Samhällskunskapsämnet har sedan dess uppkomst präglats av stoffträngsel till följd av dess breda och tvärvetenskapliga karaktär. Transformeringen av ämnet från styrdokument till undervisning är komplex och påverkas av flera faktorer, inklusive styrdokumentens utformning. Lärarna arbetar inom ett friutrymme som möjliggörs av styrdokumentens generella formuleringar, vilket är nödvändigt för att anpassa undervisningen efter olika omständigheter och elevernas behov. För att säkerställa likvärdighet måste styrdokumenten vara tillräckligt detaljerade för att undvika alltför varierande tolkningar, men inte så detaljerade att de inskränker på lärarnas professionalitet. De senaste styrdokumenten, Gy 11, är mer detaljerade och innehållsrika än sina föregångare och har enligt tidigare forskning upplevts som mer krävande av lärare.  Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera lärares planering av innehåll i samhällskunskapsundervisningen i relation till ämnets styrdokument. Studien, som är en kvantitativ innehållsanalys av grovplaneringar för kursen Samhällskunskap 1b, syftar till att bidra till en diskussion om likvärdighet i samhällskunskapsämnets innehåll. Resultaten visar att lärarna huvudsakligen prioriterar undervisning om statsvetenskap och ekonomi. Även om en innehållslig kärna kan identifieras, förekommer också variationer i hur mycket undervisningstid som ägnas åt olika innehållsområden samt i vilka områden som inkluderas i grovplaneringarna. Dessa resultat pekar på en diskrepans mellan styrdokument och lärares praxis, vilket kan bero på de nuvarande styrdokumentens detaljerade karaktär. Detta kan i sin tur innebära en risk för likvärdigheten i samhällskunskapsämnets innehåll i de fall variationerna mellan olika lärares val och prioriteringar av innehåll blir alltför stora. / Since its inception, the school subject of civics has been characterized by content congestion due to its broad and interdisciplinary nature. The transformation of the subject from steering documents to classroom teaching is complex and is affected by several factors, including the steering documents’ design. Teachers have an autonomy enabled by the general formulations of the curriculum, which is necessary for them to adapt their teaching to various circumstances and the needs of the students, thereby ensuring equity. The steering documents must be sufficiently detailed to avoid overly varying interpretations but not so detailed that they infringe on the teachers' professionalism. The latest curriculum documents, Gy 11, are more detailed and content-rich than their predecessors and have been perceived by teachers as more demanding according to previous research.  The purpose of this study is to map and analyze teachers' planning of content in civics education in relation to the subject's steering documents. The study, which is a quantitative content analysis of teachers’ outlines for the course Samhällskunskap 1b, aims to contribute to a discussion about equity in the subject of civics. The results show that teachers mainly prioritize teaching about political science and economics. Although a core content can be identified, variations occur in how much teaching time is devoted to different content areas and in which areas are included in the course outlines. These results point to a discrepancy between steering documents and teachers' practice, which may be due to the detailed nature of the current curriculum documents. This, in turn, may pose a risk to equity regarding the content of the subject of civics when teachers choose and prioritize content in vastly different ways.