Syfte med denna studie är att analysera etiska principer som kännetecknar familjer i senmoderniteten. För att uppnå det syftet beskrivs grundläggande familjeformer och familjeformers egenskaper, tolkas etiska värderingar ur de vuxnas och barnens perspektiv, och analyseras dessa principer med hjälp av etiska teorier. Studien använder sig av textanalys som metod för att analysera empiri (sociologiska artiklar samt examensarbeten av kvalitativ karaktär). I studien samspelar två perspektiv på familjesystem – det sociologiska och det etiska perspektivet. Den sociologiska synen på familjen underlättar förståelse för förändringar som sker i familjer, och Benhabibs, Noddings samt Mogårds etiska teorier används för att tolka och fördjupade etiska begrepp (kärlek som eros och agape; ömsesidigt ansvar i omsorgsprocessen; autonomi och lojalitet; "gemensamma lycka") som återfinns i det empiriska materialet. De tre etiska teorierna omstruktureras i enighet med empirins krav (spektrum av begreppen), vilket möjliggör att föresla en sammanfattande syn på den nutida familjeetiken. Resultatet i denna studie visar att förändringar i familjesystemet påverkar familjemedlemmars uppfattning av etiska principer. Därför bör etiska teorier kontinuerligt vända sig till en förnyad förståelse för familjen genom att anlita kvalitativa undersökningsmetoder samt ett tvärvetenskapligt tillvägagångsätt i analys.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen på förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen är vi likaledes intresserade av hur dessa framställs. Både kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lämplig då vi avser att göra innehållsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgångspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen används samt väljs ut på förskolorna. Därför kompletterar vi våra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten. Vår teoretiska utgångspunkt under samtliga analyser är det normkritiska perspektivet som har rötter i såväl poststrukturalismen som i queerteorin.</p><p>Resultaten från vår kvantitativa litteraturstudie visar att alla familjekonstellationer förutom regnbågsfamiljen finns representerad i barnlitteraturen. De vanligast förkommande familjeformerna är kärnfamilj tätt följd av ensamstående/skild mamma och pappa. Vidare finner vi en spännvidd i det empiriska materialet under den kvalitativa litteraturstudien. Familjekonstellationerna framställs på olika vis i barnböckerna. Dock påträffar vi ett heteronormativt drag gällande hur kärnfamiljen skildras i barnlitteraturen. En familj är mamma, pappa, barn och denna kategori utesluter således alternativa diskurser gällande sexualitet. Angående hur barnböckerna används och väljs ut på förskolorna samt vilken utgångspunkt pedagogerna har i sitt arbete med familjen, kan vi bland annat konstatera att en utgångspunkt som samtliga förskollärare har är att utgå från den barngrupp som man har framför sig. Valen sker beroende på vem man frågar såväl medvetet som omedvetet. Samtliga pedagoger berättar att de använder sig av barnlitteraturen dagligen vid gemensam högläsning efter lunch samt i temaarbeten och vi upptäcker tre olika sätt att behandla litteraturen på förskolan. En av förskollärarna tittar på vad boken förmedlar och ändrar ibland innehållet, en annan läser litteraturen rakt av och en tredje anpassar texten.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen på förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen är vi likaledes intresserade av hur dessa framställs. Både kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lämplig då vi avser att göra innehållsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgångspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen används samt väljs ut på förskolorna. Därför kompletterar vi våra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten. Vår teoretiska utgångspunkt under samtliga analyser är det normkritiska perspektivet som har rötter i såväl poststrukturalismen som i queerteorin. Resultaten från vår kvantitativa litteraturstudie visar att alla familjekonstellationer förutom regnbågsfamiljen finns representerad i barnlitteraturen. De vanligast förkommande familjeformerna är kärnfamilj tätt följd av ensamstående/skild mamma och pappa. Vidare finner vi en spännvidd i det empiriska materialet under den kvalitativa litteraturstudien. Familjekonstellationerna framställs på olika vis i barnböckerna. Dock påträffar vi ett heteronormativt drag gällande hur kärnfamiljen skildras i barnlitteraturen. En familj är mamma, pappa, barn och denna kategori utesluter således alternativa diskurser gällande sexualitet. Angående hur barnböckerna används och väljs ut på förskolorna samt vilken utgångspunkt pedagogerna har i sitt arbete med familjen, kan vi bland annat konstatera att en utgångspunkt som samtliga förskollärare har är att utgå från den barngrupp som man har framför sig. Valen sker beroende på vem man frågar såväl medvetet som omedvetet. Samtliga pedagoger berättar att de använder sig av barnlitteraturen dagligen vid gemensam högläsning efter lunch samt i temaarbeten och vi upptäcker tre olika sätt att behandla litteraturen på förskolan. En av förskollärarna tittar på vad boken förmedlar och ändrar ibland innehållet, en annan läser litteraturen rakt av och en tredje anpassar texten.