En intensivvårdssjuksköterska kommer i sin yrkesutövning ofta att möta närstående till svårt sjuka patienter. Tidigare studier har påvisat närståendes betydelse inom intensivvården och hur komplicerat samspelet med närstående kan vara, under de speciella omständigheter som råder på en intensivvårdsavdelning. Syftet med denna studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av aspekter som bidrar till att främja ett gott samspel med patientens närstående. En kvalitativ ansats har använts i studien. Datainsamling utfördes via halvstrukturerade intervjuer, styrda av en intervjuguide. Tio intervjuer genomfördes med intensivvårdssjuksköterskor som arbetade på två olika intensivvårdsavdelningar i mellansverige. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom intensivvård med minst tre års erfarenhet av arbete inom specialiteten. Innehållsanalys av data genomfördes och tre huvudkategorier framträdde: Aspekter i intensivvårdsmiljön, Aspekter i den egna kompetensen samt Aspekter hos närstående. Resultatet visar att det finns åtskilliga aspekter, såväl i intensivvårdsmiljön som hos sjuksköterskorna själva samt hos de närstående, som kan bidra till att främja ett gott samspel. Intensivvårdsjuksköterskorna framhåller vikten av att vara förberedd samt att etablera en relation till de närstående. Hur väl detta lyckas påverkas av såväl yttre förutsättningar i intensivvårdsmiljön som den egna kompetensen. Resultatet indikerar även att färdigheter i att möta närstående erhålls genom yrkeserfarenhet, vilket väcker frågor om hur en oerfaren intensivvårdssjuksköterska hanterar samspelet med närstående. / A critical care nurse will in the course of her work often meet relatives of severely ill patients. Previous studies have confirmed the importance of relatives in intensive care and how complex the interaction with these may be, due to the special conditions existing in an intensive care unit. The purpose of this study was to highlight the critical care nurse's experiences of aspects that help improve a sound relationship with the patient's relatives. A qualitative approach was used in the study. Data collection was conducted through semi-structured interviews, guided by an interview guide. Ten interviews were conducted with ICU nurses who worked in two different intensive care units in central Sweden. Inclusion criteria were nurses with specialist training in intensive care, with at least three years experience of working in the ICU. Content analysis was conducted and three main categories emerged: Aspects of the intensive care environment, Aspects of their own competence and Aspects of significant others. The results show that there are several aspects. Both the intensive care environment, the nurses themselves as well as the patients relatives can help promote a sound relationship. Intensive care nurses stressed the importance of being prepared and to establish a relationship with the relatives. How well this succeeds is affected by both external conditions in the intensive care environment and the nurses own competence. The results also indicate that skills in meeting relatives is obtained by work experience, which raises questions about how an inexperienced ICU nurse does interact with relatives of patients.

Background: Touching exists in different forms and can be experienced through the skin. By touching oxytocin is released like a relaxing hormone which counteracts anxiety and depression. Therapeutic contact and healing touch are methods nurses’ uses to give positive feeling of serenity, warmth and wellbeing for the patients. Touching can be a method for communication and happiness when word is not enough. By touching can nurses notice if a patient is, for example, anxious. The hands of the nurse are important caring of the patient such as adequate touching calms and sooths anxiety and pain. Aim:  To describe the significance to give touch in nursing. Method: A literary summary of scientific articles published between 1995 until 2012, where seven of them have qualitative approach and three have quantitative and all of them found via the databases CINAHL and MEDLINE. Result: Nurses were describing how touching had positive significance for the patients. The nurses could by touching reduce the patient’s pain, anxiety and worries. Different sorts of touching was mentioned like massage. A general theme was touching by non-verbal communication which gave a sense of security to the patients. The nurses’ attitude to touch became a problem since the nurses only touched the patients when necessary, for example when caring by hygiene without respecting the patients’ integrity. Discussion: In the result discussion it was described how the limited knowledge by the nurses of touching. By training (and education) they could carry though touching with help of different types of touching, massage, tactile touching, therapeutic touch etc. It relieved the state of pain, anxiety, and it also created security, closeness, better sleep and well-being of the patient. The touch adapted to the patients’ needs was described as positive and meaningful. To build an interpersonal relationship was essential and fundamental before the nurse approached the patient.

Bakgrund: Mötet med medicinskt svåra situationer förekommer dagligen för ambulanssjuksköterskan. Det finns flera komponenter som påverkar hur situationen upplevs. Ambulanssjuksköterskan ska ha adekvat utbildning för det arbetet de utför.  Syfte: Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda svårt sjuka patienter.  Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem kategorier framkom: Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att förbereda sig; Ambulanssjuksköterskans upplevelse av kommunikation; Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att omhänderta en patient på plats och under transport; Ambulanssjuksköterskan copingstrategier och Ambulanssjuksköterskans upplevelse av kunskap och erfarenhet. Ambulanssjuksköterskan upplevde vikten av förberedelser inför patientmötet för att optimera mötet med patienten. Reflektion efter patientmötet var viktigt, för den självständiga utvecklingen där konstruktiv kritik framfördes. Ambulanssjuksköterskan nyttjade flertalet olika copingstrategier för att bearbeta upplevelserna av att vårda en svårt sjuk patient.   Konklusion: Litteraturstudien påvisar olika faktorer som påverkar ambulanssjuksköterskorna i den pre-hospitala vården. Ambulanssjuksköterskorna möter oväntade situationer och måste vara förberedda på omhändertagandet av svårt sjuka patienter. Säkerheten upplevs ökas då arbetet sker med utbildad och erfaren personal. Kommunikationen riskerar att fallera vid olika vårdsituationer. Ständig reflektion och återkoppling inom arbetsgruppen upplevdes / Background: The encounter with medically difficult situations occurs daily for the ambulance nurse. There are several components that affect how the situation is experienced. The ambulance nurse shall have adequate training for the work they have performed.  Aim: The aim was to examine the ambulance nurse's experience of caring for seriously ill patients.  Method: The study was conducted through a general literature review with an inductive approach. The results were based on eight scientific articles.  Results: Five categories emerged: the ambulance nurse's experience of preparing; The ambulance nurse's experience of communication; The ambulance nurse's experience of caring for a patient on site and during transport; The Ambulance Nurse coping strategies and the Ambulance Nurse experience of knowledge and experience. The ambulance nurse experienced the importance of preparing for the patient meeting to optimize the meeting with the patient. Reflection after the patient meeting was important, for the independent development where constructive criticism was presented. The ambulance nurse used several different coping strategies to process the experiences of caring for a seriously ill patient. Conclusion: The literature study demonstrates various factors that affect the ambulance nurses in pre-hospital care. The ambulance nurses face unexpected situations and must be prepared for the care of seriously ill patients. The safety is perceived to increase as the work takes place with trained and experienced staff. Communication risks failing in different care situations. Constant reflection and feedback within the working group was felt to strengthen

Bakgrund och problemformulering: Vård av kritiskt sjuka patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) innefattar smärtbehandling, sedering och mekanisk ventilation. En lättare sedering och god smärtlindring eftersträvas vilket möjliggör tidig mobilisering och optimerar mekanisk ventilatoravvänjning. Merparten av patienter som vårdats på en IVA har någon form av minnen av den vård de erhållit där. Minnen av negativa upplevelser kan leda till Posttraumatic Stress Disorder (PTSD). Genom att identifiera eventuella brister i omvårdnaden av svårt sjuka patienter på IVA kan vårdkvaliteten förbättras och risken för framtida negativa psykologiska konsekvenser minskas. Syfte: Syftet med examensarbetet var att värdera och sammanställa publicerade forskningsresultat som beskriver svårt sjuka patienters upplevelser och erfarenheter av att vårdas på IVA. Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes som sammanställer tio nyare publicerade studier inom aktuellt område. Inkluderade artiklar analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av autonomi med subkategorier hjälplöshet och fysiskt obehag; Närhet till döden med subkategorierna dödsångest och lättnad att leva; Ökat trygghetsbehov med subkategorierna personalkompetens, beteende och attityd och närstående stöttande/störande, samt förankring i verkligheten med subkategorierna vårdmiljö och förvriden verklighetsuppfattning. Diskussion: Svårt sjuka patienter som vårdas på IVA upplever fortfarande fysiskt och psykiskt lidande, trots en mindre invasiva behandlingsmetoder, förbättrad smärtlindring och lättare sedering. / Background and problem formulation: The main care of critically ill patients at an Intensive Care Unit (ICU) includes pain-relief, sedation, and mechanical ventilation. Lighter sedation regimens and good pain management is strived for, which makes it easier for earlier mobilization and optimizes removal of mechanical ventilation. The majority of patients who have received treatment at an ICU have some kind of memory of the care they received there. Memories of negative experiences can lead to Post-traumatic Stress Disorder (PTSD). By identifying possible flaws in the care of critically ill patients at the ICU the quality of care can be improved and the risk of future psychological consequences can be lessened. Aim: This essay aimed to evaluate and compile published research results that describe the experiences of critically ill patients of being cared for at ICU. Method: A systematic literature review was chosen that summarizes ten recently published studies in the current field. Included articles were analyzed based on a thematic analysis method. Results: The analysis resulted in four categories with associated subcategories: Loss of autonomy with subcategories helplessness and physical discomfort; Proximity to death with the subcategories death anxiety and relief to live; Increased need for security with the subcategories staff competence, behavior and attitude and relatives supportive / disturbing, and Anchoring in reality with the subcategories care environment and distorted perception of reality. Discussion: Critically ill patients who are cared for at ICU still experience physical and mental suffering, despite less invasive treatment methods, improved pain relief and easier sedation.

Bakgrund: I Sverige vårdas döende patienter både på hospice och på allmänna vårdavdelningar. Vissa av dessa patienter uttrycker en önskan om att få påskynda döden. Sjuksköterskor beskriver ibland en osäkerhet i hur de ska bemöta dessa patienter och vad denna önskan består i. Det kan finnas olika bakomliggande orsaker till en förfrågan av den här typen och en del av dessa kanske går att åtgärda. Syfte: Att beskriva bakomliggande faktorer till att vissa svårt sjuka patienter önskar påskynda sitt döende. Metod: En litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Rädsla inför lidande i framtiden visade sig vara den mest förekommande faktorn till att vissa patienter önskade påskynda döendet. Fler bidragande orsaker var svåra symtom (särskilt smärta), förluster av bland annat identitet och värdighet, samt en känsla av att vara en börda. Kombinationen av flera faktorer orsakade ett svårt lidande för patienten, och väckte en önskan om få avsluta livet innan lidandet blev för stort. Slutsats: Svårt sjuka patienters önskan om en påskyndad död betyder inte alltid att de önskar att dö, utan kan vara en följd av svåra smärtor eller annat lidande. Om dessa faktorer kan kontrolleras finns kanske en möjlighet att patientens lidande minskar. Klinisk betydelse: Denna studie bidrar till en ökad förståelse hos sjuksköterskor om vilka faktorer som påverkar patientens välbefinnande i livets slutskede. Genom att uppmuntra till ökad medvetenhet kring de riktlinjer och åtgärder som finns, framför allt i den allmänna vården utanför hospice, kan bemötandet av dessa patienter förbättras. / Background: In Sweden dying patients are cared for both in hospices and at ordinary wards. Some of these patients wish to hasten their death. Nurses sometimes describe insecurity in how to respond to a patient‟s death wish. There can be different reasons why a patient asks for euthanasia, some may be possible to eliminate. Aim: The aim of this study was to describe why some terminally ill patients wish to hasten their death. Method: A literature review based on 11 scientific papers was made. Findings: Fear of suffering in the future turned out to be the most common contributing reason to why patients wanted to end their lives. Other reasons were severe symptoms (especially pain), loss of identity and dignity, among other things, and feelings of being a burden. A combination of different factors led to a severe suffering for the patient, and a wish of ending life before the suffering grew too severe. Conclusion: Severely ill patient‟s wishes to hasten death do not necessarily mean they want to die, but can be an expression of a difficult pain or suffering. If these factors can be controlled or eliminated, there is a possibility that the patients suffering decreases. Clinical significance: This study contributes to a better understanding among nurses about the factors that influences patient‟s wellbeing at the end of life. By encouraging to a raised awareness of the existing guidelines and interventions, especially in the primary care outside of hospices, the treatment of these patients can improve.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på individen samt religion och etik. / The aim of this study was to examine the personal interest in receiving a physician hastened death among terminally ill cancer patients and the factors that are associated with such a consideration. A review of literature has been conducted on relevant articles. The evidence from a total of five qualitative studies formed the basis upon which new conclusions have been reached. The results suggest that an interest is prevalent among terminally ill cancer patients for receiving a physician hastened death. However, this is in most cases future orientated. Factors that influence patients in this consideration are the perception of being a burden to others, fear of the future, suffering, the demoralising effect that cancer has on the individual as well as religion and ethics.