Internprissättning handlar om de priser som tas ut på varor, tjänster och krediter när de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. Internprissättning är ett aktuellt ämne i och med att globaliseringen i världen ökar och varor och tjänster förflyttas runt mellanländer på ett helt annat sätt än för några år sedan. Skatteverket kräver att internprissättningen inom koncerner ska upprättas enligt armlängdsprincipen. Denna princip bygger på att prissättningen sker på ett marknadsmässigt sätt, precis som om företagen skulle befunnit sig på armslängds avstånd ifrån varandra. Syftet med den här studien är att förstå internprissättningen från ett praktiskt perspektiv och för att göra detta så upprättar vi en dokumentation av ett företags internprissättning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer. Vår ambition är att vi ska upprätta en korrekt dokumentation som Företaget kan använda sig av och under arbetet öka vår förståelse för ämnet samt väva samman teori och praktik på ett effektivt och resultatgivande sätt. Vi har därför haft tät kontakt med Företaget för att inhämta all information och sätta oss in i organisationens arbetssätt. Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan användas när internpriser ska fastställas enligt armlängdsprincipen, men det är endast en utav dessa vi använder oss av i studien. Vi utgår sedan från denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmässiga internpriser. Empirin består av dokumentet i färdigställd form. Resultatet blev en dokumentation som beskriver Företagets verksamhet, de transaktioner som sker mellan Företaget och dess dotterbolag samt hur Företaget använder sig av armlängdsprincipen vid internprissättning. Under studiens gång har vi insett att det är skillnad på teori och praktik, Skatteverkets riktlinjer för hur dokumentationen ska se ut är väldigt konkreta, men det har ändå varit svårt att applicera en färdig modell på hur verkligheten ser ut i Företaget. Vi tror att den här dokumentationen är ett viktigt verktyg för Skatteverket i sin kontrollprocess, men den är också av stor vikt för företagen eftersom de då tvingas arbeta med och se över sina internpriser. Vilket i sin tur leder till positiva effekter för samhället på längre sikt.

<p>Internprissättning handlar om de priser som tas ut på varor, tjänster och krediter när de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. Internprissättning är ett aktuellt ämne i och med att globaliseringen i världen ökar och varor och tjänster förflyttas runt mellanländer på ett helt annat sätt än för några år sedan.</p><p>Skatteverket kräver att internprissättningen inom koncerner ska upprättas enligt armlängdsprincipen. Denna princip bygger på att prissättningen sker på ett marknadsmässigt sätt, precis som om företagen skulle befunnit sig på armslängds avstånd ifrån varandra.</p><p>Syftet med den här studien är att förstå internprissättningen från ett praktiskt perspektiv och för att göra detta så upprättar vi en dokumentation av ett företags internprissättning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer.</p><p>Vår ambition är att vi ska upprätta en korrekt dokumentation som Företaget kan använda sig av och under arbetet öka vår förståelse för ämnet samt väva samman teori och praktik på ett effektivt och resultatgivande sätt. Vi har därför haft tät kontakt med Företaget för att inhämta all information och sätta oss in i organisationens arbetssätt.</p><p>Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan användas när internpriser ska fastställas enligt armlängdsprincipen, men det är endast en utav dessa vi använder oss av i studien. Vi utgår sedan från denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmässiga internpriser.</p><p>Empirin består av dokumentet i färdigställd form. Resultatet blev en dokumentation som beskriver Företagets verksamhet, de transaktioner som sker mellan Företaget och dess dotterbolag samt hur Företaget använder sig av armlängdsprincipen vid internprissättning.</p><p>Under studiens gång har vi insett att det är skillnad på teori och praktik, Skatteverkets riktlinjer för hur dokumentationen ska se ut är väldigt konkreta, men det har ändå varit svårt att applicera en färdig modell på hur verkligheten ser ut i Företaget. Vi tror att den här dokumentationen är ett viktigt verktyg för Skatteverket i sin kontrollprocess, men den är också av stor vikt för företagen eftersom de då tvingas arbeta med och se över sina internpriser. Vilket i sin tur leder till positiva effekter för samhället på längre sikt.</p>

Huvudregeln inom svensk skatterätt är att ränteutgifter ska dras av inom inkomstslaget nä- ringsverksamhet. För ett antal år sedan uppmärksammade Skatteverket ett förfarande där internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsrätten i ett skatteplanerings hänse- ende. Höga vinster i svenska bolag flyttades genom höga räntor på interna lån till bolag i lågbeskattade länder. Efter ledande praxis visade det sig att möjligheten till att angripa för- farandet genom lag saknades och Skatteverkets kartläggning visade att ränteavdrag av skat- teplaneringsskäl utnyttjades i hög utsträckning, uppmärksammades behovet av lagstiftning på området. I syfte att förhindra förfarandet, som givits smeknamnet räntesnurror, infördes lagstiftning gällande ränteavdragsbegränsningar år 2009. Skatteverkets fortsatta kartläggningar tyder på att det trots införandet av lagstiftningen finns betydande möjligheter för bolag att undgå bolagsbeskattning i Sverige. Lagens ut- formning har oönskade effekter, den är oförutsebar och miljardtals kronor försvinner från den svenska skattebasen årligen. I mars 2012 lade finansdepartementet fram ett förslag till effektivare ränteavdragsbegränsningar. Syftet med denna uppsats är att analysera lagförsla- get i finansdepartementets nya promemoria gällande effektivare ränteavdragsbegränsningar utifrån ändamålet om att förhindra skatteplanering jämfört med dagens lagstiftning. Efter en granskning av förslaget och den kritik det bemött jämfört med dagens lagstiftning fram- kommer att förslaget bättre uppfyller statens mål om att förhindra skatteplanering. Ur ett bolagsperspektiv förefaller förslaget dock utöka oförutsebarheten och vara något väl om- fattande. Slutsatsen är att förslaget bättre uppfyller målet om att förhindra skatteplanering genom ränteavdrag men att det bör bearbetas för att inte missgynna näringslivet. / <img src="file:///page3image4536" /> The general principal within Swedish tax law is that interest expenses are deductible on in- come derived from business. A procedure, where international corporate groups abused the right of interest deduction in order to accomplish tax avoidance, was discovered a few years ago. High profits in Swedish companies were moved to companies in tax havens through high interest rates. After established practice showed that there lacked a possibility of preventing these procedures and the Swedish Tax authority discovered the extent of which they were used the need of extended regulations for interest deductions became clear. In order to prevent these procedures, new rules regarding interest deduction were laid down in law during year 2009. The tax authority’s researches showed that even though new regulations had been laid down there still existed a substantial possibility for companies to avoid tax in Sweden. The regulations today have an undesirable effect, are unpredictable and allow billions of kroner to disappear from the Swedish tax base each year. In March 2012 the ministry of finance presented a proposal for more effective regulations on interest deduction. The objective this thesis is to analyse the proposed regulations in comparison to current legislation in the light of preventing tax avoidance. After a review of the proposal and the criticism it has re- ceived, compared to the current legislation, it appears that the proposed regulations better can accomplish the states goal of preventing tax avoidance. However when the new regula- tions are seen through a company perspective they seem to be too extensive and increase unpredictability. The conclusion is nonetheless that the proposal better fulfils the goal of preventing tax avoidance through interest deduction, however it is in need of some changes in order to not disbenefit the industrial economy.

Sammanfattning Denna uppsats undersöker möjligheten till självförvaltning i studentbostäder. Med rådande studentbostadsbrist i baktankarna är syftet med arbetet att bidra till en ökad produktion av studentbostäder i Sverige, med målet är att klarlägga studenters inställning till självförvaltning. Detta ska besvaras med hjälp av frågeställningarna som följer:   Vad innebär självförvaltning? I vilken utsträckning kan en student hjälpa till med förvaltningen av bostadshuset? Hur stort är intresset för självförvaltning bland studenterna? Uppsatsen grundar sig på en litteraturstudie om självförvaltning, intervjuer med fastighetsförvaltare och slutligen en enkätstudie, som ska klarlägga studenters inställning till självförvaltning. Uppsatsen är en fördjupning av vad självförvaltning innebär. Begreppet är svårtolkat, men kan förklaras som ett underhållsarbete inom den egna fastigheten som utförs av de boende till en reducerad hyra. Detta är dock endast möjligt vid ett ömsesidigt samarbete där hyresvärden frivilligt överlåter underhållsansvaret till hyresgästerna, som i sin tur är villiga att åta sig ansvaret. Utöver de psykologiska aspekter som finns kan även lagar försvåra utveckling och expansion av självförvaltningsprojekt. Under intervjuer med fastighetsförvaltare presenterades förslag på underhållsarbeten som studenter skulle kunna överta, med resultatet att en övervägande del av uppgifterna kunde överlåtas om alla förvaltares svar sammanställdes. Vidare gjordes en enkätundersökning som representerar 232 tillfrågade personer och utgörs av lika delar studenter vid högskola och universitet som gymnasister. En uppdelning mellan kön, hemmiljö och boende gjordes för att se om några skillnader förelåg mellan urvalsgrupperna. Förvaltare har en delvis negativ inställning till idén om självförvaltning, eftersom de har ett lägre förtroende för hur ansvarstagande studenterna är. Enligt enkätresultatet har gymnasister en bättre inställning till självförvaltning än studenterna. Det som är genomgående är att gymnasister generellt har ett större intresse för samtliga frågeställningar i enkäten och det som avviker mest är deras förhållning till ansvar och inflytande, som sågs som dubbelt så viktigt hos gymnasisterna än hos studenterna. Vår rekommendation är att utföra en testomgång med enbart deltagare som börjar högskola eller universitet direkt efter gymnasiet, eftersom det är vår tro att de inte ännu är påverkade av rådande bostadsmarknad och har ett större intresse för självförvaltning än studenterna. / Abstract This paper investigates the possibility of tenant governance in student housing. With the shortage of student homes in mind, the purpose of this work is to contribute to an increased production of student homes in Sweden, with the aim to clarify students' attitudes towards tenant governance. This should be answered through the questions that follow:   1. What is the intent of tenant governance? 2. To what extent can a student help with the maintenance of the residential building? 3. How great is the interest in tenant governance among students? This paper is based on a literature study on the subject of tenant governance, interviews with property managers and a questionnaire study, to clarify students' attitudes towards tenant governance. The paper further investigates what tenant governance means and it is clarified that the concept is somewhat unclear but may be explained as maintenance work within the residential building that is carried out by the tenants, whom in return get their rent reduced. The concept of tenant governance depends on mutual cooperation between the landlord and the tenants. For tenant governance to work properly a landlord, who is willing to devolve his or hers responsibilities regarding the maintenance work to the tenants, is needed along with having tenants that are willing to assume that responsibility. In addition to the psychological aspects are laws that may hamper the development and expansion of tenant governance projects. In interviews suggested maintenance work, which could be performed by the students, was presented to property managers of student homes. The outcome was positive as the results show that the property managers could devolve all of the suggested work to the students, if compiled together.  Furthermore, a survey representing 232 people surveyed, consisting of equal parts of university students and high school students was carried out. A break down by gender, upbringing and type of living was made to see if any differences exist between the sample groups. The interviews showed that the property managers have a partly negative attitude towards the idea of tenant governance in student housing as their confidence in students' sense of responsibility is limited. According to the survey results, high school students tend to have a more positive attitude towards tenant governance than the university students. In general the high school students seem to have a greater interest in the questions asked. The most important difference between the sample groups was the fact that high school students tended to see influence and responsibility twice as important as the university students. Our proposal is to implement a test round with tenant governance in student housing. Moreover we suggest having only students who begin university directly after high school, as it is our belief that they are less influenced by today's housing market and have a greater interest in tenant governance than the university students.

No description available.

Trots en rättsutveckling som pågått sedan början av 2000-talet råder fortfarande viss oklarhet rörande möjligheterna att enligt unionsrätten pröva en nationell lagstiftning mot den fria rörligheten för kapital. För tillämpningen av ändamålstestet saknas tydliga riktlinjer både vad gäller definitionen av begreppet definitivt inflytande och betydelsen av lagstiftarens vilja med den ifrågavarande nationella lagstiftningen. Min tolkning, som alltså i huvudsak bygger på rättsfallen Lasertec och Itelcar, är att begreppet definitivt inflytande inte kan knytas till en exakt procent av ägandet i ett annat bolag. Genom en jämförelse av flera avgöranden från EU-domstolen tycks dock slutsatsen kunna dras att ett definitivt utövande typiskt sett följer av en ägarandel om 25 %. Samtidigt ger ordalydelsen i domstolens resonemang i till exempel Itelcar vid handen att ett innehav om ner till 10 % kan ge ett definitivt inflytande i kombination med andra faktorer, men inte i sig. Det är heller inte omöjligt att detsamma gäller ännu mindre innehav. I och med att definitivt inflytande kan utövas vid mindre innehav än 25 % måste det också vara möjligt för nationella lagstiftningar att tillämpas på sådana innehav utan att för den sakens skull kunna angripas med den fria rörligheten för kapital.  Det sagda innebär att en lagstiftning, likt den i Lasertec, som är tillämplig på ägarandelar om 25 %, eller mindre andelar men där ett sådant inflytande som generellt följer av en sådan ägarandel likväl kan utövas, ska anses ha som ändamål att tillämpas på situationer där definitivt inflytande föreligger och ska därför inte prövas mot den fria rörligheten för kapital. Att tillämpningen av lagstiftningen utgår från en ägarandel om 25 % visar att lagstiftaren haft som avsikt att lagstiftningen ska tillämpas i situationer där ett sådant inflytande som motsvarar det som typiskt sett följer av en sådan ägarandel kan utövas. En lagstiftning likt den i Itelcar, som i stället som utgångspunkt för tillämpning förutsätter ett innehav om 10 % kan dock inte sägas ha som ändamål att endast tillämpas på ägarandelar som ger ett definitivt inflytande. Det inflytande som typiskt sett kan utövas vid ägarandelar om 10 % kan nämligen inte anses vara definitivt. De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna kräver för sin tillämpning att åtminstone ett väsentligt inflytande kan utövas över det räntebetalande företaget. Vad ett väsentligt inflytande närmare innebär är inte helt entydigt, men tycks avse ägarandelar om minst 40 %. Det är dock tydligt att även andra omständigheter än storleken på ägandet kan beaktas. Vid innehav under 40 % måste således ett väsentligt inflytande kunna påvisas på annan grund för att lagstiftningen ska vara tillämplig. Mot bakgrund av det ovan sagda är min slutsats att de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna inte kan prövas mot den fria rörligheten för kapital. Då förarbetsuttalanden antyder att det inflytande som ska kunna utövas ska motsvara en ägarandel om 40 %, måste ändamålet med lagstiftningen anses vara att den endast ska tillämpas i situationer där ett definitivt inflytande föreligger. Att lagstiftningen även kan komma att tillämpas vid mindre innehav ändrar inte denna bedömning, då detta har godkänts av EU-domstolen i Lasertec. Jag har visserligen dragit en annan slutsats än Ohlsson rörande tillämpligheten av den fria rörligheten för kapital på de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna, men jag delar hans uppfattning att en svensk domstol bör inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få frågan avgjord. Det skulle dessutom ge EU-domstolen en möjlighet att ytterligare förtydliga tillämpningen av ändamålstestet i tredjelandssituationer.