Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framställs i läroböcker skrivna för gymnasieskolan i ämnet Religionskunskap. De fyra syftesfrågorna som jag har besvarat är; hur mycket utrymme får asatro eller andra föreställningar som kan kopplas till asatro i läroböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i någon/några av läroböckerna? Hur väl stämmer läroböckernas innehåll med ämnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhällsproblem? Den metod som jag har använt mig av är ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de läroböcker som jag analyserat inte stämmer särskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehåll. Men oavsett att läromedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons återkomst i dagens samhälle ger möjlighet för religionskunskapen som ämne att vara en del i ett ämnesövergripande samarbete, med både historia och samhällskunskap.

Syftet med undervisning i religionskunskap är att elever ska utveckla förståelse för olika sätt att leva och förhålla sig till världen. Ett fokus på religion som praktik ska enligt läroplanen också finnas. I skolan får elever lära sig om de olika världsreligionerna men mer sällan får de höra talas om vad nyhednisk religion är. Ännu mer sällan undervisas elever i skolan om ritualer som något föränderligt och kontextbundet. Eftersom nyhednisk religion definieras mer utifrån sin praktik än sin tro så förmedlas ritualers uppbyggnad och syfte fördelaktigt genom studier av nyhednisk religion. Uppsatsens syfte är att berika religionsundervisningen genom att undersöka hur rituell kreativitet yttrar sig vid skapandet av ritualer inom wicca och modern asatro samt vilka funktioner ritualerna fyller för utövarna. Detta skapar möjligheter för elever att bredda sin förståelse av ritualer och nyhedniska religioner. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Examensarbetet undersöker vad forskningen idag säger om rituell kreativitet inom de två valda religionerna. Syftet med detta är att öka lärares kunskap om ritualer som fenomen. Resultaten i examensarbetet visar enligt forskningen att de två religionerna till viss del inspireras utav varandra då ritualer återskapas. Detta är dock något som utövare av religionerna själva inte håller med om. Resultaten visar dessutom att förekomsten av skriftliga källor är en bristvara. Inom modern asatro finns ett begränsat utbud av förkristna källor som de förhåller sig till medan det inom wicca helt saknas äldre källor. Bristen på källor leder inom båda religionerna till en stor rituell kreativitet med föränderliga ritualer som inspireras av de utövare som utför dem. Gemensamt för de båda religionerna är att ritualer snarare än tro är det centrala och att ritualer fyller mycket viktiga sociala funktioner. Att öka kunskapen om hur ritualer skapas och vilken funktion de fyller för utövarna är viktigt för förståelsen om ritualer som fenomen.

Studien syftar till att undersöka den religiösa offerritualen blot av nutida praktise-rande, kontra filmindustrins framställning för att relatera de narrativ so m återfinnsi populärkulturen till narrativen i de berättelser som står att finna i olika historiskakällor.Till studien har en kvalitativ insamlingsmetod använts i form av intervjuer, samthermeneutisk tolkning av avsnitt ur TV serien Vikings . Fem infor manter deltog istudien. Resultaten har analyserats med paralleller till tidigare forskning, blandannat av Tomas Axelson som gjort studier om filmen som medium för existentiellafrågor, Klas av Edholm och Olof Sundqvist som belyser den fornnordiskaofferr itualen och de historiska bloten, där bland annat den kontroversiella frågan ommänniskooffer behandlas. World Value Survey undersökning kommer även attanvändas för att belysa människans syn på bland annat religion och tradition.Slutsatsen av studien visar att det finns vissa gemensamma element mellan blot inutid och i serien Vikings . Det största likheterna finns mellan bloten i Vikings och deberättelsekällor som används i studien för att belysa de historiska bloten. Studienvisar även på stora skillnader, informanterna vill inte benämnas som Asatroende.Deras praktik innehåller snarare influenser från Asatro, men även andra elementhämtade från exempelvis gammal nordisk folktro. De nutida praktiserande färgas ejav populärkulturens framställning av Asatro, dock upplever informanterna att detfinns personer med uppfattningar om blot, som påverkats av populärkulturen.Sverige är ett sekulariserat land där religionen gått från att vara offentlig till att bliav mer privat karaktär. Människors intres se för det existentiella leder till att mångavill plocka ihop sin egen religion.Via denna studie kan en tolkning vara att TVserien Vikings är mer influerad av denhistoriska berättelsen om Asatron än vad informanterna är.

I denna studie undersöktes identiteten hos moderna anhängare av Asatru; en religion som kännetecknas av olika perspektiv på dess inkludering och syfte. Flera webbplatser på Asatru analyserades för att bidra till att förstå hur utövare av Asatru konstruerar och uppfattar sin religiösa och etniska identitet, två former av identitet som ofta anses vara sammankopplade bland anhängare av Asatru. Som tidigare forskning har antytt, indikerar mitt insamlade material att vissa ser Asatru som genetiskt exklusivt för "vit" Européer, medan andra Asatru-grupper centrerar religionen kring kulturarvet. I min undersökning använder jag både en psykologisk och en narrativt baserad förklaringsmodell för att tolka hur och varför olika anhängare av Asatru avgränsar sin religiösa identitet. Arbetet antyder att identitetsbildningen hos många Asatru-utövare delvis kan förstås som ett resultat av främlingskap de upplever gentemot grupper som är utestängda från sin identitet.

This essay presents the result of a quantitative study made among contemporary pagans in Sweden. The study, which is based on an Internet survey, examines which types of pagan practices that are most common and what kind of troubles pagan faith could cause in the practitioners daily life. The study also examines whether the historical tradition and the archaeological facts behind a contemporary pagan movement serves as a pattern or an inspiration for the practitioners way of leading their lives or performing rituals. It also examines the correlation between the participants sex and their pagan tradition. The study shows that a vast majority of the 132 participants claimed to belong to an Old Norse tradition, but also believed in different beings of nature and nature religion. A majority of the participants viewed historical and archaeological facts with a connection to their faith more as an inspiration to their religious practices than actual religious rules.

For members of the Swedish Heathen organisation Forn Sed Sverige, the term blot is defined as an act of ritual sacrifice through which one can communicate with the gods and other powers. The purpose of this thesis is to provide an overview of the various forms of blot and to explore the meanings ascribed to it by the practitioners. By looking at the structure of the ritual itself, what is sacrificed, the contexts in which the ritual is conducted and how the aforementioned aspects of it are understood, this thesis presents an image of blot as a central ritual practise within the Swedish Heathen community, as well as a way for the members of Forn Sed Sverige to construct a sense of continuity between their own blot and pre-Christian religion in Scandinavia by prioritising ritual practise over religious beliefs.

This essay is a discussion analysis of the public debate regarding the Tiwaz rune and the Helm of Awe through the lens of various groups wanting to interpret the symbols differently through their historical usage. Through analyzing how different people argue for the legitimacy of their interpretation through the symbols’ historical usage they were separated into three groups, the critical, the religious and the cultural, all who want their interpretation to be the prevailing one. The critical group argues that the symbols should be seen as Nazi symbols because of how relatively recent the deeds of the Nazis are to today, and they are used as the means to attack modern Nazi groups through this connection. The religious group instead speak for a more ancient Norse interpretation, they argue that it is media itself that makes these symbols into Nazi symbols not the Nazis and that this interpretation is based on historical ignorance. The cultural group uses the symbols because of their connection to the Norse culture and because of an imagined Viking warrior ideal that will motivate in the modern political struggle. In the essay it is made clear by all groups that it is media that has the power in the negotiation regarding the meaning of these symbols today. But they have entirely abandoned them to groups like the Nordic Resistance Movement and The Swedish Party to make their own.

Fulltrogne – gudomlig vänskap. En undersökning om asatroendes relation till gudarna. C-uppsats i Religionsvetenskap med intiktning Kultur och identitet. Högskolan i Gävle, 2011.   Denna uppsatssyfte är inte att berätta om en stereotyp, oföränderlig bild av asagudadyrkanfrån vikingatiden, utan visa en nutida, levande bild. Att göra samtida asatroendes röster hörda, om deras relation till gudarna Oden, Tor, Freja, Hel,Tyr med flera. Att reda ut begreppet fulltrogne hos en modern asatroende.   Begreppet fulltrogen i ett moderntpersektiv är ett sätt att kommuniceramed ett ansiktslöst och obegränsat väsen. Det är en vänskapsrelation mellanliten begränsad människa och en gränslös gudom. Och ett sätt att komma närmare gudomen. Den troende kan söka svar, styrka och visdom hos sin fulltrogna och det är den gudom de i första handvänder sig till. En fulltrogen kan vara en gudom, enjätte, ett vidunder, ett djur eller ett naturväsen. En troende kan ha en ellerflera fulltrogna och vem som är ens fulltrogna kan skifta i och med livetsvändningar. Det finns olika sätt att möta sin fulltrogna på men den fulltrogna inte är obligatorisk i gudsbilden för en asatroende.   Sökord: fulltrogne, fulltrohet, fulltrúi, ástvinr, asatro, fornsed, trúa, norrön, nyasadyrkan

The purpose of this study is to present a critical analysis of how certain themes of the Norse pagan religion are portrayed in ten selected textbooks used for Religious Science education in grades one through nine. The themes included in the analysis are; the description of the transition from the Norse Pagan religion to Christianity; Adam of Bremen’s portrayal of human sacrifice, and lastly Ibn Fadhlan’s characterization of widow burning. By using a critical knowledge text analysis, and applying a theoretical starting point that pedagogical material analyses and interprets events from a specific perspective; in this case from a Christian perspective, I have from the study concluded that the chapters covering the Norse pagan religion in these textbooks have a distinguished Christian bias seen as the norm. The themes analysed in this study all describe different phenomena in a similar way and make use of the same sources, even though these are often questioned. The Christian religion is delegated a prominent role whereas the Norse pagan religion is portrayed as it’s opposite, undeveloped and barbaric.

This study focuses on how Asatrú movements in Sweden are depicted and discussed in digital news articles through two different lenses: How are these movements depicted and which aspects of these movements and their faith are brought up most frequently? The theoretical framework for the study consists of Stuart Hall’s Reception Theory, positive and negative Essentialism as well as Erving Goffman’s theory of Stigma. The method consists of a qualitative content analysis focusing on analyzing the ideas, ideologies and narratives presented in the studied articles, and the material consists of digital articles picked from various Swedish news publications such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Expressen, published between 2015 - 2021. The study shows that the discussion of these Asatrú movements is dominated by their perceived connections to racism and right wing extremist groups. On the other hand, the articles and their authors also make attempts to counterbalance this depiction by discussing aspects of the religion such as Blót, ritual sacrifices, as well as by interviewing members of these movements to show their thoughts and feelings about their religion.