Tidigare forskning visar på att lärare anser att variation av lärmiljöer skapar en större förståelse för naturvetenskapliga fenomen hos eleverna. Forskning visar även att lärmiljöer utomhus skapar en mer tillgänglig och delaktig undervisning. Syftet med denna studie var undersöka hur lärare skapar en tillgänglig lärmiljö i NO som eleverna kan vara delaktig i. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i årskurserna F-3 som undervisar i de naturorienterande ämnena. Resultatet visar att lärarens intresse för att undervisa utomhus har stor betydelse för lärarens val av lärmiljö i naturvetenskapsundervisningen. Flera lärare i studien anser att en tillgänglig undervisning skapas enklast i klassrummet beroende på individuella anpassningar som anses leda till delaktighet. Dock skiljer detta resultat sig från andra lärare i studien som anser att lärmiljön är en bidragande faktor till en tillgänglig undervisning. Samtliga lärare i studien ansåg att lärmiljöer utomhus ger eleverna en större förståelse för naturvetenskapliga fenomen när de får uppleva dem i sin naturliga miljö. Slutsatsen blir att lärare anser att de är bra att med varierande lärmiljöer för att eleverna får en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen, men om de använder sig av varierande lärmiljöer beror på lärarens intresse för att undervisa utomhus.

No description available.

No description available.

Bildstöd används alltmer som en generell insats i den svenska skolan för att uppfylla skollagens intentioner om tillgänglig undervisning för alla elever. Syftet med den här studien var att undersöka lärares erfarenheter av bildstöd i undervisningen. Tidigare forskning inom området berör främst bildstöd som specifik stödinsats för enskilda elever. Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande användes som teoretisk utgångspunkt, där bildstöd kan betraktas som en medierande artefakt. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer med sex lärare genomfördes, och ett urval av lärarnas bildstödsmaterial studerades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom en bred men varierad användning av bildstöd i undervisningen. Lärarna beskrev överlag positiva effekter av bildstöd i sina elevgrupper, i form av ökad förutsägbarhet, underlättad kommunikation och ökad motivation. Studien visade därmed på liknande positiva erfarenheter av bildstöd i ordinarie undervisning som tidigare rapporterats i forskning för specialundervisning. Resultatet visade också på utmaningar som tidsbrist och motstånd från andra vuxna mot användning av bildstöd som kommunikationsstöd. En indikation till specialpedagoger är den påvisade bredden av olika användningsmöjligheter för bildstöd i undervisningen, men också på att kunskapen om detta kan variera bland lärare. En annan implikation till specialpedagoger är vikten av att göra en avvägning av antalet bilder som används samtidigt i ett klassrum, då ett för stort antal bilder kan riskera att distrahera istället för att förtydliga.

No description available.

Studiens syfte är att analysera hur pedagoger, elever och skolledare vid en gymnasieskola uppfattar fenomenen inkludering och tillgänglig undervisning genom att undersöka deras syn på möjligheter och utmaningar med att som elev inskriven i gymnasiesärskolan delta i undervisning på nationella program på gymnasieskolan. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med målet att finna variationer i uppfattningarna kring inkludering och tillgänglig undervisning hos de olika aktörerna. Tidigare forskning har visat att begreppet inkludering används på olika sätt vilket resulterar i att skolors arbete med inkluderingsprocesser tar sig olika uttryck beroende på vilken definition man utgår ifrån. Studier visar även att heterogena grupper kan ha en positiv effekt för både elever i behov av särskilt stöd och för elever utan samma behov samt att särskiljande lösningar ofta har en stigmatiserande effekt. Trots detta anser många lärare och rektorer att just heterogeniteten i klassrummen är en av de största utmaningarna. Tillgänglighet handlar om hur väl en verksamhet fungerar för personer med en funktionsnedsättning. En tillgänglig lärmiljö handlar om att ge alla elever förutsättningar att vara delaktiga och inkluderade i utbildning. En väl genomtänkt undervisning som är varierad, utmanande och i förväg anpassad efter alla elevers behov kommer att leda till att minska antalet elever i svårigheter. Ett sätt att göra detta är att använda sig av Universal design for learning, en uppsättning principer som utgår ifrån att alla elever lär på olika sätt och att läraren därför behöver använda sig av olika metoder för att möta alla elevers behov. Resultatet av vår studie visar att informanterna uppfattar att ett gemensamt förhållningssätt är viktigt för att kunna möta alla individer. Skolan ses som ett litet samhälle där alla ska ges möjlighet att möta mångfald och olikheter. För att inkludering och tillgänglighet ska kunna uppnås uppfattar informanterna att det krävs en vilja att inkludera alla elever samt att det är viktigt att olika professioner på skolan samarbetar. En annan viktig förutsättning för en lyckad inkludering är ett relationellt perspektiv samt en vilja att anpassa undervisningen efter de elever man som lärare har framför sig.

SammanfattningSyftet med utvecklingsarbetet var att få förståelse för den skolsituation som en klass på en gymnasieskola befann sig i. Situationen som kännetecknade klassen var ohållbar och miss-gynnsam, med flertalet elever som riskerade att inte nå kunskapskrav och mål. Arbetet syftade till att utveckla lärares undervisningssätt för optimal tillgänglighet för eleverna, samt att ut-veckla elevernas ansvar för skolarbetet genom ett inkluderande arbetssätt. Vidare var det vik-tigt och relevant för oss som involverade i arbetet att få förståelse för den specialpedagogiska rollen. Rollen har inneburit en styrande och drivande position under processen. Betydelsen av samverkan med lärarna har varit av värde, liksom med skolledningen. Valet av att beakta ett elevnära perspektiv har varit högst väsentligt, vilket betytt att deras åsikter och tankar legat till grund för de insatser som formats. Utvecklingsarbetet ämnade bygga på lärares och elevers delaktighet för att utveckla en främjande och givande lärandesituation. Metoden har haft inslag av aktionsforskning genom att vi som författare till arbetet varit aktiva som specialpedagoger, och deltagit i processen. Arbetet tar vid ett pågående arbete inom skolverksamheten gällande extra anpassningar. En bakomliggande faktor till att fortsätta utvecklingsarbetet var att tidigare insatser inte fått genomslag i tillräcklig omfattning. Utifrån de erfarenheter som hittills erhållits, kommer frågeställningarna omformuleras och ligga till grund för ett fortsatt arbete med klassen. Utvecklingsarbetet har inspirerats av det relationella perspektivet vilket genomsyrar samt-liga insatser. Resultatet gav indikationer på att det relationella ledarskapet har omfattande betydelse, liksom lärares förhållningssätt till att göra undervisningen tillgänglig. Sambandet mellan det relationella ledarskapet och förhållningssättet har i hög grad visat sig vara avgö-rande för en god lärandemiljö. Lärares perspektiv har varit av skiftande karaktär, vilket har varit en fundamental del av hur arbetet utvecklat sig. Slutsatser som är framträdande och relevanta för det fortsatta arbetet är samspelet över professionsgränserna, samt en helhetsbild omfattande individ- och gruppnivå. En avgörande faktor har varit samspelet mellan specialpedagog, lärare och elev, liksom det elevnära, relat-ionella arbetet. Dessa nämnda faktorer lyfts fram som väsentliga och kan utgöra ett kunskaps-bidrag för såväl den skolverksamhet som har berörts som andra skolverksamheter inom gymnasieskolan. Inför det fortsatta arbetet utgår omformuleringen av frågeställningarna från de slutsatser som dragits, och som kommer att ge arbetet ny riktning.

Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.

I rollen som specialpedagog ges insyn i andra pedagogers arbete och det blir tydligt att lärare arbetar mycket olika då de skapar lärmiljöer för sina elever. Det kan dock vara svårt att utläsa vad som är kopplat till lärarens personlighet och vad som är genomtänkta strategier och förhållningssätt, särskilt när det handlar om att bygga relationer. Skickliga pedagogers välfungerande och medvetna arbete bör synliggöras för att kunna överföras till fler. Med utgångspunkt i den relationella pedagogiken och Antonovskys teori om KASAM, känsla av sammanhang, har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare arbetar för att bygga hållbara relationer till sina elever och i tillgängliggörandet av undervisningen utifrån samtliga elevers skilda förutsättningar och behov i strävan att öka elevernas motivation och möjlighet till lärande. Specialpedagogens roll vad gäller att stödja lärare i detta arbete har också undersökts.I studien har två lärares klassrum observerats utifrån ett förberett observationsschema i syftet att undersöka vad lärarna verkligen gör. Genom efterföljande intervjuer med lärarna har dessa getts möjlighet att beskriva hur de medvetet arbetar med att bygga relationer och att tillgängliggöra undervisningen. Slutligen intervjuades också specialpedagoger som arbetar på samma skolor som lärarna kring hur de arbetar med handledning för att stödja lärare i deras relationsarbete med eleverna och i utvecklingen av undervisningen. Kombinationen av metoder gjorde det sedan möjligt att jämföra resultat från observationerna med lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av hur de arbetar.Resultatet av studien visar att relationer till eleverna ses som en nödvändig förutsättning för lärandet och för en inkluderande lärmiljö. Båda lärarna jobbar aktivt med att lära känna sina elever och använder sedan sin kunskap om varje elev både i relationsskapande och i tillgängliggörande av undervisningen. Genom ömsesidiga möten byggs elevens tillit till läraren, till andra elever, men också till den egna förmågan. Betydelsen av god struktur i undervisningen blir genom observationerna också tydlig. I intervjuerna betonar samtliga fyra respondenter relationsskapande som nödvändigt, medan god struktur inte nämns lika mycket utan snarare verkar ses som något som mer självklart ingår i lärarens uppdrag.De intervjuade specialpedagogerna arbetar båda elevnära och undervisar elever som del av sitt uppdrag. Den ena specialpedagogen jobbar dessutom regelbundet med handledning till lärare och elevstödjare. Den andra specialpedagogen arbetar inte alls med formell handledning. Specialpedagogernas inställning till handledning skiljer sig åt och det framgår att det saknas tydliga arbetsbeskrivningar för dem båda. Tydlig styrning från skolledningen saknas och de får därför till stor del utforma sitt arbete utifrån vad de själva tror är bäst. Lärarnas möjlighet att få handledning i pedagogiska frågor ser därför mycket olika ut på de två skolorna.