Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som enligt matematiklärarna i årskurs 4-6 påverkar elevers förmåga att känna inre motivation då de kommunicerar matematiskt. Till syftet hör även att undersöka hur dessa matematiklärare beskriver att de undervisar och lektionsplanerar för att stärka elevers inre motivation då de kommunicerar matematiskt samt hur undervisningen i att utveckla den kommunikativa förmågan uppfattas av eleverna. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjustudier av fyra erfarna matematiklärare med minst 15 yrkesverksamma år bakom sig. För att ytterligare öka träffsäkerheten och erhålla en än mer fullständig helhetsbild har två systematiska observationer och sex elevintervjuer adderats som undersökningsmetoder. Studiens resultat visar att det föreligger en mängd faktorer som inverkar på elevers inre motivation att kommunicera matematiskt. Lärarinformanterna i studien pekar på flera faktorer som skolmiljö, lärarens förhållningssätt, kognitiva faktorer samt den sociala tillhörigheten som starka inverkningskomponenter till elevers lärande i matematik. Vikten av bland annat elevers delaktighet och inflytande i skolarbetet, välmående, självkänsla samt kvaliteten och variationen på matematikuppgifter och metoder är betydelsefulla faktorer som har framträtt i undersökningen. Dock föreligger det en problematik för lärarna, att under varje undervisningssituation uppfylla den mängd krav som ställs på dagens lärare. Kraven upplevs av lärarinformanterna som i det närmaste utopisk. Det resulterar i att åtskilliga faktorer som matematiklärarna i möjligaste mån försöker uppfylla för att stärka elevers inre motivation att kommunicera i matematik, åsidosätts. Utifrån elevintervjuer och observationer bekräftas att de faktorer som lärarinformanterna tillkännagav under intervjuerna inte alltid framträder eller upplevs i undervisningssammanhang. Slutsatsen som styrkts av litteraturstudier pekar därför på att skolans struktur och de krav som ställs på lärarna hämmar elevers inre motivation att kommunicera matematiskt.

This is a study that has been done on students in high school trying to map out their relationship to the practice of being critical towards sources. The study is built on the world view of the importance of being critical towards sources in a democratic society. The study’s main concepts are the ability of critical assessment of sources and its place in society and students inner motivation. The relevance of critical assessment of sources in society is held as a background to legitimize the study itself. While inner motivation is used as a measuring tool to survey the students relationship to being critical towards sources. The study finds that most of the students assess sources critically at least monthly. Regarding the students inner motivation to learn critical assessment of sources, they find it more meaningful than interesting. The same can be concluded when survey the students inner motivation of assessing sources critically, that a larger portion of the group of student find it more meaningful than interesting. We find differences between different types of sources. The students social views of the assessment of being critical towards sources is that is an important ability to have.

Syftet med denna studie har varit att få en inblick i hur elevers inre motivation påverkar deras prestationer i matematikämnet. Till studien har det komponerats frågeställningar, vilka har fokuserat på elever mellan förskoleklass och årskurs tre. Detta är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att de aktuella frågeställningarna har ställts till relevant, skriftlig forskning. Resultatet visar på en tudelning gällande den inre motivationens effekter på elevers prestationer i matematikämnet. Majoriteten av de bearbetade studierna presenterar en positiv effekt mellan elevers inre motivation och prestation. Dock förekommer det även motsägelser till detta genom att ett par studier framhåller att det inte går att se några relationer mellan inre motivation och prestation. Slutsatserna som kan utläsas från denna litteraturstudie är att den inre motivationen har någon form av positiv effekt hos eleverna, dock kan den inte alltid knytas till deras prestationer i matematikämnet. / <p>Matematik</p>

I cirka tjugo år har det pågått en omfattande digitalisering av världen, där institutioner, myndigheter, organisationer och andra företag har flyttats (verksamheten omplacerades) i större grad från att vara en fysisk kontakt till att bli en digital kontakt. Begreppet “digitalisering” formuleras av Kamery &amp; Pitts (2002, s. 59) som datorisering för olika processer i samhället. Allt som man tidigare behövt vara fysiskt närvarande, finns numera i mobilen eller datorn. Även banken har flyttat de flesta delarna av sin verksamhet till digitala världen, vilket har skapat nya miljöer och förutsättningar för förändringar i kundbemötandet. Banken är ett relevant ämne att utforska eftersom dess förändringar är bland de mest omfattande och att deras fokus vid kundbemötande är att hjälpa kunden med sitt ärende, inte sälja tjänster. Sedan tidigare har banken haft webbsidor där alla kunder kunnat kontrollera sina konton online och utföra en hel del av ärenden på egen hand, såsom betalningar, överföringar, med mera. I nuläget utvecklas nya avdelningar som hanterar ärenden utanför de fysiska kontoren och dessutom utanför office öppettider. Även om kontoren inte kan uteslutas helt och hållet, har deras betydelse minskat kraftigt (Larsson, 2018). Denna digitalisering har skapat förutsättningar för att införa nya avdelningar på banken. Avdelningar som hanterar kunder via telefon. Syfte med denna studie är att undersöka frontpersonalen inre motivation, vad de värdesätter och känner saknas när de ska skapa ett lyckat kundbemötande via telefon. Utifrån inre motivation till organisationens värderingar/principer, team och individ. Studien är inriktat på att undersöka subjektiva bedömningar och åsikter ifrån frontpersonalen som arbetar inom bank med kundtjänst via telefon. För denna studie valdes den kvalitativa metoden med subjektivism som ontologisk inriktning, eftersom det med denna metod går att individuellt undersöka subjektiva bedömningar av respondenter. Vidare användes det deduktiva arbetssättet, där utgångspunkten ligger i tidigare studier som teoretisk referensram. Den insamlade datan analyserades med tolkning som kunskapsteori. All data behandlades subjektivistiskt vilket innebär att varje intervju tolkades var för sig och inga generaliseringar har gjorts. För studien behövdes frivilliga individer inom kundtjänsten, vilket har erhållits genom bekvämlighetsurval. Åtta stycken personer som arbetar inom telefonkundtjänsten i en av de fyra största bankerna i Sveriges har deltagit i undersökningen. Dessa intervjuer har utförts på banken, på en avskild plats. All insamlade data har lagrats diskret och används endast för denna studie. Alla intervjuer textades och skickades till respondenterna. Därefter har all insamlade data sammanförts i resultatkapitlet i form av sammanfattningar av respondenternas svar och analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Analysen har påvisat att det förekommer likheter bland respondenterna vilket tyder på att det finns en enhetlig bild men samtidigt kan man inte förallmänliga resultaten. Därefter konstateras att telefonkundtjänstavdelningen har blivit något större än bara kundhantering via telefon. Numera heter sådana avdelningar “digitala kanaler”, de omfattar andra kanaler för att kunna etablera kontakt med kunder såsom chatt, videosamtal, kund post. Detta gör studien endast inkluderar en del av den nya miljön inom kundtjänsten som har skapats i samband med digitaliseringen och att det finns incitament för vidare forskningar inom nämnt område. En övergripande slutsats kan presenteras vilket är att de åtta intervjuade personerna värderar högst trevligt kundbemötande, kunskap, informations tillgänglighet och trivsel på arbetsplatsen för att kunna uppnå ett lyckat kundbemötande. Dock finns det vissa avvikelser inom den inre motivationen i form av självutveckling, problemlösning, nyfikenhet eller ren försörjning. Alla respondenter hade samma genomgående tråd i sina svar vilket var att kundens intressen och problematik är den högsta prioriteten.

ABSTRAKT Titel: Beyond motivation - in search of professionals Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Desirée Arman &amp; Lisa Simu Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2013-01-04 Syfte: Vi lever i ett kunskaps– och expertsamhälle där professionerna är bärare av expertkunskap. Uppsatsen ämnar därmed till att få ökad kunskap och förståelse för hur samt vad professionella medarbetare motiveras av i sitt arbete. Följande frågeställningar har undersökts: 1. Vad motiverar professionella medarbetare? 2. Har professionella medarbetare en inre drivkraft som medför att de motiverar sig själva?  Metod: Uppsatsen är skriven utifrån det hermeneutiska synsättet. Detta arbete är en kvalitativ studie och det empiriska avsnittet baseras på nio semistrukturerade djupintervjuer med professionella medarbetare. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt ut nyckelord från teorin som vi tror stämmer väl in på våra studieobjekt, därefter har vi utformat intervjufrågorna. Resultat &amp; slutsats: Flertal av respondenterna värdesätter fria ramar samt möjlighet till att påverka och ha inflytande över sitt arbete. Även uppgifternas utformning är av betydelse för respondenterna. Studien har visat att dessa individer motiveras av komplexa och utmanande arbetsuppgifter. Det framkom även att individerna värdesätter gemenskapen, ledarskapet och meningsfullheten i arbetet. Likaså är den personliga och professionella utvecklingen något respondenterna angivit påverkar deras motivation och arbetstillfredsställelse. Studien visar även att professionella medarbetare driver sig själva i stor utsträckning men att stöd samt beröm från chefer och kollegor är något individerna värdesätter. Förslag till fortsatt forskning: Forskningsområdet kan utökas till att vända sig till en större grupp individer och studera likartade frågeställningar. Ett alternativ kan vara att endast undersöka respondenter inom en specifik profession för att studera motivationen för endast den gruppen. Det vore även intressant att studera eventuella likheter och skillnader mellan ledares och medarbetares syn på motivation. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med ökad kunskap och förståelse för vad som motiverar professionella medarbetare. Vår förhoppning är även att ledare inom olika professioner ska kunna ta del av studien för att bättre kunna tillvarata humankapitalet.   Nyckelord: Motivation, inre motivation, professionalism, expertis, självförverkligande.

No description available.

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lärande för inhyrda konsulter –utifrån tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants–from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLärande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lärande i förhållande till studiens tre framträdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde ävenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lärande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehållsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning. Studiens resultat påvisade att samtliga konsulter uppfattade lärande som en möjlighet. Det åskådliggjordes även hur motivationsarenorna påverkade konsulters lärande i en varierande utsträckning. Slutligenkonstaterades hur motivationsarenan individenupplevdes som den mest avgörande arenan för att ett lärande ska uppstå. Idenna aspekt inkluderades individuella mål, framtidssyn, personligt intresse och egen vilja. Vidarehadedetvarit av intresse att studera hur tillsvidareanställda på kundföretaget upplever möjligheter till lärande, för att därmed åskådliggöra om motivationsarenan individ utgör den största anledningen till lärande även hos tillsvidareanställda.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka den inre motivationen hos de anställda inom ett bokningsbolag. Fokus ligger på att undersöka ifall arbetets innehåll skapar inre motivation hos de anställda samt ifall den inre motivationen påverkar de anställdas arbete för organisationens intresse. För att uppnå detta syfte har vi arbetat med dessa frågeställningar: - Skapar arbetets innehåll inre motivation hos de anställda inom ett bokningsbolag? - Påverkar den inre motivationen de anställdas arbete för organisationens intresse? Metod Denna forskning har haft en induktiv ansats då vi ville få en uppfattning om hur anställda på bokningsbolag uppfattar deras verklighet och forskningens ämne. Det empiriska materialet består av fyra kvalitativa intervjuer med personer anställda på bokningsbolag. Slutsatser Vi har genom att analysera vårt empiriska material med Hackman och Oldhams (1980) arbetsdesigns teori kommit fram till att våra respondenters arbete inom respektive bolag är utformat på så vis att inre motivation skapas. Detta genom att se till fem egenskaper, självbestämmande, förståelse för arbetet, variation, feedback och arbetets betydelse. Inre motivation påverkar respondenternas arbete för organisationens intresse positivt.

Den här studien syftar till att, genom samtal med lärare i grundskolan, undersöka motivation och alienation. Intresset för studieobjektet kommer från New public managements införande i offentlig verksamhet och utvecklingen som skett därefter. Studien består av åtta djupgående intervjuer som har fått ta karaktären av ett samtal. Intervjuerna utfördes enskilt och respondenterna bjöd på varierande historier med en likartad kärna. Dessa samtal är senare beskrivna med hjälp av teoribildning om alienation och motivation som har fått agera parallellt. Med hjälp av self-determination theory analyserades samtalen som visade att den inre motivationen hos respondenterna är beroende av att bygga relationer med eleverna för att uppnå känslan av autonomi och kompetens. Dessa relationer är avgörande för skoldagen och undervisningen. Samtalen delgav oss också moment som respondenterna upplevde förstörde tiden med eleverna. Många av dessa moment var av beslut som inte läraren själv hade gjort utan baserades på organisatoriska mål. Upplevelser som framkommer under samtalen har drag av främliggörande, meningslöshet och maktlöshet inför dessa beslut men även inför yrket, resultaten och styrdokument. Sammanfattningsvis är samtalen med lärarna givande för dig som vill arbeta med människor eftersom de delger en nyanserad bild av en tudelad och omtalad situation.

Denna studie har undersökt hur lärare ser på och beskriver sig arbeta med skönlitteratur på mellanstadiet. Vidare har studien undersökt hur lärare arbetar för att motivera elever till att läsa mer skönlitteratur. Dessa två frågeställningar har sedan jämförts med aktuell forskning inom området med utgångspunkt i två relevanta teorier vilka är sociokulturellt perspektiv på lärande och medbestämmandeteorin. För att besvara forskningsfrågorna har vi genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studien har visat att lärare anser att skönlitteratur är viktig i undervisningen och att motivering sker främst genom att väcka läslust och glädje, vilket går under motivationsformen inre motivation. Studien har även visat att lärarnas beskrivning av sitt arbetssätt stämmer väl överens med aktuell forskning inom området. Ett möjligt problem med studien kan vara att det finns en skillnad mellan vad lärarna säger och vad de faktiskt gör i praktiken.