En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa en vilja hos eleverna att lära för resten av livet. Som det ser ut idag är det en av fem elever som inte gillar att läsa. Detta utgör ett problem då läsning är grunden till mycket av den kunskap vi möter. Syftet med denna studie är att se hur lärare resonerar kring läsning och motivation. Frågeställningarna som arbetet bygger på är följade; -          Hur arbetar lärare för att öka elevernas lust till att läsa? -          Hur sker valet av skönlitterära texter? För att besvara dessa frågeställningar användes kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med totalt fyra lärare på mellanstadiet. Resultatet visade att lärarna ser sin roll i att motivera eleverna till läsning som stor. Alla informanter har en medveten plan för hur de jobbar med skönlitteraturen och ger exempel på hur de jobbar med läsförståelse, läsgrupper och högläsning. Hur de motiverar eleverna till läsning skiljer sig mellan pedagogerna men alla har metoder för detta. Det intressanta med resultatet är hur pedagogerna beskriver boken som en av de viktigaste faktorerna i detta arbete och att det ligger på eleverna att hitta rätt bok. Dessa två delar som motsäger sig varandra ligger som grund för studiens diskussion. / One of the most important purpose of the education system is to give students a lifelong desire to learn. At the moment one of five students do not enjoy reading. This is a problem because reading is one of the major sources of knowledge presented in school. The aim of this survey is to investigate teacher`s point of view in terms of reading and motivation. The questions that this survey is grounded on are following: - What strategies do teachers have for increasing student's motivation for learning? - How is the literature chosen? To answer these question formulations qualitative interviews have been used. Four teachers teaching in grades 4-6 has been interviewed. The result shows that teachers do take their role as a motivator for students to read, as important. All the contributed teachers have an intentional plan for how to work with reading comprehension, reading groups and teachers reading aloud to the class. How they motivate their students to read differs between the educationalists but have the similarity of having a plan for doing so. One interesting thing about the result is how the teachers describes the features of the book as an important element according to student's motivation but that the task of picking a book lies with the students alone. The survey's discussion is based on these two counterparts.

Syftet med denna studie är att, utifrån en kvalitativ metod, analysera lärares erfarenheter och uppfattningar om samverkan i skolan. Studien undersöker hur lärares samverkan kan påverka elevers inkludering, och lärares uppfattningar om hur inkludering skapar möjligheter eller hinder för elevers måluppfyllelse. Studiens kunskapsbidrag är att ge ökade insikter om den process som uppstår, då lärares samverkan sker eller uteblir med interna och externa parter. Studien har utifrån en ekologisk systemteori och sociokulturell teori analyserat lärares erfarenheter kring samverkan i skolan. Den datainsamlingsmetod som tillämpas i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarnas erfarenhet kring samverkan för att öka måluppfyllelse och öka känslan av att vara inkluderad i skolan kan kopplas till vad lärare upplever som framgångsfaktorer och vad lärare upplever som hinder och dilemman för samverkan. Kommunikation, relationer, stöd utifrån och från ledning samt att ta vara på varandras kompetenser belyses som framgångsfaktorer. De hinder och dilemman som lärarna upplever är i form av samverkan med stora organisationer med tröga processer, otydliga roller och mål samt fel använda resurser. Detta leder till att samverkan blir kontraproduktiv eller obefintlig vilket har påverkan på elevens situation utifrån inkludering och måluppfyllelse. Dock framträder en viktig skillnad mellan lärarna rörande synen på syftet med samverkan. Samverkan för att inkludera och därmed öka måluppfyllelsen i den ordinarie verksamheten, eller att samverka för att möjliggöra att eleven lyfts ut till ett annat sammanhang där eleven kan känna sig inkluderad och därmed tillgodogöra sig kunskaper och högre måluppfyllelse än tidigare.

Studiens syfte var att undersöka vad som menas med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom SO i grundskolans tidiga år ur ett lärarperspektiv. Ambitionen var att synliggöra lärares tankar, arbete och erfarenheter för att skapa förståelse för hur språk- och kunskapsutveckling i SO möjliggörs för yngre elever. Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer av lärare undervisande i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarna bedriver ett arbete där eleverna ses som deltagare snarare än mottagare i kunskapsprocessen. Elevers erfarenheter och eget språk utgör en grund i undervisningen som sedan utvidgas mot ett mer vetenskapligt och kollektivt angreppssätt på det samhällsvetenskapliga fältet. Interaktion med ämnesinnehåll och mellan undervisningsdeltagare genom en mängd olika språkliga uttryck är en central beståndsdel i den undervisning som eftersträvas. Resultatet indikerar att flertalet lärare i studien har ett vidgat synsätt på elevers språk- och kunskapsutveckling då en ambition att engagera elevernas alla sinnen för att skapa förståelse för det samhällsvetenskapliga fältet uttalas. I studien framkommer dessutom en strävan efter att skapa undervisning som gynnar elevers lärande i nuet, men också en strävan efter att skapa livslång kunskap som möjliggör elevers framtida samhällsdeltagande. / <p>SO</p>

Motivationen är den kraft som driver oss framåt och håller ett intresse vid liv och har en stor betydelse inom skolans värld. Hur lärare arbetar med motivation har stor betydelse för elevers lärande, personliga utveckling och sociala kompetens. Forskningen visar att det finns ett samband mellan elevernas motivation och lärande. Mitt examensarbetes syfte är att se hur lärare på högstadiet arbetar med att öka elevernas intresse, engagemang och motivation till lusten att läsa skönlitteratur i skolan och på fritiden. För att få svar på detta använde jag mig av dessa frågeställningar:  Hur arbetar svensklärare på högstadiet med att motivera elevers skönlitterära läsning?  Använder de några särskilda strategier för att öka elevers läsning i skolan och på fritiden?  Vilka resultat vill man uppnå genom att arbeta med skönlitteratur i klassen? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av halvstrukturerade semiintervjuer. Tre lärare på olika skolor har intervjuats enskilt. Resultatet visade att när eleverna upplever läsningen, undervisningen och läraren som positiv, ökar deras motivation och läsintresse. Läraren har en stor betydelse för elevernas inställning till ämnet och läsintresset. Med goda ämneskunskaper och didaktiska förmågor kan läraren genom olika metoder och arbetssätt öka elevernas motivation till att läsa skönlitteratur. Faktorer som samtal, relationsbyggande, elevinflytande och goda läsmiljöer påverkar elevernas inställning till svenskämnet och läsningen av skönlitteratur. Lärarens personlighet och undervisningsstil är också faktorer som påverkar eleverna. Litteratur och undervisning skall upplevas som rolig, positiv, intressant och givande. En positiv erfarenhet av en upplevelse eller aktivitet såsom läsning, kommer att göra att eleven fortsätter med den även på fritiden.

I dagens samhälle är mediainflytandet stort och vi ställs dagligen inför olika dilemman och frågor som vi förväntas kunna ta del i och svara på. Många utav dessa kräver naturvetenskapliga kunskaper för att kunna argumentera om och ta ställning i. Sådana frågor beskrivs som samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) och presenteras och diskuteras ofta i media. Såväl internationell som nationell forskning visar att SNI kan användas som underlag i NO-undervisning för att såväl stärka elever intresse för de naturvetenskapliga ämnena som ett sätt att utveckla deras kunskaper och förmågor. Dock visar andra studier att denna typ av undervisning sällan förekommer och att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena är starkt faktabunden. Därför är syftet med  denna studie att undersöka lärares erfarenheter av SNI och hur de ställer sig till att använda SNI som underlag i NO-undervisning. För att ta reda på detta har forskning inom området bestående av sju artiklar och en avhandling granskats och analyserats. Resultatet visar att lärare har relativt liten kännedom om SNI som undervisningskoncept. Trots detta ser lärare såväl möjligheter som utmaningar med SNI. Lärare upplever att de saknar kunskaper och kompetens för att använda SNI i sin undervisning  samtidigt som de ser SNI som ett sätt att verklighetsankyta undervisningen och ge eleverna kunskaper och förmågor som de behöver i vardagen.

Bildstöd används alltmer som en generell insats i den svenska skolan för att uppfylla skollagens intentioner om tillgänglig undervisning för alla elever. Syftet med den här studien var att undersöka lärares erfarenheter av bildstöd i undervisningen. Tidigare forskning inom området berör främst bildstöd som specifik stödinsats för enskilda elever. Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande användes som teoretisk utgångspunkt, där bildstöd kan betraktas som en medierande artefakt. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer med sex lärare genomfördes, och ett urval av lärarnas bildstödsmaterial studerades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom en bred men varierad användning av bildstöd i undervisningen. Lärarna beskrev överlag positiva effekter av bildstöd i sina elevgrupper, i form av ökad förutsägbarhet, underlättad kommunikation och ökad motivation. Studien visade därmed på liknande positiva erfarenheter av bildstöd i ordinarie undervisning som tidigare rapporterats i forskning för specialundervisning. Resultatet visade också på utmaningar som tidsbrist och motstånd från andra vuxna mot användning av bildstöd som kommunikationsstöd. En indikation till specialpedagoger är den påvisade bredden av olika användningsmöjligheter för bildstöd i undervisningen, men också på att kunskapen om detta kan variera bland lärare. En annan implikation till specialpedagoger är vikten av att göra en avvägning av antalet bilder som används samtidigt i ett klassrum, då ett för stort antal bilder kan riskera att distrahera istället för att förtydliga.

Denna undersökning har genomförts genom en kvalitativ metod med det sociokulturella perspektivet som teoretisk ansats. Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om lärares erfarenheter av att arbeta med skrivande, analogt såväl som digitalt, för att utveckla elevers läsning i ämnet svenska i grundskolans årskurs F-3. Resultatet visar att de lärare som deltagit i studien har många olika erfarenheter när det kommer till användandet av analoga och digitala verktyg i läsundervisningen. Majoriteten av de lärare som besvarat enkäten är dock eniga i att det bästa är att kombinera de båda verktygen för att individanpassa undervisningen och ge alla elever bästa förutsättningar att ta sig vidare i sin läsutveckling.

Denna översikt syftar till att ge en bild av vilka orsaker som ligger bakom bristerna i likvärdig bedömning i skolans svenskämne. I översikten har jag valt att fokusera på textbedömning då skrivning är en komplex handling som ställer höga krav på den bedömande läraren. För att ta reda på vilka orsaker som ligger bakom bristerna i den likvärdiga bedömningen har jag analyserat vad svensk forskning har skrivit om ämnet. Forskningen som denna översikt baseras på riktas mot vilka svårigheter svensklärare kan stöta på i arbetet med textbedömning, vad normer har för betydelse i bedömningsarbetet samt hur samstämmigheten mellan lärare påverkar likvärdigheten. I översikten har jag kunnat konstatera att många lärare upplever olika typer av svårigheter i arbetet med textbedömningar, att den bedömande lärarens normer, samt den kontext som texten skrivs i har stor betydelse för bedömningen av elevtexter samt att samstämmighet i lärarkåren inte nödvändigtvis innebär att elevers texter bedöms likvärdigt.

No description available.

Vi har under det här arbetet utgått från syftet som är att undersökakommunikationsmönster i klassrummet, i svenska skolans lägre åldrar utifrån ettgenusperspektiv. De frågeställningar som ställdes utifrån syftet är Hur kankommunikationsmönster, i form av talutrymme, turtagning, verbal stöttning ochintonation, se ut i den svenska skolans lägre åldrar? samt Hur ser erfarenheten ut blandlärare när det kommer till de ovannämnda delarna av kommunikationsmönstret isvenska skolans lägre åldrar?I uppsatsens litteraturgenomgång kan vi se att klassrummet verbalt domineras avpojkarna. De får mer positiv feedback för originella idéer och blir inte tillsagda vidavbrott i samma utsträckning som flickorna blir. Lärarna har dessutom olika intonationmot de olika könen: hårt till pojkar och mjukt till flickor.De metoder som användes för att få fram materialet var observationer i två klassrumoch intervju med respektive klasslärare.Resultatet vi kom fram till var att lärarna har ett individperspektiv och inte ettkönsperspektiv på sina elever och behandlar sina elever utifrån det. I motsats till vadlitteraturen visade framkom det att det främst var flickor som tog för sig i bådaklassrummen.De slutsatser vi dragit är: Även om lärarna utgår från ett individperspektiv när debemöter sina elever har kommunikationsmönster i klassrum genom åren gått från attvara pojkdominerat till flickdominerat. Då det inte finns några tydliga ramar för hurinteraktionen ska se ut, är det läraren som påverkar samspelet med sin elevsyn, sin synpå undervisningen, hur den förhåller sig till talutrymme, hur den fördelar ord och hurden verbalt stöttar sina elever. Det gör att vi kan se olika kommunikationsmönster iolika klassrum.