possibilities which they have, by virtue of their education and position within schools, to conduct development work. However, it is vital that teachers receive explicit support from their principals, as well as the agreement of teachers and principals on how to promote inclusion within the school's mission and responsibilities. Relevant factors include engaged time, curriculum, teachers’ attitudes, and with which legitimacy special needs teachers conduct educational development.

Syftet med min studie är att få veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus på pedagogiska diskussioner, utvärdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog två rektorer och två lärare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget från tre olika gymnasieskolors omvårdnadsprogram, var av en är en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera år tillbaka. De två kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning. Däremot arbetar de kommunala skolorna med utbyte och samarbete med andra instanser i samhället, som även detta är pedagogisk utveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg.Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen?- Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta?För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den. En del har vågat sig på att testa nya undervisningssätt som t.ex. ”flipped-classroom”. Många pedagoger anser att de når ut till fler elever då man kan använda mer sinnen och varierande estetiska uttrycksformer med surfplatta. Vårt resultat analyserar vi utifrån det sociokulturella perspektivet då surfplattan verkar som en artefakt i skolan. Med vårt resultat kan vi visa på en positiv framtidstro där surfplatta kan komma att bli ett centralt pedagogiskt verktyg.

Denna uppsats besvarar forskningsfrågan; hur ser universitetslärare på bedömning och examination inom högre utbildning. Syftet är att identifiera lärarattityder till bedömning och examination. Resultaten syftar till att skapa förutsätt­ningar för pedagogisk utveckling av lärare på Linnéuniversitetet samt inspirera nya sätt att betrakta bedömning och examination. Forskningsöversikten behandlar övergripande perspektiv på bedömning och dess inverkan inom högre utbildning. Vidare redogörs för bedömningens funk­tioner, bedömnings­kultur samt bedömning för lärande. Universitetslärares uppfatt­ning om bedömning och undervisning i allmän­het behandlas också. Metoden är en kombination av enkäter och intervjuer där således både kvalitativ och kvantitativ metod användes för att insamla data av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, vilken analyse­rades med både kvalitativa och kvantitativa analys­metoder. Resultat och analys visar relationen mellan förutsättningar, kriterier för vad som betraktas som bedömning och examination av god kvalitet, samt utveckling av densamma. Det empiriska resultatet identifierar också diversifierade attityder till en mängd aspekter relaterade till bedömning och examination, men även pedagogisk utveckling generellt sett. Betydelsen av kunskapsöverföring är återkommande där diskussioner och förklaringar kollegor emellan och med studenter, i syfte att skapa mening och utveckling krävs. Studentengagemang på olika nivåer; från strategisk utveckling till konkret implementering, är också betydelsefullt. / This essay answers the research question; how do university teachers view assessment and examination in higher education. The aim is to identify teachers' attitudes to assessment and examination. The results aim to create conditions for the educational development of teachers at Linnaeus University and inspire new ways of looking at assessment and examination. The research review deals with overall perspectives on assessment and examina­tion and its impact on higher education. Furthermore, the functions and culture of assessment and assessment of learning are outlined. University teachers’ attitudes on assessment and teaching in general are also considered. The method is a combination of questionnaires and interviews, thus both qualitative and quantitative method was used to collect data of both qualitative and quantitative in nature, which was analyzed with both qualitative and quantitative methods. Results and analysis show the relationship between the conditions, criteria for what is regarded as assessment and examination of good quality, and the development of the same. The empirical results also identify diverse attitudes to a variety of aspects related to assessment and examination, but also educational development in general. The importance of knowledge transfer is repeated where discussions and explanations between colleagues and students, in order to create meaning and development is required. Student involvement at various levels; from strategic development to practical implementation, is also significant.

Uppsatsen har sitt fokus på lärare och elevers erfarenheter av datorer i gymnasieskolan. Här framkommer att den pedagogiska utvecklingen har rört sig långsamt under de senaste 15 åren. Trots att stora summor har investerats i främst datautrustning genom direkta beslut från den svenska regeringen. Effekten har varit begränsad. Det har lagts ner betydligt mindre resurser på didaktisk utveckling. Den fortbildning som getts har haft begränsat värde. Den pedagogiska forskningen visar att det finns möjligheter att utveckla enligt Vygotskijs tänkande kring den proximala utvecklingszonen i det sociokulturella perspektivet. De tillfrågade lärarna och eleverna har genom en kvantitativ enkät och kvalitativa semistrukturerade frågor fått berätta om sina erfarenheter av datorer. Lärarna har en mer skeptisk syn på datorer än eleverna vilket beror på att datorerna spelar olika roller vilket är åldersrelaterat. Detta har också lett till en konflikt om vad datorerna skall användas till. Men båda grupperna framför olika krav på pedagogisk utveckling vilket kan ses som att den ensidiga tekniska utvecklingen på datorer inte räcker till. Därför behöver skolledning och politiska beslutsfattare begrunda innehållet i den framförda kritiken.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn på begreppet handledning samt på vilket sätt handledning som metod används som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev också att se vad skolledare menar att handledning innebär när avsikten med handledning är pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen. Tidigare forskning och övrig litteratur i ämnet som vi fann intressant,har vi redovisat i en litteraturgenomgång. Vår teoretiska referensram var systemteorin och Gregory Batesons tankar. Resultatet visade att skolledare använder begreppet handledning i olika sammanhang och med olika avsikter. Handledningssamtal har inte alltid en struktur och en professionell handledare. Skolledare kunde se ett samband mellan handledning och pedagogisk utveckling av verksamheten men det sker inte med automatik, då flera faktorer påverkar handledningsprocessen. Visioner fanns hos skolledare om att förskola och skola bör eftersträva en helhetssyn på barns utveckling och lärande. För att det ska uppnås behöver en gemensam förståelse för uppdraget skapas.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning.