Att arbeta i särskolan med inriktning ämnesområden upplevs som komplext och svårt, framför allt när kunskapsbedömningar ska göras. Syftet med den här studien är därför att öka förståelsen och bidra med kunskap om det kollegiala lärandets betydelse vid bedömning utifrån några lärares erfarenheter och upplevelser. Metoden som har använts är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide (bilaga 2) som grund. Intervjuer har genomförts på 8 lärare som är verksamma i fyra olika kommuner i Sverige både i grundsärskola och gymnasiesärskola. Den tematiska innehållsanalysen visar att upplevelsen är komplex när det kommer till bedömning och indikerar på att det finns ett dilemma gällande läroplanen då den anses ha stort tolkningsutrymme. Analysen utgör det kollegiala lärandet som betydelsefullt, värdefullt och viktig för kompetensutveckling. Betydelsen för avsatt tid för kollegialt lärande med en tydligt struktur och organisation framgår som viktig. Summan av dessa resultat i studien kan vara av den anledningen viktiga att beakta ur ett skolutvecklingsperspektiv för särskolan med inriktning ämnesområden.

Gott snack – en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av SebastianAggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats iskolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtaletmellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegialasamarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves ochGunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektornoch lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriskamaterialet. Hur dessa tre aktörer påverkar varandra och hur väl deras idéer och målsättningarstämmer överens analyseras och ses i ljuset av olika teoretiska kulturmodeller. Detframkommer att samarbetet i form av pedagogiska samtal ses som kompetenshöjande av detre kodbärarna på alla nivåer men att dessa samtidigt har svårt att ta plats i skolans hårtbelastade schema. Analysen avslöjar också att det finns stor möjlighet för lärarna att påverkasin arbetstid och vad som ska ingå i deras uppdrag, men att det kräver en lyhördhet från rektoroch kommun och ett erkännande av det pedagogiska samtalets värde för att det ska bli en delav skolans vardag. Slutligen redovisas även förslag på hur man ska gå tillväga för att förbättraarbetet och utveckla en samarbetskultur samt förslag på vidare forskning inom området.

Preschool workteams, must continuously and systematically monitor children's development and evaluate the opportunities the education offers for children to develop and learn in accordance with the curriculum. This qualitative study deals with reflection from a socio-cultural perspective where differences between individual reflection and collective workteam reflection are examined in relation to the preschool's work with quality and operational development. The participants consist of two workteams containing three people. They have completed an activity and then answered a questionnaire representing the individual reflection, as well as participated in a focus group interview, which represents the collective workteam reflections. By investigating how appropriation, internalization, proximal development zone and scaffolding are made possible in different reflection contexts based on the current discursive practices for the reflection, the competence development that becomes relevant can be made visible. The tools are also important factors for how reflection becomes competence developing. The result shows that the collective workteam reflections enable a more extensive content where more aspects of the same topic are covered. The workteams also have the opportunity to share experiences and knowledge, but are less likely to identify gaps in their own knowledge. The discursive practices, as well as the tools used, have consequences for the content that is dealt with in the reflection. These collective workteam reflections have a higher quality in comparison to the individual reflections and prove to be significant for the work with quality and operational development in the preschool. / Arbetslag i förskolan ska kontinuerligt och systematiskt följa barns utveckling och utvärdera de möjligheter utbildningen erbjuder för att barn ska utvecklas och lära i enlighet med läroplanen. Denna kvalitativa studie behandlar reflektion utifrån ett sociokulturellt perspektiv där skillnader mellan individuell reflektion och gemensam arbetslagsreflektion undersöks i relation till förskolans arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling. Deltagarna består av två arbetslag med tre personer i varje, där de har genomfört en aktivitet för att sedan svara på ett frågeformulär som representerar den individuella reflektionen, samt deltagit i en fokusgruppintervju, som representerar de gemensamma arbetslagsreflektionerna. Genom att undersöka hur appropriering, internalisering, proximal utvecklingszon, scaffolding möjliggörs i olika reflektionssammanhang utifrån de diskursiva praktiker som råder för reflektionstillfället, kan den kompetensutveckling som blir aktuell, synliggöras. Redskapen tas också upp som viktiga faktorer för hur reflektionen blir kompetensutvecklande. Resultatet visar att de gemensamma arbetslagsreflektionerna möjliggör för ett mer omfattande innehåll där fler aspekter av samma ämne tas upp. Arbetslagen har också möjlighet att dela med sig av erfarenheter och kunskaper, men är mindre benägna att identifiera brister i sin egen kunskap. De diskursiva praktikerna, samt redskapen som används får konsekvenser för det innehåll som behandlas i reflektionen. Dessa gemensamma arbetslagsreflektioner har en högre kvalitet i jämförelse med de individuella reflektionerna och visar sig betydelsefulla för arbetet med kvalitets- och verksamhetsutveckling i förskolan.