Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den tidiga skolåldern kan arbeta med att utveckla läsmotivation samt elevers attityd till läsning. Detta grundar sig i den bristande läsmotivationen hos elever enligt resultatet i den senaste PIRLS-studien. Vi har utgått från två frågeställningar: Hur ser elevers attityder till läsning ut? samt Vilken betydelse har lärare för utvecklandet av elevers läsmotivation?. Den sociokulturella teorin, som grundas i social interaktion, ligger till grund för studien. De centrala teoretiska begrepp som studien utgår från är motivation, såsom inreoch yttre motivation. Den kvalitativa forskningsmetoden, semistrukturerad intervju, har använts för att besvara forskningsfrågorna. Informanterna består av 16 elever och fem lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Det empiriska materialet har tematiserats och resulterat i lärares, respektive elevers synsätt på läsning och läsmotivation. Resultatet av studien visar att elever tycker att läsning är viktigt och lätt. Vi finnerdock att majoriteten inte känner inre motivation till läsning. Ungefär hälften av eleverna läser självmant på fritiden. Utifrån lärares perspektiv visas en enighet om att legitimera läsning för eleverna. Engagemang och uppmuntran är av stor vikt för elevers motivation och självkänsla. Merparten lärare och elever är eniga om att högläsning och textsamtal är motivationshöjande. Även val av bok har visat sig ha stor betydelse för läsmotivationen.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap.

The office market in Stockholm is constantly evolving, and property owners must actively work to meet tenants' demand for office spaces. The increased demand for alternative office solutions has led to the development of coworking facilities and fully furnished offices. Digitalization and the ability to work remotely have raised higher expectations for offices. Consequently, shared services have become a significant part of the current development in commercial offices, aiming to provide attractive workspaces that employees want to be in. The purpose of this master thesis is to map the shared services offered by property owners in their properties, how shared services are included in lease agreements, what property owners consider to be included in the concept of shared services, and how companies manage their customer relationships. The objective is to gain a deeper understanding of the evolution and applications of shared services in the commercial real estate market in Stockholm. The concept is rooted in value creation of properties, customer relationships, business models, and strategies. To achieve the goals and objectives of the master thesis, a qualitative study was conducted. Additionally, a literature review and  an empirical study was carried out through semi-structured interviews with the nine largest property owners in Stockholm. The results showed that property owners have different perspectives on the concept of shared services and that shared services can be categorized into three different levels with the lowest level being changing rooms, shared reception and bicycle rooms. The next level includes car parking, conference facilities, bookable meeting rooms, a gym and the last level is peculiar services such as dog daycare, laundry handling and car charging points. Furthermore, the results indicate that some property owners have chosen to implement more shared services in their portfolios than others. Property owners have also chosen different methods to account for the fee for shared services in lease agreements, with the majority of the companies charging it as x SEK/sqm . The authors also note that property owners have expanded their range of office solutions to adapt to the current market such as coworking and fully furnished offices. / Kontorsmarknaden i Stockholm är i ständig rörelse och fastighetsägare måste aktivt arbeta med att möta hyresgästernas efterfrågan på kontorslokalerna. Den nya ökade efterfrågan på alternativa kontorslösningar har bidragit till utvecklingen av bland annat coworking anläggningar och fullt möblerade kontor. Digitaliseringen och möjligheten att arbeta på distans har medfört att större krav sätts på kontoren. Gemensam service har därför blivit en stor del av dagens utveckling av kommersiella kontor för att kunna erbjuda attraktiva arbetsplatser som anställda vill vara på. Syftet med denna masteruppsats är att kartlägga vilken gemensam service fastighetsägare erbjuder i sina fastigheter, hur gemensam service inkluderas i hyresavtalen, vad fastighetsägare anser ingå i konceptet gemensam service samt hur företagen arbetar med sina kundrelationer. Syftet är att få en djupare förståelse för utvecklingen och tillämpningarna av gemensam service inom den kommersiella fastighetsmarknaden i Stockholm. Konceptet har en bakgrund inom värdeskapande av fastigheter, kundrelationer, affärsmodeller och affärsstrategier. För att uppnå masterarbetets mål och syfte har en kvalitativ studie genomförts. Vidare har en litteraturundersökning och en empirisk studie genomförts genom semistrukturerade intervjuer med de nio största fastighetsägarna i Stockholm. Resultatet visade att fastighetsägare har olika syn på konceptet av gemensam service. Efter analys av den empiriska studien kan gemensam service kan delas in i tre olika nivåer där den lägsta nivån innehåller omklädningsrum, gemensam reception och cykelrum. Nästa nivå innehåller bilparkering, konferensrum, bokningsbara mötesrum och gym och den sista nivån är service som hunddagis, tvätthantering och el-laddningsplatser för bilar. Vidare visar resultatet att vissa fastighetsägare har valt att implementera mer gemensam service än andra i sitt bestånd. Fastighetsägarna har även valt att redovisa avgiften för den gemensamma servicen på olika sätt i hyreskontrakten där majoriteten av företagen debiterar gemensamma service som x SEK/kvm. Författarna kan även konstatera att fastighetsägare har breddat sitt utbud på kontorslösningar för att anpassa sig till dagens marknad som bland annat coworking och fullt möblerade kontor.

Preschool workteams, must continuously and systematically monitor children's development and evaluate the opportunities the education offers for children to develop and learn in accordance with the curriculum. This qualitative study deals with reflection from a socio-cultural perspective where differences between individual reflection and collective workteam reflection are examined in relation to the preschool's work with quality and operational development. The participants consist of two workteams containing three people. They have completed an activity and then answered a questionnaire representing the individual reflection, as well as participated in a focus group interview, which represents the collective workteam reflections. By investigating how appropriation, internalization, proximal development zone and scaffolding are made possible in different reflection contexts based on the current discursive practices for the reflection, the competence development that becomes relevant can be made visible. The tools are also important factors for how reflection becomes competence developing. The result shows that the collective workteam reflections enable a more extensive content where more aspects of the same topic are covered. The workteams also have the opportunity to share experiences and knowledge, but are less likely to identify gaps in their own knowledge. The discursive practices, as well as the tools used, have consequences for the content that is dealt with in the reflection. These collective workteam reflections have a higher quality in comparison to the individual reflections and prove to be significant for the work with quality and operational development in the preschool. / Arbetslag i förskolan ska kontinuerligt och systematiskt följa barns utveckling och utvärdera de möjligheter utbildningen erbjuder för att barn ska utvecklas och lära i enlighet med läroplanen. Denna kvalitativa studie behandlar reflektion utifrån ett sociokulturellt perspektiv där skillnader mellan individuell reflektion och gemensam arbetslagsreflektion undersöks i relation till förskolans arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling. Deltagarna består av två arbetslag med tre personer i varje, där de har genomfört en aktivitet för att sedan svara på ett frågeformulär som representerar den individuella reflektionen, samt deltagit i en fokusgruppintervju, som representerar de gemensamma arbetslagsreflektionerna. Genom att undersöka hur appropriering, internalisering, proximal utvecklingszon, scaffolding möjliggörs i olika reflektionssammanhang utifrån de diskursiva praktiker som råder för reflektionstillfället, kan den kompetensutveckling som blir aktuell, synliggöras. Redskapen tas också upp som viktiga faktorer för hur reflektionen blir kompetensutvecklande. Resultatet visar att de gemensamma arbetslagsreflektionerna möjliggör för ett mer omfattande innehåll där fler aspekter av samma ämne tas upp. Arbetslagen har också möjlighet att dela med sig av erfarenheter och kunskaper, men är mindre benägna att identifiera brister i sin egen kunskap. De diskursiva praktikerna, samt redskapen som används får konsekvenser för det innehåll som behandlas i reflektionen. Dessa gemensamma arbetslagsreflektioner har en högre kvalitet i jämförelse med de individuella reflektionerna och visar sig betydelsefulla för arbetet med kvalitets- och verksamhetsutveckling i förskolan.

Forskning om Boundary Spanning belyser vikten av gränsöverskridande individer i samverkan, inom och mellan organisationer, på alla ledningsnivåer. Inom det svenska Totalförsvaret sker det exempelvis genom civil-militär samverkan. Emellertid sker samverkan först vid uppkomna situationer och händelser, vilket är alldeles för sent. Det saknas förmåga att förnimma påverkande faktorer som gemensamt måste hanteras. Syftet med studien är att, med stöd av teorierna gällande Boundary spanning och gemensam lägesuppfattning, analysera förmågan inom det svenska Totalförsvaret, i skapandet av gemensam lägesuppfattning. För att kunna identifiera förmågeskapande faktorer valdes att fokusera på händelser som aktiverat det svenska Totalförsvaret. För studien valdes två fall, där det ena fallet innefattades av civil-militär samverkan som skedde innan återtagandet av Totalförsvarsplaneringen (Regeringen 2015a), det andra fallet ägde rum efter återtagandet. Sammanfattningsvis har denna studie visat att det svenska Totalförsvaret som metaorganisation måste öka ingående aktörers förståelse för totalförsvarskonceptet. Även mer insikt i vikten av planerade och spontana länkar, med fokus på mer förberedelser i fredstid. Studien visar också att det inte nyttjades gemensamma system för att skapa en gemensam lägesuppfattning. Det förekom olika syn på ansvarsförhållanden, gemensamma målsättningar och interna friktioner. Teorikombinationen har givit bra möjlighet att förstå förutsättningar, hinder och möjligheter att uppnå gemensam lägesuppfattning i det svenska Totalförsvaret. Den jämförande ansatsen gav bra möjlighet att värdera det svenska Totalförsvarets förmåga att uppnå gemensam lägesuppfattning, där resultatet visar på att förmågan till del måste stärkas.

The aim of this essay is to gain a deeper understanding of how socialworkers perceive that visitation rights and joint custody affects the mothers exposure to violence and the possibility to liberate themselves from post-separation violence. The essay also aims to understand the underlying mechanisms that hinders their process towards liberation. To answer the aims of the essay, a qualitative study has been conducted by interviewing five socialworkers from different areas of work connected to intimate partner violence. Analysis was made utilizing the theories of power, control, resistance and adaptation. The results of the study shows that mothers who have joint children with abusive men, suffer from post-separation violence to a larger extent than others due to the cooperation that is expected from parents. Furthermore it is more difficult for mothers to liberate themselves from post-separation violence when there are joint children involved. The study also shows that authorities can contribute to maintaining the violence as well as hindering the mothers possibility to liberate themselves from their perpetrator. The social workers portray how the responsibility tends to shift from the abusive father to the victim of violence and that this shift in responsibility needs to be remedied in order to enable the possibility for the mothers to break free from their perpetrator.

Reading and especially the practice of reading aloud are crucial elements in the education of children’s earlier years. Amounts of previously conducted research is tackling reoccurring problems around reading and literacy, but just relatively few relate their work to the practice of reading aloud in the classroom setting.  This study is hereby focusing on reading aloud in the context of the large classroom and examining question types of observed conversations. By taking three different student and teacher groups (years 1, 2 and 3) into account, the small-scale study attempts to answer concerns on how, where and about what these conversations are taking place. With a backdrop on related research, the study makes use of three different researchers as a framework to respond to this. Because the narrow scale of the study it can’t be seen as representative as such, but provides suggestions for further reflections.

Möjligheterna för skogsbruket och rennäringen att samexistera har sedan den industriella skogsindustrins början varit en infekterad fråga. Under 2000-talet startades projektet att införa renbruksplaner (RBP) i Sveriges samebyar med syfte att förbättra relationen mellan parterna i samråd, vilket upplevs ha uppfyllts. Renbruksplan är rennäringens motsvarighet till skogsbrukets skogsbruksplan och är ett informations- och dataverktyg med en kartläggning över renarnas betesmarker. Den här uppsatsen undersöker varför projektet med renbruksplaner har lyckats genom att använda Elinor Ostroms teori om förvaltning av en gemensam resurspool. Syftet är att illustrera möjliga förklaringsfaktorer till varför samverkan mellan skogsbruket och rennäringen upplevs ha förbättrats i och med införandet av RBP. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har Ostrom designprinciper för självstyrande och hållbar förvaltning hittats i fem rapporter publicerade av Skogsstyrelsen i projektets slutskede. Totalt fanns det stöd i rapporterna för att sex av åtta designprinciper applicerats i och med införandet av RBP. Två av dessa, Ostrom designprincip om tydligt definierade gränser och konfliktlösningen mekanismer, kan identifieras som möjliga förklaringsfaktorer. Att dessa två principer har införts har underlättat kommunikationen mellan parterna vilket lett till större förståelse för varandras branscher och situation. / Whether forestry industry and reindeer husbandry could harmoniously coexist in northern Sweden has been debated since modern forestry started. A unique context grants indigenous people in Sweden, the Sami people, exclusive right to use land for reindeer husbandry. In the beginning of the 2000s a project was launched to create Land Use Plans for the reindeer husbandry (in Swedish Renbruksplan, RBP), which aimed to improve the relation between reindeer owners and the forestry industry. Hence, the Land Use Plan for reindeer husbandry is primarily a program for mapping reindeer graze lands. The project is considered successful for the reindeer owners as well as for the forestry. This thesis investigates why the land use plans have improved the relations between the two stakeholders by applying Elinor Ostrom´s theory about governing commons. The aim is to illustrate possible explanatory factors to why collaboration between forestry and reindeer husbandry is found to have been improved with the introduction of the land use plans. Using a qualitative content analysis, examples of Ostrom’s design principles of autonomous and sustainable management were identified in five reports published by the National Board of Forestry in the project's final phase. In total, the reports supported that six of eight design principles had been implemented since land use plans were introduced. Two of these, clearly defined boundaries and mechanisms of conflict resolution, can be identified as possible explanatory factors for the success of the project. In conclusion, the introduction of these two principals have facilitated communication between the two stakeholders, which have ensued better understanding for each other’s situations and industries.

Läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och patienters anhöriga är alla delar av den kedja som ska se till så att läkemedelsanvändning sker på ett säkert sätt. Så många inblandade och i så många olika sammanhang gör att läkemedelsanvändning kan vara svårt att hantera. 2014 skrevs det ut 102 913 130 recept i Sverige (1). Fram till 2014 hade ca 850 000 felaktiga recept korrigerats av farmaceuter varje år (2). Att korrigera recept är en nödvändig del som ingår i farmaceutens skyldighet och ansvar vilket regleras i svensk lagstiftning (3). Farmaceuten är en del av vårdkedjan som skall tillse att patienten har en korrekt och säker behandling med läkemedel (4). Tillgång till en nationell gemensam läkemedelslista för alla berörda parter, förskrivare, farmaceut, patient och övrig vårdpersonal skulle kanske kunna komma tillrätta med felaktigheter i förskrivningar och därmed öka patientsäkerheten (4). Tidigare studier har genomförts som behandlar läkarens syn på en gemensam lista och även patientens syn på eHälsoarbete vilket till viss del belyser en gemensam lista (5)(6) men inga studier har hittats om hur en gemensam lista kommer att påverka farmaceuternas vardag vilket ett av syftena med detta arbete har varit. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning med farmaceuter verksamma på ett antal apotek där de fick delge sina tankar både kring den information om patienters aktuella läkemedel som finns tillgänglig idag, bland annat genom receptdepån och sina tankar kring en nationell gemensam läkemedelslista. Resultat av undersökning gör gällande att det förekommer fel i receptdepån både med avseende på saknad information, felaktigheter i recept och att recept förekommer mer än en gång och att de finns med trots att patienten inte skall använda dem mer. Majoriteten av farmaceuterna var eniga om att en nationell gemensam läkemedelslista skulle hjälpa dem i deras arbete för att öka patientsäkerheten men huruvida den kommer att lösa alla problem som förekommer i receptdepån får framtiden utvisa. / Doctors, nurses, pharmacists, patients and next of kin are all parts of the chain that is needed to make sure that the use of medication is safe and appropriate for the patient. That many people involved and in many different settings can make the use of medication difficult to manage. In the year 2014 there were 102 913 130 prescriptions made out to patients in Sweden. Up to the year 2014 850 000 corrections had been made to prescriptions with faults in them by pharmacists each year. To correct prescriptions is an essential part of the pharmacist’s obligations and responsibility, a responsibility that is regulated in Swedish law. The pharmacist is the last part of the chain that has the possibility to adjust anything that is wrong with medications and the use of it before it is in the patient’s own hands. The access to a nationally shared medication list for all involved parties might solve some of the problems that faces the responsible parties when it comes to dealing with patients and their new and ongoing medications and in that way be able to increase the safety around mediation for the patient in need. Although the survey conducted as part of this paper focuses on pharmacists the background tries to explain in what way the different professions come in contact with medicines and how they would perhaps benefit from a shared list. The paper also tries to give a little insight to what kind of problems there could be related to prescriptions. In Sweden we have come a rather long way in the use of computers and the use of internet in the field of eHealth compared to other countries. The paper tries to show how the problem surrounding prescription of medicine is handled in the other countries of Scandinavia. Earlier studies have been conducted that looks at shared lists from the doctors view and also studies have been conducted that looks upon eHealth for patients partly in view of shared medication lists. No studies have been found that looks specifically at how pharmacists feel about it and how such a list would benefit them in their work to secure patient safety, hence this paper. In order to reach the papers purpose a survey was performed with pharmacists employed at different pharmacies in the southern part of Sweden. The result of the survey showed that there are indeed problems with prescriptions in the prescription repository and the majority of the pharmacists agreed that a shared medication list could help them in their work to secure patient safety when releasing prescribed medication. Although the pharmacist agreed for the most part in the benefits of such a list they did not know if it would solve all problems, which is for the future to decide.

<p>Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen <em>Vägen till Jerusalem</em>. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.    <strong></strong></p><p>Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.</p>