Särskolan skrevs in i skollagen 1985 och har sedan dess varit en skolform för elever med intellektuella funktionsnedsättningar som inte anses kunna följa den ordinarie undervisningen. Sedan särskolans införande har verksamheten utvecklats till att närma sig den ordinarie skolverksamheten. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur samhällskunskapsämnet kommer till uttryck inom särskolan, samt vilka utmaningar lärare inom särskolan ställs inför i det kunskapsutvecklande arbetet. Nationella och internationella vetenskapliga publikationer som behandlar särskoleverksamheten och dess undervisning och utmaningarna med denna har valts ut och analyserats. I studiens resultat framkommer att samhällskunskapsämnet inte har någon egen särställning, utan genomsyrar hela undervisningen inom särskolan. Svårigheter som kan uppstå för lärare inom särskolan är att de saknar redskap för- och kunskap om att tillämpa styrdokumenten i praktiken. Vidare klargörs att lärare anser sig sakna viktig kunskap om och behövliga redskap för att tillämpa den likvärdiga bedömning och betygsättning som förväntas av dem. Resultatet visar också på en oenighet om vilket fokus och uppdrag särskoleverksamheten har och bör ha. Sammanfattningsvis har elevernas kunskapsutveckling fått högre prioritet och är ett kontinuerligt samtalsämne inom särskoleverksamheten. Dock redovisas och diskuteras också en oenighet om i vilken utsträckning kunskaps- eller omsorg och forstansperspektivet ska vara mest framträdande inom verksamheten. Samt frågan om samhällskunskapsämnet bör vara ett tydligt eget ämne eller om det bör genomsyra hela undervisningen inom särskolan.

Beteckningen särskola etablerades 1955 och har sedan 1985 varit inskriven i Skollagen. Särskoleverksamheten är en skolform vid sidan av den ordinarie skolverksamheten och är avsedd för elever med intellektuella funktionsnedsättningar som inte bedöms klara av att följa den ordinarie undervisningen. Undervisningen i särskoleverksamheten ska i största mån motsvara den som bedrivs inom den ordinarie skolverksamheten. Denna studies syfte är att undersöka verksamma speciallärares subjektiva upplevelser av olika delar av arbetet inom särskolan. Syftet är vidare att besvara de frågeställningar som ligger till grund för arbetet, som berör hur lärare i sitt arbete förhåller sig till styrdokumenten, hur de arbetar kunskapsutvecklande samt hur samhällskunskapsämnet kommer till uttryck inom verksamheten. Studien antar en teoretisk utgångspunkt ur fenomenologisk teori då den undersöker verksamma speciallärares subjektiva upplevelser av olika situationer relaterat till lärande inom särskolan. Metoden som antas för att genomföra undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv metodansats. Det som framkommer ur intervjuerna är en gemensam positiv inställning till rådande styrdokument och dess kunskapsfokusering. Respondenterna har även uppfattningen att samhällskunskapen är väldigt viktig för eleverna att få möta men att kan vara problematiskt på grund av abstrakt innehåll som ska brytas ner till en lämplig nivå. Vidare framkommer en generell uppfattning att lärarna i stor utsträckning använder styrdokumenten som förankring för sin undervisning. Även detta upplevs stundvis som problematiskt då styrdokumenten och dess bedömningskriterier upplevs diffusa. Det kunskapsutvecklande arbetet upplevs som en stor utmaning, men likväl en viktig del av arbetet. Utmaningar ligger i att motivera enskilda elever, hitta en nivå i undervisningen som är lämplig för eleverna, formulera uppnåbara, bedömningsbara och tidsbegränsade mål. Det är vidare viktigt att få med sig eleverna i utvecklingen genom ständigt kommunikation i form av formativ bedömning, återkoppling och positiv förstärkning vid framsteg i utvecklingen. / The term Special school [särskola] was established in 1955 in Sweden and has been registered in the Education Act since 1985. The special school is a form of education in addition to the regular schools and is intended for students with intellectual disabilities who are not considered to be able to follow the regular teaching. The teaching in the special school shall to the greatest extent correspond to that which is conducted within the regular school. The purpose of this study is to research active special teachers' subjective perceptions and experiences in different parts of their work within the special school. The purpose is also to answer the questions that form the basis of this study, which covers how teachers in their teaching relate to the curriculum, how they work to encourage the students’ knowledge development and how the Social Studies subject [samhällskunskap] is expressed within the special school. The study assumes a theoretical starting point from phenomenological theory as it examines active special teachers' subjective experiences and perceptions of different situations related to learning within the special school. The method adopted for conducting the survey is a qualitative interview study with an inductive methodical approach. What emerges from the interviews is a shared positive attitude towards the prevailing curriculum and its focus on knowledge. The respondents also have the opinion that the social studies subject is very important for the students but that it can be problematic due to abstract content that must be broken down to an appropriate level. Furthermore, there is a general perception that teachers to a large extent use the curriculum as an anchor for their teaching. This is also sometimes perceived as problematic as the curriculum and its evaluation criteria are perceived as diffuse. The knowledge development work is perceived as a great challenge, but still an important part of the work. Challenges lie in motivating individual students, finding a balance in the teaching that is suitable for all students and formulating achievable, assessable and time-limited goals. The teachers also emphasize that it is also important to involve the students in the development through constant communication in the form of formative assessment, feedback and positive reinforcement in the process of their development.