Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares demokratiuppdrag och hur detta påverkar deras undervisning i fråga om val av innehåll och arbetssätt i högstadiet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med fyra samhällskunskapslärare för att lyfta fram deras utsagor om studiens fenomen, alltså demokratiuppdraget och dess påverkan på deras undervisning. Min ambition med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda angående deras demokratiuppdrag och hur det påverkar deras didaktiska val i fråga om vad- och hur- frågan, alltså innehåll och arbetssätt. Studien visar att samhällskunskapslärare i högstadiet anser att demokratiuppdraget intar en central roll i deras undervisning. Samhällskunskapslärarna har en deltagar- och deliberativ demokratisyn och eleverna får därför möjligheter att uttrycka sig i klassrummet. Av resultatet framgår också att ett bra klassrumsklimat, som tar sig uttryck i personliga relationer med eleverna och respekt för deras åsikter, är viktigt för demokratiuppdraget. Studiens resultat visar å andra sidan att elever har mycket begränsat inflytande på val av innehåll i undervisningen. Lärarna gör sin planering utan samråd med eleverna. Men elever ges dock möjligheter att i viss mån påverka arbetssättet.     Av studiens resultat framgår också att samhällskunskapslärarna som deltog i studien ser både stora möjligheter och svårigheter vad gäller lärares demokratiuppdrag. Lärarna uppfattar att elever lever å ena sidan i en fas i sitt liv som de tar till sig nya värderingar vilket ger stora möjligheter för samhällskunskapslärare att fostra elever men skolan speglar å andra sidan själv samhället mycket och elever tar med sig mycket värderingar hemifrån och det är därför samhällskunskapslärare och skolan har sina begränsningar med att ändra elevernas demokratiska attityder.