No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som motiverar idrottare till fortsatt idrottande. Studien var en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide bestående av 29 öppna frågor. I studien tillämpades ett kedjeurval där sex stycken respondenter från både lagidrotter samt individuella idrotter inkluderades i studien. Studiens inklusionskriterier var att respondenten skulle vara 18-25 år och aktiva inom sin idrott under minst 10 år. Intervjuguiden som användes utformades utifrån självbestämmandeteorins ramverk samt Sport Motivation II Scale. Innan studien påbörjades genomfördes en pilotstudie för att säkerställa att data från intervjuguiden besvarade studiens syfte. Studiens resultat analyserades utifrån självbestämmandeteorins tre psykologiska behov autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultatet i studien indikerar att kompetens och tillhörighet är de viktigaste faktorerna för att idrottarna skall känna motivation som bidrar till fortsatt idrottande. Studiens slutsats visar att av de motivationsrelaterade begreppen och av självbestämmandeteorins tre psykologiska behov konstateras att kompetens och tillhörighet var de viktigaste motivationsfaktorerna till fortsatt idrottande. Kompetens framstår som den enskilt viktigaste motivationsfaktorn till fortsatt idrottande där respondenterna ser utveckling som sin största motivationsfaktor till fortsatt idrottande.

Syfte Studiens övergripande syfte är att undersöka om fotbollstränare för herrlag på elitnivå i Sverige försöker skapa en inre motivation hos sina spelare. Frågeställningar Hur får fotbollstränarna sina spelare att känna autonomi? Hur får fotbollstränarna sina spelar att ska känna sig kompetenta? Hur får fotbollstränarna sina spelare att känna tillhörighet? Metod Fem fotbollstränare på svensk elitnivå på herrsidan valdes ut då de ansågs inneha den erfarenhet och kompetens för att besvara studiens syfte. Dessa fem fotbollstränare intervjuades. Semistrukturerade intervjuer gjordes utifrån en intervjuguide. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Resultat Resultatet visade att tränarna fostrar en inre motivationskänsla hos sina spelare men att olika tränarfilosofier gör att de skapar autonomi, kompetens och tillhörighet på olika sätt. Autonomi uppnåddes genom att spelarna fick vara med och sätta individuella mål och bestämma över den individuella träningen. Tränarna utvärderade spelarnas kompetens genom videoanalyser och datastatistik från matcher, individuella samtal och genom feedback. Både individuell feedback och kollektiv feedback.  Genom att skapa en bra och trivsam miljö för spelarna och ett ärligt och rättvist ledarskap försöker tränarna få spelarna att känna en tillhörighet samt genom att resa tillsammans och göra aktiviteter utanför idrotten.  Slutsats Slutsatsen som drogs i denna studie var att tränarna försöker skapa en inre motivation men gör det på olika sätt. Ekonomiska resurser kan sätta vissa gränsen men den största faktorn till att de skapar inre motivation på olika sätt är att de har olika arbetssätt.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om elevers motivation inom matematik och syftar till att ta reda på vad som motiverar elever samt om det finns undervisningsmetoder som kan skapa mer motivation än andra. Studien ger en inblick i några motivationsfaktorer som finns i aktuell forskning. Motivation är en nyckelfaktor för framgång i matematik och därför viktigt att belysa och vara medveten om. Tio vetenskapliga artiklar har systematiskt valts ut och analyserades induktivt för att få fram olika teman som ger svar på frågeställningarna. Resultatet visar att elevers motivation påverkas av prestation, utmaningar, inre och yttre motivation samt lärarens engagemang. Fem olika undervisningsmetoder kunde urskiljas som extra motiverande för eleverna: att lära tillsammans, digitala verktyg, att använda sig av berättelser, dagliga rutiner samt rörelse kopplat till matematik.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 3på gymnasiet att lära sig inom skolan. Frågeställningen var: vad motiverar elever i årskurs 3 pågymnasiet till att lära sig inom skolan. Det var av vikt att undersöka detta ur ett psykologisktperspektiv för att kunna öka kunskapen om elevernas motivation till att lära sig för att kunnaförbättra prestationen. Det användes en kvalitativ metod som analyserades genom tematiskinnehållsanalys. Det genomfördes elva semistrukturerade intervjuer med elever somkontaktades genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Informanterna var ifrån olikaorter i södra Sverige och gick på olika utbildningar. Utifrån resultatet bildades det fyra teman:Inre motivation, Yttre motivation, Motivationsprestation samt Inlärning. Resultatet kan ha visatpå att det som motiverade eleverna mest till att lära sig var intresse för det dem studerar,relationen till läraren, att kunna ta examen, få höga betyg och nå sina framtida mål.

En förutsättning för att en elev ska lära sig är att eleven känner motivation till lärandet. Successivt med att barn och elever blir äldre börjar intresset och motivationen för skolan försvinna. Matematik är ett av grundskolans kärnämnen. Elever har och kommer alltid att ha olika inställningar till detta ämne. Lågpresterande elever har generellt sämre inställning och motivation till matematikämnet. Studien syftar till att undersöka vilka metoder lärare uppger sig använda i sin matematikundervisning för att motivera lågpresterande mellanstadieelever. Vi undersöker hur dessa metoder kan karaktäriseras utifrån Self Determination Theory ́s begrepp yttre- och inre motivation. För att besvara studiens forskningsfrågor har sju verksamma och behöriga matematiklärare på mellanstadiet från tre olika skolor inom en kommun i norra Sverige intervjuats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. De resultat som undersökningen visar på är bland annat en rad olika metoder som används i matematikundervisningen för att motivera de lågpresterande eleverna. Vidare visar undersökningen vilken typ av yttre- eller inre motivation dessa olika metoder kan frambringa hos lågpresterande elever.

No description available.

I takt med den tekniska utvecklingen och den nuvarande pandemin förändras också de traditionella arbetsförhållandena till mer flexibla förhållanden. De gränser som tidigare fanns mellan privatliv och arbetsliv suddas ut och arbetet kräver ett större ansvar från arbetstagarna. Syftet med studien är att undersöka om flexibelt arbete har något samband med individers motivation. De flexibla arbetsförhållanden som undersöks i den här studien innefattar flextid, distansarbete, egen planering av arbetstid samt att vara kontaktbar utanför ordinarie arbetstid. Dessa förhållanden, tillsammans med motivation, mäts för att undersöka om flexibelt arbete har något  samband med individers motivation. Det undersöktes även om det fanns några skillnader kopplat till kön och ålder. Motivationsteorierna som studien utgår från är tvåfaktorteorin, Self-determination theory (SDT) och de yttre och inre faktorer som påverkar individens beteenden. Data samlades in i form av en webenkät som distribuerades till olika chefer och som i sin tur skickade vidare till sina medarbetare via gruppmejl och på internportal till deltagarna. Antalet deltagare som svarade på enkäten var n = 104. I studien besvarades tre frågeställningar och de analyser som genomfördes var; regressionsanalyser, korrelationsanalyser och t-tester. Analyserna visade att det fanns ett samband mellan flexibelt arbete och inre motivation men inget samband mellan flexibelt arbete och yttre motivation. Det fanns även skillnader gällande kön och yttre motivation men inte för inre motivation. Några skillnader gällande ålder kunde inte tydas för inre eller yttre motivation. Studiens resultat var i linje med tidigare forskning.

Studien avsåg att undersöka vad som motiverar anställda i restaurangbranschen i arbetet. Restaurangbranschen är en bransch som har en hög personalomsättning i förhållande till andra yrken och forskning har visa att människor som är motivarande både mår bättre och är mer benägna att stanna på en arbetsplats längre. Med tanke på att restaurangbranschen är stadigt växande kan ökad kunskap om motivation vara av värde för för anställda inom restaurangbranschen. Studien undersöker anställdas egna tankar och erfarenhet angående motivation, därav är studien av kvalitativ karaktär där fyra personer som jobbar i restaurangbranschen har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med hjälp av tematisk analys där fem motiverande faktorer framkom: Balans mellan uppgiftens krav och den egna förmågan, samhörighet, känsla av trygghet och balans, personlig utveckling och stolthet i utförande. Resultatet visade att anställda upplever en stark inre motivation till sitt arbete. I de fall det upplevts en yttre motivation har det varit förankrat i respondenternas värderingar och därmed haft en autonom karaktär.

No description available.