Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares demokratiuppdrag och hur detta påverkar deras undervisning i fråga om val av innehåll och arbetssätt i högstadiet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med fyra samhällskunskapslärare för att lyfta fram deras utsagor om studiens fenomen, alltså demokratiuppdraget och dess påverkan på deras undervisning. Min ambition med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda angående deras demokratiuppdrag och hur det påverkar deras didaktiska val i fråga om vad- och hur- frågan, alltså innehåll och arbetssätt. Studien visar att samhällskunskapslärare i högstadiet anser att demokratiuppdraget intar en central roll i deras undervisning. Samhällskunskapslärarna har en deltagar- och deliberativ demokratisyn och eleverna får därför möjligheter att uttrycka sig i klassrummet. Av resultatet framgår också att ett bra klassrumsklimat, som tar sig uttryck i personliga relationer med eleverna och respekt för deras åsikter, är viktigt för demokratiuppdraget. Studiens resultat visar å andra sidan att elever har mycket begränsat inflytande på val av innehåll i undervisningen. Lärarna gör sin planering utan samråd med eleverna. Men elever ges dock möjligheter att i viss mån påverka arbetssättet.     Av studiens resultat framgår också att samhällskunskapslärarna som deltog i studien ser både stora möjligheter och svårigheter vad gäller lärares demokratiuppdrag. Lärarna uppfattar att elever lever å ena sidan i en fas i sitt liv som de tar till sig nya värderingar vilket ger stora möjligheter för samhällskunskapslärare att fostra elever men skolan speglar å andra sidan själv samhället mycket och elever tar med sig mycket värderingar hemifrån och det är därför samhällskunskapslärare och skolan har sina begränsningar med att ändra elevernas demokratiska attityder.

<p>Uppsatsen handlar om vilka val man som lärare gör när det gäller innehåll och vilka grunder det finns för val av innehåll med relation till intressen och bakgrund. Jag har valt verktyg från diskursanalysen för att kartlägga vad undervisningen egentligen vilar på för grunder. Under två tillfällen utförde jag intervjuer med två lärare i liknande ålder, med ungefär lika mycket erfarenhet från undervisning. De fick frågor angående utbildningsbakgrund, tidigare musikerfarenheter, intressen, val av innehåll i undervisningen, möte med elever; konsekvenser, samt eventuell förändring som praktiserande lärare. Ämnesvalet motiveras med att utredningar och avhandlingar i den redovisade litteraturen pekar på ett problem inom musikämnet i skolan. Problemet är dels att populärmusik kategoriskt uteslutits ur musikundervisningen, men även att lärare i musik ”utgör sin egen kursplan”. Resultatet jag kom fram till var att jag hittade tre olika diskurser. Två av dessa hörde till respektive informant och jag valde att kalla diskurserna för ”pedagogiskt flyt” och ”integrerade inlärningsarenor”. Den tredje diskursen passade in på båda informanterna på grund av gemensamma teman som utkristalliserade sig ur intervjuerna. Jag valde att kalla den gemensamma diskursen för ”pedagogiska motiv”.</p>

Uppsatsen handlar om vilka val man som lärare gör när det gäller innehåll och vilka grunder det finns för val av innehåll med relation till intressen och bakgrund. Jag har valt verktyg från diskursanalysen för att kartlägga vad undervisningen egentligen vilar på för grunder. Under två tillfällen utförde jag intervjuer med två lärare i liknande ålder, med ungefär lika mycket erfarenhet från undervisning. De fick frågor angående utbildningsbakgrund, tidigare musikerfarenheter, intressen, val av innehåll i undervisningen, möte med elever; konsekvenser, samt eventuell förändring som praktiserande lärare. Ämnesvalet motiveras med att utredningar och avhandlingar i den redovisade litteraturen pekar på ett problem inom musikämnet i skolan. Problemet är dels att populärmusik kategoriskt uteslutits ur musikundervisningen, men även att lärare i musik ”utgör sin egen kursplan”. Resultatet jag kom fram till var att jag hittade tre olika diskurser. Två av dessa hörde till respektive informant och jag valde att kalla diskurserna för ”pedagogiskt flyt” och ”integrerade inlärningsarenor”. Den tredje diskursen passade in på båda informanterna på grund av gemensamma teman som utkristalliserade sig ur intervjuerna. Jag valde att kalla den gemensamma diskursen för ”pedagogiska motiv”.

This study investigates how teachers of the subject ensemble in Swedish upper secondary school talk about their choices of subject content in light of their background as musicians and/or music teachers? According to current regulations and curricula (Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94; Programmål för Estetiska programmet, ES 2000:05) the Swedish upper secondary school system can be described as goal-centered, which implies that the goals of the education are in focus and that methods and material to achieve those goals can show great variances. The aim of this study is to investigate how music teacher talk about their choices of content in relation to several background factors like music teacher education and experience and their experience as professional performers. Research questions are: * How do musicteachers talk in groupinterviews regarding choices of content in ensemble in upper secondary school? * What do musicteachers perceive as essential contents in music teaching in the subject ensemble? The conceptual framework in this study is inspired by Berger and Luckmann’s (1966/1979) theories of the construction of reality. This means that a non-essentialist approach is taken and that subject matter, content and curricula all are understood as constructs in relation to a context, historically and cultural specific (Burr, 2003). This explains the focus on the interviewees professional backgrounds in relation to choice of content. Furthermore it relies on discourse psychology (Potter &amp; Wetherell, 1987) where interpretative repertoires is used as an analytical tool. By focus group-interviews (Wibeck, 2000; Morgan, 1998) data has been collected and then analyzed. The interviewees are both professional musicians and music teachers, and they are all working as music teachers in upper secondary schools. The results of the study indicates that the teachers’ talk about choices of content is constructed mainly through their experiences of performing and professional musicianship and that didactical constructions highly relies on those experiences. This means that music as a subject (cf. Nielsen, 1998) is often seen as a product, as in a concert or a recording, and that the music teachers’ professional experiences of making music is an important ground for accomplishing that task. This raises further questions about how music teaching should be carried out and what implications the focus on a product has on musical learning from a democratic as well as a pedagogical perspective.