Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka hur handledare upplever att de påverkas av att vara handledare. Detta görs genom att besvara tre frågeställningar; Vilka förutsättningar och hinder upplever handledarna när de skapar en läromiljö för praktikanterna? Hur ser handledaren på formandet av sitt eget lärande under praktiken? Hur ser medarbetaren att erfarenheter av att vara handledare påverkar och utvecklar yrkesrollen? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sju intervjuer med personer som är handledare inom vården. Den kvalitativa undersökningen har gjort att vi kunnat få en djupare förståelse av handledarnas tankar, reflektioner och erfarenheter kring själva handledningsprocessen. Analysen bygger på en fenomenologisk metodansats där teorin det sociokulturella perspektivet används med Roger Säljö som förespråkare. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning om handledning såsom handledarens effekter av att var handledare och de möjligheter och hinder som tas upp gällande handledningsprocessen.   Den empiri vi fick ur intervjuerna kategoriserades utefter två teman; handledningsprocessen och det egna lärandet. Under handledningsprocessen framtogs fysiska aspekter, stress och tidspress, problem med ledning och svårigheter med studenten som underkategorier. Dessa visar alla ha en stor inverkan på handledningsprocessen när handledaren och studenten möts. Temat det egna lärandet identifierades med följande kategorier; förkunskaper och utbildning, pedagogiska utvecklingen och yrkesroll. Empirin belyser problematiken kring resursfrågan i handledningsprocessen men samtidigt visar den på hur handledarens personliga utveckling och professionella utveckling också påverkas av att vara handledare. De framträdande dragen vi har hittat i våra intervjuer är att handledarna känner en pedagogisk utveckling av att bedriva handledningen men även lätt kan känna stress pga. snäva tidsutrymmen med att ha en praktikant.

Crohn’s sjukdom är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som uppträder i skov. Hela magtarmkanalen kan drabbas av inflammationen, vanligast är dock ileum och colon. Orsaken är ännu okänd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna individers upplevelser av Crohn’s sjukdom, om sjukdomen påverkar livskvaliteten samt fysiska och psykiska aspekter. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa studier samt en kvalitativ. Resultatet visade bland annat på fysiska skillnader mellan individer med Crohn’s sjukdom och en ”frisk” kontrollgrupp, att sjukdomen i vissa fall är en bidragande orsak till ångest och depression och att den inverkar negativt på livskvaliteten. / Crohn’s disease is a chronic, inflammatory bowel disease which appears with frequent relapses. All parts of the gastrointestinal tract may be involved, but the most common parts to be affected are ileum and colon. The etiology behind the disease remains unknown. The aim of this study was to explore the experience of living with Crohn’s disease in adult individuals, the impact on quality of life and physical and psychological aspects. The present study was based on eight quantitative studies and one qualitative. The result suggests that there are physical differences between patients with Crohn’s disease and a “healthy” control group, that patients with Crohn’s disease frequently get depressed and feel anxious, and that the disease has a negative impact on quality of life.

Inledning och syfte  Förskollärarutbildningen betonar vikten av den fysiska lärmiljön i förskolans verksamhet och arbetet med att utforma fysiska lärmiljöer som en betydande del av yrket. En tidigare kunskapsöversikt visade på en brist på nationell forskning vilket har ökat intresset för att undersöka utformningen av förskolans fysiska lärmiljöer. Syftet med studien är att undersöka vilka pedagogiska val och erfarenheter som ligger till grund för förskollärares utformning av fysiska lärmiljöer i förskolans verksamhet.  Metod  Studien har utgått från den kvalitativa datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare inom samma kommun deltog, var av samtliga arbetade på olika förskolor med olika förutsättningar. Som grund till intervjuerna fanns en intervjuguide vilket innehöll en presentation av studien, kärnfrågor och en avslutningsfråga. Dessutom ställdes individuella följdfrågor under varje intervju.   Resultat  Deltagarna arbetar på olika förskolor och har där med olika inriktningar, projektarbeten och profiler. Resultatet visar att samtliga pedagoger betonar att de fysiska lärmiljöerna ska vara utformade efter barnens intressen och aktuell barngrupps behov. För att det ska möjliggöras visade det sig att flexibilitet var av stor vikt vid utformandet av de fysiska lärmiljöerna då pedagogerna framhävde betydelsen av föränderlighet. Resultatet visar även pedagogers syn på material utifrån olika infallsvinklar så som; aspekten mångfald och mängden av material samt utmanande och okodat material. I resultatet kan det även utläsas att skapa en harmonisk stämning i de fysiska lärmiljöerna är en framträdande aspekt. Motgångar som belystes av deltagarna i relation till utformandet av fysiska lärmiljöer var dels tidsbrist, dels huruvida de befintliga rummen var utformade.