Sverige befinner sig i en tid där digitaliseringen ges utrymme i det politiska livet. I och med denna utveckling blir medborgarna i ett land stegvis också digitala medborgare. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida fem utvalda läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet ger eleverna meningserbjudanden om det digitala medborgarskapet. Detta görs genom en kvalitativ innehållsstudie av de innehåll som finns i de olika läroböckerna. Det framkommer av undersökningen att samtliga läroböckerna ger mening om det digitala medborgarskapet, dock från olika aspekter.

Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker för kursen Företagsekonomi 1 i gymnasieskolan synliggör hållbar utveckling och bereder en grund för elever och lärare att reflektera över företags ansvar för denna. Detta genomfördes med hjälp av en modell och begreppsvärld framtagen från tidigare forskningen som utgjorde en ram för den kvalitativa textanalysen. Resultatet möjliggjordes av en läromedelsanalytisk och produktanalytisk utgångspunkt i kombination med forskning som empiriskt visat på att hållbarhet och etiska värden utgår ifrån ett etablerat paradigm och att en rörelse till ett nytt paradigm är nödvändig för att hållbarhet ska kunna integreras fullständigt. Detta beskrevs i olika uttryck från företag och utbildningar till läroböcker. Dessa modeller kombinerades och applicerades sedan på de faktaböcker som tillhörde kursen Företagsekonomi 1 utgivna 2016–2017. Via denna metod och teoretiska utgångspunkt konstaterades att kursens faktaböcker rörde sig inom ett smalt spektrum av hållbarhet dikterat av ett normativt och etablerat paradigm. Vidare identifierades också att hållbarhet delvis eller helt försvinner från vissa av kursens huvudblock.

Barn och ungas skulder som registrerats hos Kronofogden har under de senaste åren aldrig varit flera. Skolan har ett ansvar att försöka hindra denna oroväckande utveckling. Denna uppsats handlar om privatekonomins förekomst i tre olika läroböcker för samhällskunskap 1A1 på gymnasiet och har som mål att undersöka vilken hjälp dessa böcker ger lärare och elever på gymnasiet. I den senaste läroplanen SKOLFS 2011 har privatekonomi lagts till och är numera ett gymnasiegemensamt ämne som alla elever läser. Genom ett kodschema har jag kunnat identifiera förekomsten av privatekonomin och bestämma kvantiteten av densamma genom räknandet av ord. Undersökningen är tvådelad där den andra delen analyserar innehållet och försöker göra slutsatser genom olika typer av textanalyser. Slutsatsen för undersökningen är att de tre böckerna har olika styrkor och svagheter men framförallt är det språkbruket som skiljer sig åt. Ett lärobokstext bör inte kräva allt för stora förkunskaper eller läsförståelse i en A-kurs. Två av böckerna hanterar detta väl medan den tredje lyckas mindre bra. / The debts of children and teenagers that are registered at the Swedish Enforcement Authority, have in the past few years hit an all-time high. School has a responsibility to try and stop this disturbing development. This essay is about private economy and its existence in three different textbooks for civics 1A1 and the Swedish high school. The goal is to investigate which support these books can give teachers and students. Private economy is a recent addition to the Swedish teaching program 2011 and is now read by all high school students. I have been able to identify the existence of private economy in textbooks by creating a code schedule. This way I have been able to decide the quantitative by simply counting words. The review is categorical in two parts where the second part illuminating the content and tries to make conclusions by different types of text analyses.  The conclusion of this essay is that the books have its differences, both strengths and weaknesses. It is mostly the use of language that differs. A textbook in civics does not demand great text understanding. Two of the books handle this well, while the third one does not.

The purpose of this study is to present a critical analysis of how certain themes of the Norse pagan religion are portrayed in ten selected textbooks used for Religious Science education in grades one through nine. The themes included in the analysis are; the description of the transition from the Norse Pagan religion to Christianity; Adam of Bremen’s portrayal of human sacrifice, and lastly Ibn Fadhlan’s characterization of widow burning. By using a critical knowledge text analysis, and applying a theoretical starting point that pedagogical material analyses and interprets events from a specific perspective; in this case from a Christian perspective, I have from the study concluded that the chapters covering the Norse pagan religion in these textbooks have a distinguished Christian bias seen as the norm. The themes analysed in this study all describe different phenomena in a similar way and make use of the same sources, even though these are often questioned. The Christian religion is delegated a prominent role whereas the Norse pagan religion is portrayed as it’s opposite, undeveloped and barbaric.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin. Resultatet visar att icke-västerländska författarskap ges skiftande utrymme i de olika läroböckerna. I den lärobok med störst andel icke-västerländska författare utgör dessa 22 procent av den totala andelen författarskap, medan motsvarande andel för läroboken med minst representation är 2,5 procent. De didaktiska utgångspunkterna för hur de icke-västerländska författarskapen enligt läroböckerna ska behandlas i undervisningen skiljer sig också åt. Eftersom det finns stora skillnader både vad gäller innehåll och didaktiska utgångspunkter i olika läroböcker riskerar undervisningen i skolan att inte bli likvärdig, beroende på i hur hög utsträckning lärarna använder sig av läroböckerna i undervisningen. / The purpose of this paper is to examine the prevalence of non-Western authorships in textbooks for Swedish at upper secondary school. The study is an educational text analysis, which is a form of content analysis. Four textbooks intended for the Swedish subject in upper secondary school have been analyzed by an educational text analysis of both quantitative and qualitative elements. Thesis theoretical base has been primarily Edward Said´s postcolonial theory and Mekkonen Tesfahuneys thoughts about a Eurocentric education system. The importance of an ethnographic approach in schools is also part of the theory. The result shows that non-Western authorships are given diverse space in the different textbooks. In the textbook with the highest proportion of non-Western writers, these are 22 percent of the total proportion authorship, while the corresponding proportion of the textbook with the least representation is 2,5 percent. The didactic starting points for how non-Western writers should be treated in teaching according to the textbooks also differ. Because of the big differences in terms of both content and didactic starting points in the various textbooks, the education in schools risk to not be equal, depending on the extent to which teachers using the textbooks in teaching.