Communication is vital for humans, and a delay in a child’s communication is not only negative for the individual, but for everyone surrounding them. In Swedish healthcare, communication delays are not always identified during the first important years of a child’s life and that needs to change. Research has shown that early intervention has a greater effect on improving children’s communication. The aim of this study is to investigate the effect of the ComeAlong Toddler parental course on children’s initiation and response to joint attention, compared to a follow up telephone consultation with a speech and language pathologist. In total, the parents of 38 children with communication delays were enrolled in the study and randomised into two groups. The children were all under 2,5 years old. Data has been collected pre- and post-intervention through an assessment carried out by a speech and language pathologist. These assessments were video recorded and coded for joint attention initiated by the child or adult and measured in seconds as well as the number of times the dyad was in joint attention. The result shows statistical significance in adult initiated joint attention when comparing the two groups. The median shows an increase in joint attention in both groups, with a larger increase in the ComeAlong Toddler group. / Att kunna kommunicera med sin omgivning är ett grundläggande behov hos människan. En störning i kommunikationsutvecklingen är inte bara negativt för individen utan också för alla i personens omgivning. Svårigheter i kommunikation uppmärksammas inte alltid under småbarnsåren. Detta är något som bör förändras, då tidigare forskning har visat att intervention i ett tidigt skede har en bättre effekt på kommunikationsutvecklingen. Syftet med denna uppsats är att jämföra KOMiTID-föräldrautbildning med ett uppföljande rådgivningssamtal via telefon gällande gemensam uppmärksamhet mellan barn och vuxen. I studien ingår 38 barn med kommunikationssvårigheter som randomiserats till två grupper. Samtliga barn var yngre än 2,5 år då studien inleddes. Barnens kommunikation bedömdes av logoped vid två tillfällen, före och efter intervention, med cirka sex månaders mellanrum. Dessa bedömningar har filmats och kodats gällande barn- och vuxeninitierad gemensam uppmärksamhet, mätt i sekunder och antal tillfällen. Resultatet visar en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna vid andra bedömningstillfället gällande vuxeninitierad gemensam uppmärksamhet. Medianvärdena visar en ökning i gemensam uppmärksamhet hos båda grupperna. Ökningen är störst hos barnen vars vårdnadshavare deltagit i interventionen KOMiTID.

<p>Uppsats i Kyrko- och missionsstudier C.</p>

The complexity in the world is continuously increasing. Teams are faced with imperfect information in uncertain, dynamic, and time critical environments as they strive to make the right decisions, not just as individuals, but as a team. In this joint activity the members choreograph their actions and synchronize their behavior through the use of communication. Communication is the predominant form of interaction within teams – it is not only a window into team cognition – it is an externalized cognitive process at a team level (Letsky, Warner, Fiore &amp; Smith, 2008). In an earlier study, non-professional participants were trained in teams of three to become high-performing within the C3Fire microworld (Baroutsi, Berggren, Nählinder and Johansson, 2013). In this microworld the team members are faced with the dynamic decision problem of fighting a forest fire. They have interdependent roles, requiring them to coordinate and strategize on a team level, making C3Fire a suitable platform for investigating dynamic decision making in teams. These six trained teams were compared to six untrained teams in a final experiment through a variety of measures, showing that the trained teams differed significantly in terms of both performance and in other important team aspects (Baroutsi, Berggren, Johansson, Nählinder, Granlund, Turcotte, &amp; Tremblay, 2014; Berggren, Baroutsi, Johansson, Turcotte, &amp; Tremblay, 2014; Berggren, Johansson, Baroutsi, &amp; Dahlbäck, 2014; Berggren, Johansson, Svensson, Baroutsi, &amp; Dahlbäck, 2014; Baroutsi, Berggren, Johansson, manuscript). These differences were thought to have an impact on the communication shared among the team members. Hence, the purpose of the present report was to investigate how the communication pattern was affected by these differences. The communication was analyzed using a coding scheme that categorized the content of the teams’ utterances. No difference was found in terms of communication frequency between the two types of teams. However, the trained and untrained teams did differ in communication content. The trained teams communicated more frequently about the context and the situation, while the untrained teams communicated more about the activities of the team. This can be interpreted as a deficiency in common ground, directability, and interpredictability (Klein, Feltovich &amp; Bradshaw, 2005) among the untrained teams. Also, the communication content explained 88.3 % of the variance in performance. / I en värld av ständigt ökande komplexitet, som karaktäriseras av ofullständig information och dynamiska, tidskritiska miljöer, strävar människor efter att fatta rätt beslut – inte som individer – utan även som ett team. I denna gemensamma aktivitet behöver medlemmarna synkronisera sina handlingar, vilket utförs med hjälp av kommunikation. Kommunikationen är den dominerande formen av interaktion inom ett team, och är även en externalisering av teamets kognitiva processer (Letsky, Warner, Fiore &amp; Smith, 2008). I en tidigare studie har oerfarna deltagare tränats i team om tre, för att bli högpresterande inom mikrovärlden C3Fire (Baroutsi, Berggren, Nählinder och Johansson, 2013). I denna mikrovärld står teammedlemmarna inför ett dynamiskt beslutsproblem - att bekämpa en skogsbrand. Rollerna i teamet är ömsesidigt beroende av varandra, vilket kräver att de samordnar och lägger upp strategier på en teamnivå för att på ett framgångsrikt sätt kunna lösa uppgiften. Dessa sex tränade team jämfördes sedan med sex otränade team i ett experiment. Flera mått användes för att bedöma teamen (CARS, DATMA, Shared Priorities, m.fl.), vilket visade att de tränade teamen skilde sig både avseende prestation, men även inom andra viktiga teamaspekter (Baroutsi, Berggren, Johansson, Nählinder, Granlund, Turcotte, &amp; Tremblay, 2014; Berggren, Baroutsi, Johansson, Turcotte, &amp; Tremblay, 2014; Berggren, Johansson, Baroutsi, &amp; Dahlbäck, 2014; Berggren, Johansson, Svensson, Baroutsi, &amp; Dahlbäck, 2014; Baroutsi, Berggren, Johansson, manuskript). Syftet med denna rapport är att undersöka hur kommunikationsmönstret påverkas av dessa skillnader. Kommunikationen analyserades med hjälp av ett kodningsschema där innehållet i teamens uttalanden kategoriseras. De två olika typerna av team uppvisade ingen skillnad i antalet uttalanden, men skillnader fanns för olika kommunikationskategorier. De tränade teamen kommunicerade oftare angående sammanhanget och situationen, medan de otränade teamen oftare kommunicerade om de aktiviteter som pågick. Detta kan tolkas som en brist i den gemensamma förståelsen, styrbarheten och förutsägbarheten mellan teamets medlemmar (Klein, Feltovich &amp; Bradshaw, 2005) hos de otränade teamen. Kommunikationsinnehållet förklarade 88,3 % av variationen i prestationen. / The Swedish Armed Forces research and development (R&D) project AVALO

A functional spare parts management for a producing paper industry is a key to maintain an efficient production. A non functional component of a value-creating chain may lead to major financial losses. A downtime in a plant is normally costly and can amount to hundreds of thousands of swedish crowns. High stocks of spare parts will in turn generate high amount of tied up capital. A good way to reduce these inventory balances is to let facilities within the same geographical area have a pooling of identical spare parts. The purpose of this study is two-folded. First, through literature studies and interviews, find out what characteristics a spare part should fulfill to be suitable in a joint spare parts management. The second is to investigate, through practical studies, the value a joint management offers from an economic perspective. Interviews are conducted with key personnel for the spare parts management at each individual factory, all these over the telephone. The interviews are conducted so that the authors gain a deeper insight into how they collaborate today and get the respondent's views on future collaboration. The result from the literature study, what properties an article should have for use in a joint spare parts network are the following; high value, slow moving article, high process criticality and long delivery time from supplier. By applying poisson distribution and LCC analysis on twelve selected spare parts, the result shows that the case company can save up to SEK 915,000 by implementing a joint spare parts management. / En fungerande reservdelshantering för en producerande pappersindustrianläggning är en av nycklarna för att bibehålla en effektiv produktion. När en värdeskapande kedja upphör att fungera kan det leda till stora ekonomiska förluster. Ett driftstopp i en anläggning är normalt sätt kostsamma och kan uppgå till hundratusentals kronor. Detta medför höga lagersaldon av reservdelar som i sin tur genererar till mycket bundet kapital. Ett bra sätt att få ner dessa lagersaldon är att anläggningar inom samma geografiska area har en gemensam reservdelshantering för identiska reservdelar. Syftet med denna undersökning är tvådelat. Det första är att genom litteraturstudier och intervjuer upprätta ett underlag för att identifiera reservdelsartiklar att samarbeta med. Det andra är att påvisa vilken ekonomisk sparpotential som finns vid en gemensam reservdelshantering. Intervjuer genomförs med nyckelpersoner för reservdelshanteringen på varje enskilt bruk. Intervjuerna genomförs för att författarna ska få en djupare insikt i hur de samarbetar idag samt få respondenternas synpunkter på framtida samarbete. Resultatet utifrån litteraturstudien har medfört att de egenskaper en artikel bör inneha för att användas i ett gemensamt reservdelsnätverk är följande; högt ekonomiskt värde, låg omsättningshastighet, hög processkritikalitet samt lång leveranstid från leverantör. Genom att använda poissonfördelning och LCC-analys på tolv stycken artiklar blir resultatet att fallföretaget kan spara 915 000 kr vid implementering av gemensam reservdelshantering.

Trots en rättsutveckling som pågått sedan början av 2000-talet råder fortfarande viss oklarhet rörande möjligheterna att enligt unionsrätten pröva en nationell lagstiftning mot den fria rörligheten för kapital. För tillämpningen av ändamålstestet saknas tydliga riktlinjer både vad gäller definitionen av begreppet definitivt inflytande och betydelsen av lagstiftarens vilja med den ifrågavarande nationella lagstiftningen. Min tolkning, som alltså i huvudsak bygger på rättsfallen Lasertec och Itelcar, är att begreppet definitivt inflytande inte kan knytas till en exakt procent av ägandet i ett annat bolag. Genom en jämförelse av flera avgöranden från EU-domstolen tycks dock slutsatsen kunna dras att ett definitivt utövande typiskt sett följer av en ägarandel om 25 %. Samtidigt ger ordalydelsen i domstolens resonemang i till exempel Itelcar vid handen att ett innehav om ner till 10 % kan ge ett definitivt inflytande i kombination med andra faktorer, men inte i sig. Det är heller inte omöjligt att detsamma gäller ännu mindre innehav. I och med att definitivt inflytande kan utövas vid mindre innehav än 25 % måste det också vara möjligt för nationella lagstiftningar att tillämpas på sådana innehav utan att för den sakens skull kunna angripas med den fria rörligheten för kapital.  Det sagda innebär att en lagstiftning, likt den i Lasertec, som är tillämplig på ägarandelar om 25 %, eller mindre andelar men där ett sådant inflytande som generellt följer av en sådan ägarandel likväl kan utövas, ska anses ha som ändamål att tillämpas på situationer där definitivt inflytande föreligger och ska därför inte prövas mot den fria rörligheten för kapital. Att tillämpningen av lagstiftningen utgår från en ägarandel om 25 % visar att lagstiftaren haft som avsikt att lagstiftningen ska tillämpas i situationer där ett sådant inflytande som motsvarar det som typiskt sett följer av en sådan ägarandel kan utövas. En lagstiftning likt den i Itelcar, som i stället som utgångspunkt för tillämpning förutsätter ett innehav om 10 % kan dock inte sägas ha som ändamål att endast tillämpas på ägarandelar som ger ett definitivt inflytande. Det inflytande som typiskt sett kan utövas vid ägarandelar om 10 % kan nämligen inte anses vara definitivt. De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna kräver för sin tillämpning att åtminstone ett väsentligt inflytande kan utövas över det räntebetalande företaget. Vad ett väsentligt inflytande närmare innebär är inte helt entydigt, men tycks avse ägarandelar om minst 40 %. Det är dock tydligt att även andra omständigheter än storleken på ägandet kan beaktas. Vid innehav under 40 % måste således ett väsentligt inflytande kunna påvisas på annan grund för att lagstiftningen ska vara tillämplig. Mot bakgrund av det ovan sagda är min slutsats att de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna inte kan prövas mot den fria rörligheten för kapital. Då förarbetsuttalanden antyder att det inflytande som ska kunna utövas ska motsvara en ägarandel om 40 %, måste ändamålet med lagstiftningen anses vara att den endast ska tillämpas i situationer där ett definitivt inflytande föreligger. Att lagstiftningen även kan komma att tillämpas vid mindre innehav ändrar inte denna bedömning, då detta har godkänts av EU-domstolen i Lasertec. Jag har visserligen dragit en annan slutsats än Ohlsson rörande tillämpligheten av den fria rörligheten för kapital på de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna, men jag delar hans uppfattning att en svensk domstol bör inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få frågan avgjord. Det skulle dessutom ge EU-domstolen en möjlighet att ytterligare förtydliga tillämpningen av ändamålstestet i tredjelandssituationer.

This thesis presents a micro-archaeological analysis of the osteological material from theunmarked communal grave L1977:6727, in Sigsarve, Gotland. The grave was found during the ploughing of a field and excavated in 1911. Documentation of the grave was poor; hencethe aim of this thesis was to investigate who the individuals in this grave were through their skeletal remains. The number of individuals, their age, and sex was determined, andpathological or activity-related changes were examined. A discussion on who these individuals were, whether their health could imply anything about their life, and how the grave might have been used, was based on these osteological results. The grave was likely a family grave used by a farming group. The elements displayed a fair amount of physical strain, particularly in a few individuals. The osteological material from the same grave waspreviously examined in 1912 by Carl M. Fürst. To examine the relevance of re-analysing osteological material analysed during the earlier 20th century a comparative analysis of Fürst’s and the new results was made. Although there were similarities, the older analysis provided very limited information in comparison to this analysis. / Denna avhandling är en mikroarkeologisk analys av det osteologiska materialet från flatmarksgraven L1977:6727, i Sigsarve, Gotland. Graven plogades upp och grävdes ut 1911. Då dokumentation om graven var minimal blev uppsatsens syfte att undersöka vilka individerna i graven kan ha varit genom det osteologiska materialet. Antalet individer, deras ålder och kön bedömdes, och eventuella patologiska eller aktivitetsrelaterade förändringar undersöktes. Utifrån resultaten diskuterades individernas liv, hälsa samt gravens bruk. Det kunde konstateras att graven troligen var en familjegrav som brukats av bönder snarare än jägare/samlare. Benen påvisade fysisk påfrestning, i synnerhet hos ett fåtal individer. Det osteologiska materialet undersöktes tidigare år 1912 av Carl M. Fürst. För att utreda relevansen av att åter-analysera osteologiskt material som analyserats under det tidigare 1900-talet gjordes en jämförande analys av Fürsts och de nya resultaten. Medan det fanns likheter i resultaten gav den äldre analysen mycket begränsad information i jämförelse med denna analys. / Gotland in the 3rd ML BCE

Den 1 maj år 2021 infördes lag (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Nationella läkemedelslistan (NLL) ska ge en samlad bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel till hälso-och sjukvården, apoteken och patienten. De berörda aktörerna upplever olika orosmoment kopplade till implementeringen av NLL och det verkar inte finnas någon gemensam, konkret målbild. Studiens syfte är att undersöka upplevelser av och uppfattningar om implementeringen av Nationella läkemedelslistan med hjälp av mjukt systemtänkande. I studien användes tekniker inom Soft Systems Methodology. Som komplement användes kvalitativ innehållsanalys. Tre semistrukturerade gruppintervjuer med 2–5 deltagare, utifrån ett strategiskt urval, från vardera perspektiv myndighet, apotek och vård genomfördes. Från de tre tillfrågade perspektiven finns en samsyn kring att tanken med NLL i grunden är bra, men det finns ingen gemensam bild av när NLL kommer att vara implementerat eller hur det kommer att fungera då. De olika perspektiven har olika förutsättningar för att implementera NLL och har kommit olika långt. Störst utmaningar verkar finnas för vårdperspektiv där den teknik som beskrivs kring NLL ligger långt ifrån de arbetssätt som finns idag och det är oklart hur olika lagar samverkar. Gällande hur det kommer att fungera med NLL i december år 2025 finns en samsyn kring att det kommer att krävas ändrade arbetssätt för att nyttorna med NLL ska kunna realiseras, men uppfattningarna om hur och när det kommer att inträffa divergerar. Det finns uppfattningar om att implementeringen av NLL inte kommer att vara genomförd i december år 2025. Framtidsönskemålen kring NLL skiljer sig också åt mellan de olika perspektiven. Det är inte möjligt att implementera NLL med fokus endast på de tekniska delarna, utan det krävs mer fokus på arbetssätt och hur de påverkas. Det behövs mer forskning kring hur upplevda problem och hinder ska kunna lösas och studier för att utvärdera implementeringen och som mäter resultat och effekter av NLL. / On 1 May 2021, the Act (2018:1212) on the national medication list came into effect. The National Medication List (NLL) is supposed to provide a comprehensive and updated list of the patient's prescribed and dispensed medicines to the healthcare, pharmacies and the patient. The actors concerned experience various concerns linked to the implementation of NLL and there does not seem to be any common, concrete target image. The aim of the study is to explore experiences and perceptions of the implementation of the National Medication List using soft systems thinking. The study used techniques within Soft Systems Methodology. As a complement, qualitative content analysis was used. Three semi-structured group interviews with 2-5 participants, based on a strategic selection, from each perspective of authority, pharmacy and healthcare were carried out. From the three perspectives asked, there is a consensus that the idea of ​​NLL is good in essence, but there is no common picture of when NLL will be implemented or how it will work then. The different perspectives have different prerequisites for implementing NLL and have reached different stages of implementation. The biggest challenges seem to be for the healthcare perspective, where the technology described around NLL is far from the working processes that exist today, and it is unclear how different laws cooperate.  Regarding how it will work with NLL in December 2025, there is a consensus that changed working processes will be required in order for the benefits of NLL to be realized, but perceptions of how and when that will occur diverge. There are perceptions that the full implementation of NLL will not be carried out in December 2025. The future desires regarding NLL also differ between the different perspectives.  It is not possible to implement NLL with solely a technical focus. More focus is required on working processes and how they are affected. More research is needed into how perceived problems and obstacles can be solved and studies to evaluate the implementation and to measure results and effects of NLL are needed too.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur verksamma mellanstadielärare väljer ut och arbetar med skönlitterära böcker vid gemensam läsning, samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna upplever kring detta. Det insamlade materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med behöriga och erfarna svensklärare. Intervjuerna analyseras utifrån Louise Rosenblatts litteraturteori samt Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Valet av teoretiskt ramverk utgår från skönlitteraturens betydelse för människan och intresset för lärande i samspel med andra. I studiens resultat framkommer det att lärarna har väldigt olika förutsättningar och att tillgängligheten av skönlitteratur skiljer sig åt mellan skolorna. Detta är problematiskt då alla elever ska ges en likvärdig skolgång, vilket försvåras när skolornas resurser är ojämnt fördelade. Såväl tidigare forskning som förevarande studie synliggör vikten av att inkludera elevers intressen vid bokval. Däremot visar resultatet att detta är en utmaning för flera av lärarna då en elevgrupp vanligtvis består av elever med många skilda intressen, vilket kan vara svårt att ta hänsyn till. Tidigare forskning visar även att elevers läsintresse har minskat och detta intygar de intervjuade lärarna om. Genomförandet av gemensam läsning bör därför prioriteras då det enligt lärarna kan fungera motiverande för eleverna och bygga deras intresse för läsning. En slutsats som kan dras är att bokval och arbete med skönlitteratur vid gemensam läsning kräver eftertänksamhet. Det bör utgå från den specifika elevgruppen samt lärarens förutsättningar.

No description available.

Purpose - The purpose of the current study was to gain a broader understanding of corporate sustainability strategy formulation and implementation in multi-business organizations. Specifically, regarding how to succeed with efficiency, alignment and consensus across strategic levels. Method - The study was conducted through a single case study in a multi-business organization operating in the defense sector globally. A qualitative method with 18 semi-structured interviews to collect data was used to gain a broad contextual understanding of the research questions. The data was inductively analyzed through thematic analysis. Findings - The primary findings of the study are 18 themes of drivers and challenges for successfully formulating and implementing corporate sustainability strategies in multi-business organizations. Considering the drivers and challenges, distinctions between the strategic levels were outlined, and predominantly indicated that the role of the corporate level enables the success. Additionally, a visual understanding of four contradictions that needs to be managed by the corporate level was provided - autonomy and compliance, cooperation and competition, exploitation and exploration, communication bottom-up and top-down. Theoretical and practical implications - The study has contributed theoretically by increasing the knowledge regarding drivers and challenges for formulation and implementation of corporate sustainability strategies in multi-business organizations. Further, the study contributes with managerial support by illustrating distinctions of the key drivers and challenges between the strategic levels, and by visualizing the strategic contradictions that needs to be balanced by the corporate level, to manage corporate sustainability strategies in multi-business organizations successfully. Limitations &amp; Future research - The research concerned the strategic management process, with a focus on the internal organization, whereas the findings revealed the significance of incorporating an external perspective. Thus, future research could further investigate the exchange with external stakeholders. Moreover, this research was limited by being a single case study, and in future research it would be interesting to investigate other industries. / Syfte – Syftet med den här studien var att öka förståelsen kring formulering och implementering av hållbarhetsstrategier i fler-företagsorganisationer. Specifikt gällande hur man lyckas med effektivitet, en gemensam inriktning och konsensus, genom de strategiska nivåerna av ett sådant företag. Metod – Studien har genomförts som en fallstudie på en fler-företagsorganisation inom försvarsindustrin, som finns globalt över hela världen. En kvalitativ metod med 18 semi-strukturerade intervjuer för att samla in data användes för att öka den kontextuella förståelsen av forskningsfrågorna. Den insamlade informationen var sedan induktivt analyserad genom tematisk analys. Resultat – Resultatet av studien var primärt 18 teman av drivkrafter och utmaningar för att framgångsrikt lyckas med hållbarhetsstrategier i fler-företagsorganisationer. Gällande drivkrafterna och utmaningarna har också skillnader mellan de strategiska nivåerna blivit överskådliga, vilka tydligt visar på att företagsnivån spelar den mest avgörande rollen för att lyckas. Dessutom har en visuell förståelse för fyra strategiska motsägelser som behöver hanteras av företagsnivån blivit tillhandahållen – autonomi och efterlevnad, samarbete och tävlan, kortsiktighet och långsiktighet, kommunikation nerifrån-och-upp och uppifrån-och-ner.  Teoretiskt och praktiskt bidrag – Studien har bidragit teoretiskt genom att öka kunskapen kring drivkrafter och utmaningar för formulering och implementering av hållbarhetsstrategier i fler-företagsorganisationer. Vidare bidrar studien med praktiskt stöd genom att illustrera skillnader mellan de framträdande drivkrafterna och utmaningarna mellan dom strategiska nivåerna, och genom att visualisera de strategiska motsägelserna som behöver balanseras av företagsnivån, för att lyckas med hållbarhetsstrategier i fler-företagsorganisationer. Begränsningar och framtida forskning – Studien hade ett fokus på den interna organisationen gällande den strategiska lednings processen, men resultatet visade på att ett externt perspektiv också är högst relevant. Så, framtida forskning skulle vidare kunna undersöka utbytet med externa intressenter. Dessutom så har den här studien blivit begränsad av att vara en fallstudie på endast ett företag, framtida forskning skulle kunna vidare undersöka andra industrier.