Introduktion: Intensivvårdssjuksköterskan ställs ibland inför att vårda svårt sjuka barn på allmänna intensivvårdsavdelningar som i huvudsak vårdar vuxna patienter. Studier har visat att detta kan vara stressande och krävande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda svårt sjuka små barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgruppsintervjuer med fyra till sex deltagare genomfördes på tre olika sjukhus. Data bearbetades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Samspelet med föräldrarna, Att känna osäkerhet, stress och rädsla och Att känna stöd och meningsfullhet. Två underkategorier från den första huvudkategorin framkom som var: Föräldrar som tillgång och Kommunikation med föräldrarna. Fyra underkategorier framkom under den andra huvudkategorin: Rädsla för att göra fel, Brist på erfarenhet, Brist på stöd och Brist på utbildning. Under den tredje huvudkategorin framkom två underkategorier: Stöd från arbetskamrater och Roligt att vårda barn. Diskussion:Föräldrarna kan vara en stor tillgång vid vård av svårt sjuka barn och det är viktigt att intensivvårdsjuksköterskorna kommunicerar med dem för att skapa trygghet. Alla respondenter upplevde någon form av osäkerhet, stress eller rädsla för att göra fel. Detta kunde bero på flera företeelser som till exempel brist på erfarenhet, stöd eller utbildning. Något som tidigare inte framkommit var att intensivvårdssjuksköterskorna kände glädje och meningsfullhet att vårda barn. / Introduction: The Intensive CareNurse sometimes needs to care forcritically ill childreningeneral intensive care unitswhich mainlycare foradult patients. Studies haveshown that itcan be stressfuland demandingto care forcriticallyill childrenin general intensive care units.Aim: The aimof this study wasto determineintensive carenurses' experiencesof caring forcritically ill childrenin generalintensive care unitsin Sweden.Method: Aqualitative methodwas selectedand datawas collected throughfocus groupinterviews.Fourfocus group interviews with four-six participants in each were conductedat three differenthospitals.Datawas processedbyGraneheimand Lundman's qualitativecontent analysis.Main Results: The results revealedthree main categories: Interaction with the parents, To feel uncertainty, stress and fear and To feel support and meaningfulness. Two sub-categories from the first main category emerged which were: Parents as an asset and Communication with the parents. Four sub-categories emerged from the second main category:Afraid to make mistakes, lack of experience, lack of support and lack of education. Two sub-categories emerged from the third main category: To feel support fromcolleagues and Fun to care for children. Conclusions:Parents can be a great asset in the care of critically ill children and it is important that intensive care nurses communicate with them to provide a sense of security. All respondents experienced some form of insecurity, stress or fear of making mistakes. This could be due to several phenomena such as lack of experience, support or education. Something that had not previously been shown was that critical care nurses felt joy and meaningfulness in caring for children.

Bakgrund: På allmänna intensivvårdsavdelningar vårdas i huvudsak vuxna patienter och endast 5 % av patientklientelet är barn. Detta medför att det är svårt för specialistsjuksköterskan att inneha tillräcklig erfarenhet för att bli skicklig och/eller expert på att vårda barn vilket kan leda till osäkerhet, oro och stress.  Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ beskrivande intervjustudie genomfördes med sju specialistsjuksköterskor vid två olika allmänna intensivvårdsavdelningar i södra Sverige. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; Osäkerhet och oro i vårdandet, Att vårda barn är att vårda föräldrar, samt Ett gott omhändertagande kräver vissa förutsättningar. Sjuksköterskorna uttryckte att de aldrig fick tillräcklig erfarenhet av att vårda barn samt att svårt sjuka barn väckte starka känslor hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna beskrev även att föräldrarna till barnen behövde stöd men också var viktiga för att kunna bedriva vård. Specialistsjuksköterskorna hade årliga barnscenarioövningar, dock önskades mer utbildning och övning. Slutsatser: För att möta svårigheterna med att vårda barn intog sjuksköterskan en professionell roll och olika system hade upprättats för att förenkla mottagandet av ett barn. Scenarioövningar mer frekvent torde öka specialistsjuksköterskornas möjlighet att nå expertkunskap och på så sätt öka tryggheten i att vårda barn. Det skulle kunna förbättra den psykosociala arbetsmiljön för specialistsjuksköterskorna. Trots svårigheterna med att vårda barn så uppgav flera specialistsjuksköterskor att de fann det positivt, roligt och stimulerande att vårda barn.

Bakgrund: Trots att Sverige i jämförelse med övriga länder i världen, inklusive andra välfärdsländer har goda hälsoförhållanden för barn så drabbas många barn av svåra sjukdomar. När ett barn drabbas av en svår sjukdom så påverkas hela dennes familj. Förutom att familjen utsätts för konstant rädsla över det sjuka barnet, så vänds vardagen upp och ner och alla familjemedlemmar måste nu anpassa sig efter vården kring det sjuka barnet. Familjen är en helhet där alla familjemedlemmar påverkar varandra. Familjens möte med vården har stor betydelse för hur familjen ska klara av livet med ett svårt sjukt barn. Syfte: Syftet är att beskriva familjens upplevelse av livet med ett svårt sjukt barn ur ett föräldraperspektiv. Metod: Studien grundas på en kvalitativ metod och baseras på fem självbiografier. För att analysera materialet användes Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Barnets sjukdom krävde stora omställningar i vardagen och ständigt kontakt med vården. Familjemedlemmarna upplevde både fysiska och psykiska påfrestningar. Samtidigt visar resultatet hur familjen stärker varandra och hur stunder som de delar tillsammans får dem att klara av den svåra sjukdomstiden. Stöd och gott bemötande från närstående, skolan och vård har stor betydelse för familjens välbefinnande och hälsa. Slutsats: Familjen genomgår en svår och påfrestande tid som sätter spår i varje familjemedlems livsvärld. Genom att ha förståelse och se en familjs unika situation kan sjuksköterskan skapa en positiv utveckling för familjen. Upplever familjen välbefinnande stärks deras kraft att klara av livet med sitt svåra sjuka barn

Bakgrund Ungefär en person får ett cancerbesked varje timma i Sverige. Beroende på individens diagnos och tillstånd, tvingas personen inse att denne står inför andra förutsättningar och att livet plötsligt förändrats. Ett cancerbesked leder ofta till att personen försätts i en kris, en kris varje individ på olika sätt försöker övervinna. I samband med ett cancerbesked är kommunikationsförmågan och bemötandet två viktiga faktorer som har en betydande roll i mötet med patienten. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelse av faktorer som påverkar mötet i samband med ett cancerbesked. Metod En litteraturöversikt valdes som metod till föreliggande studie. Databassökningar genomfördes och totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär för att besvara studiens syfte. Resultat De fyra teman som presenteras i resultatet är betydelsen av individanpassad information, preferenser gällande informationens innehåll, betydelsen av vårdpersonalens bemötande och förtroende för vårdpersonalen. Det framkom att beskedet bör lämnas på ett individanpassat sätt och att patienten ska involveras i sjukdomsprocessen. Vidare ska vårdpersonalen tillämpa ett empatiskt och känslomässigt bemötande samt inge en känsla av hopp till patienten. Slutsats Utifrån de inkluderade studierna framkom att det är många aspekter som vårdpersonalen bör ta i beaktning för att göra patientens upplevelse av mötet i samband med cancerbeskedet så lindrigt och hanterbart som möjligt. Författarna till föreliggande studie identifierande följande betydelsebärande faktorer: att informationen utformas efter det enskilda behovet, stöd av närstående, att vårdpersonalen tillämpar ett förenklat och anpassat språk, att det bringas klarhet i sjukdomsprocessen, att patientens delaktighet i processen främjas, avvarande av tid, att patienten ges utrymme för sin reaktion och att främja att patienten vågar visa känslor, att personalen tillämpar ett empatiskt och känslomässigt bemötande, ett gott samarbete mellan professionerna, att vårdpersonalen tillämpar bra kommunikationsstrategier, förtroende för vårdgivaren och avslutningsvis vårdpersonalens förmåga att förmedla hopp.

Introduktion/Bakgrund: Barn behöver stöd och hjälp när deras förälder drabbas av svår sjukdom. Sjuksköterskor ansvarar för att identifiera barn som anhöriga och deras behov. Syfte: Beskriva sjuksköterskors möte med barn som anhörig till svårt sjuka föräldrar. Metod: I enlighet med Polit & Becks (2021) nio steg har litteraturstudien utformats. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Polit & Becks (2021) granskningsmallar. Resultatet baseras på 10 artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: delaktighet och miljö, information och kommunikation, skapa tillit och trygghet samt försvårande omständigheter för mötet. Slutsats: Att göra barn delaktiga i förälderns vård och skapa en miljö för barnen som ger dem tillit och trygghet till sjukvården ingår i sjuksköterskors ansvar. Resultatet visar även att sjuksköterskor ansvarar för att ge information och kunna kommunicera med barn. Det finns även vissa försvårande omständigheter som påverkar mötet barn som anhöriga.

Många kvinnor betraktar amning som det naturligaste sättet att ge sitt nyfödda barn föda. Mödrar får information av sjukvården att bröstmjölk innehåller all näring som det nyfödda barnet behöver samt antikroppar som skyddar barnet mot de vanligaste barnsjukdomarna. Det är inte alla kvinnor som kan amma i dagens samhälle och detta kan leda till att känslor väcks hos den nyblivna mamman som under graviditeten tänkt amma men som sedan inte kunnat göra det. Syftet med studien var att utifrån bloggtexter beskriva mödrars upplevelser av amningssvårigheter under de första sex månaderna efter barnets födelse. Studien har en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data samlades in genom blogginlägg samt kommentarer från femton olika bloggar och analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier: ”Leva upp till samhällets normer och attityder” samt ”Det professionella stödet i amningsrådgivning”. Kategorierna bildade sedan temat: ”Mödrars kamp att kunna balansera krav och förväntningar på amningen”. Utifrån denna studie kan personal som arbetar med mödrar och amningsrådgivning på olika vårdenheter, få ökad kunskap om hur mödrar upplever amningssvårigheter. Studien kan ligga till grund för ändrade vårdrutiner samt att patientsäkerheten ökas. Det i sin tur kan bidra till att mödrar upplever mindre lidande i möte med hälso- och sjukvården. / Many women consider breastfeeding as the most natural way to give their newborn child nutrition. Mothers receive information from medical staff that breast milk contains all the nutrients that the infant needs and antibodies that protect the baby against common childhood diseases. Not all women can breastfeed in today's society and that could wake feelings in mothers that during the pregnancy has been thinking to breastfeeding but who involuntarily have been unable to do so. The aim of the study was to with blog texts describe mother’s experiences of breastfeeding difficulties in the first six months following the birth. The study was based on a qualitative approach with an inductive approach. Data were collected through blog posts and comments from fifteen different blogs and then analysed using qualitative content analysis. The results are based on two categories: “Living up to the norms and attitudes” and “Professional support in breastfeeding consulting”. These categories formed a theme: “Mothers struggle to balance between the requirements and expectations of breastfeeding”. Based on this study, the staff who work with mothers and breastfeeding consulting on various health care units enhance the understanding of how mothers experiencing breastfeeding difficulties. This furthermore could contribute to mother´s experiencing less distress interaction with health and medical care.

<p><strong>Bakgrund: </strong>När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. <strong>Metod: </strong>Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning. <strong>Resultat: </strong>Analysen resulterade i fem huvudkategorier; ”att skapa en relation med anhöriga”, ”information”, ”kommunikation”, ”emotionellt stöd” samt ”att göra anhöriga delaktiga”. Det framkom att information hade stor betydelse för de anhörigas välbefinnande samt att flera sjuksköterskor upplevde en osäkerhet inför de anhöriga. <strong>Slutsats: </strong>Anhöriga har ett stort behov av att informeras om patientens tillstånd. Som sjuksköterska är det viktigt att inte glömma de anhöriga utan att se till hela familjen. Utbildning och handledning krävs inom området, då sjuksköterskorna känner osäkerhet i mötet med anhöriga till svårt sjuka patienter.</p> / <p><strong>Background:</strong> When a patient becomes seriously ill it also effects the patients relatives. It is essential for the nurse to pay attention to the relatives as they may need support and care as well. Relatives of seriously ill patients may experience feelings such as fear, loneliness and uncertainty. <strong>Aim:</strong> The aim was to describe the meeting and interaction between nurses and families of seriously ill patients. <strong>Method</strong>: The study was a general literature study based on qualitative and quantitative research. <strong>Result:</strong> The analysis resulted in five main categories; ”to create a relationship with relatives”, ”information”, ”communication”, ”emotional support” and ”making families involved”. It was revealed that the need for information had a significant impact on the families well being. Nurses experienced uncertainty about dealing with the families. <strong>Conclusion: </strong>Relatives have a great need to be informed about the patient’s condition. As a nurse, it is important not to forget about the families of the patient. More training and guidance are needed in this area, where nurses feel uncertain about meeting with relatives of seriously ill patients.</p>

Bakgrund: När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier; ”att skapa en relation med anhöriga”, ”information”, ”kommunikation”, ”emotionellt stöd” samt ”att göra anhöriga delaktiga”. Det framkom att information hade stor betydelse för de anhörigas välbefinnande samt att flera sjuksköterskor upplevde en osäkerhet inför de anhöriga. Slutsats: Anhöriga har ett stort behov av att informeras om patientens tillstånd. Som sjuksköterska är det viktigt att inte glömma de anhöriga utan att se till hela familjen. Utbildning och handledning krävs inom området, då sjuksköterskorna känner osäkerhet i mötet med anhöriga till svårt sjuka patienter. / Background: When a patient becomes seriously ill it also effects the patients relatives. It is essential for the nurse to pay attention to the relatives as they may need support and care as well. Relatives of seriously ill patients may experience feelings such as fear, loneliness and uncertainty. Aim: The aim was to describe the meeting and interaction between nurses and families of seriously ill patients. Method: The study was a general literature study based on qualitative and quantitative research. Result: The analysis resulted in five main categories; ”to create a relationship with relatives”, ”information”, ”communication”, ”emotional support” and ”making families involved”. It was revealed that the need for information had a significant impact on the families well being. Nurses experienced uncertainty about dealing with the families. Conclusion: Relatives have a great need to be informed about the patient’s condition. As a nurse, it is important not to forget about the families of the patient. More training and guidance are needed in this area, where nurses feel uncertain about meeting with relatives of seriously ill patients.

En intensivvårdssjuksköterska kommer i sin yrkesutövning ofta att möta närstående till svårt sjuka patienter. Tidigare studier har påvisat närståendes betydelse inom intensivvården och hur komplicerat samspelet med närstående kan vara, under de speciella omständigheter som råder på en intensivvårdsavdelning. Syftet med denna studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av aspekter som bidrar till att främja ett gott samspel med patientens närstående. En kvalitativ ansats har använts i studien. Datainsamling utfördes via halvstrukturerade intervjuer, styrda av en intervjuguide. Tio intervjuer genomfördes med intensivvårdssjuksköterskor som arbetade på två olika intensivvårdsavdelningar i mellansverige. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom intensivvård med minst tre års erfarenhet av arbete inom specialiteten. Innehållsanalys av data genomfördes och tre huvudkategorier framträdde: Aspekter i intensivvårdsmiljön, Aspekter i den egna kompetensen samt Aspekter hos närstående. Resultatet visar att det finns åtskilliga aspekter, såväl i intensivvårdsmiljön som hos sjuksköterskorna själva samt hos de närstående, som kan bidra till att främja ett gott samspel. Intensivvårdsjuksköterskorna framhåller vikten av att vara förberedd samt att etablera en relation till de närstående. Hur väl detta lyckas påverkas av såväl yttre förutsättningar i intensivvårdsmiljön som den egna kompetensen. Resultatet indikerar även att färdigheter i att möta närstående erhålls genom yrkeserfarenhet, vilket väcker frågor om hur en oerfaren intensivvårdssjuksköterska hanterar samspelet med närstående. / A critical care nurse will in the course of her work often meet relatives of severely ill patients. Previous studies have confirmed the importance of relatives in intensive care and how complex the interaction with these may be, due to the special conditions existing in an intensive care unit. The purpose of this study was to highlight the critical care nurse's experiences of aspects that help improve a sound relationship with the patient's relatives. A qualitative approach was used in the study. Data collection was conducted through semi-structured interviews, guided by an interview guide. Ten interviews were conducted with ICU nurses who worked in two different intensive care units in central Sweden. Inclusion criteria were nurses with specialist training in intensive care, with at least three years experience of working in the ICU. Content analysis was conducted and three main categories emerged: Aspects of the intensive care environment, Aspects of their own competence and Aspects of significant others. The results show that there are several aspects. Both the intensive care environment, the nurses themselves as well as the patients relatives can help promote a sound relationship. Intensive care nurses stressed the importance of being prepared and to establish a relationship with the relatives. How well this succeeds is affected by both external conditions in the intensive care environment and the nurses own competence. The results also indicate that skills in meeting relatives is obtained by work experience, which raises questions about how an inexperienced ICU nurse does interact with relatives of patients.

Background: Touching exists in different forms and can be experienced through the skin. By touching oxytocin is released like a relaxing hormone which counteracts anxiety and depression. Therapeutic contact and healing touch are methods nurses’ uses to give positive feeling of serenity, warmth and wellbeing for the patients. Touching can be a method for communication and happiness when word is not enough. By touching can nurses notice if a patient is, for example, anxious. The hands of the nurse are important caring of the patient such as adequate touching calms and sooths anxiety and pain. Aim:  To describe the significance to give touch in nursing. Method: A literary summary of scientific articles published between 1995 until 2012, where seven of them have qualitative approach and three have quantitative and all of them found via the databases CINAHL and MEDLINE. Result: Nurses were describing how touching had positive significance for the patients. The nurses could by touching reduce the patient’s pain, anxiety and worries. Different sorts of touching was mentioned like massage. A general theme was touching by non-verbal communication which gave a sense of security to the patients. The nurses’ attitude to touch became a problem since the nurses only touched the patients when necessary, for example when caring by hygiene without respecting the patients’ integrity. Discussion: In the result discussion it was described how the limited knowledge by the nurses of touching. By training (and education) they could carry though touching with help of different types of touching, massage, tactile touching, therapeutic touch etc. It relieved the state of pain, anxiety, and it also created security, closeness, better sleep and well-being of the patient. The touch adapted to the patients’ needs was described as positive and meaningful. To build an interpersonal relationship was essential and fundamental before the nurse approached the patient.