Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H. Meads teori om att människors handlingar och identitet bildas i sociala relationer, en intersubjektivitets tanke. En pluralistisk utgångspunkt, att olika perspektiv kan samverka, intogs.Resultatet, i denna studie, visar att ett relationellt perspektiv intas av intervjupersonerna. En sammanfattande beskrivning av verktyg, när det gäller att förebygga och motverka problemskapande beteenden, är enligt denna studie: 1. Samtal och reflektion med alla inblandade aktörer runt eleven, 2. Anpassningar utifrån individ och situation, 3. En väl strukturerad dag för eleven. 4. Fokuserat bemötande av eleven där dennes kommunikation vill förstås och 5. En insatt och stöttande rektor. Slutsatsen blir att olika perspektiv och verktyg måste beaktas för att bästa resultat ska uppnås för eleverna, processen är ett lagarbete och intersubjektivitet är en förutsättning för det goda mötet. Detta betyder att alla aktörer runt eleven i verksamheterna måste bidra med sin kunskap i intersubjektiva möten.

Lärare i dagens skola ska möta varje elev med sin undervisning, även de som uppvisar problemskapande beteenden. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ ansats undersöka lärares motivation att hantera elevers problemskapande beteenden utifrån motivationsteorin Self-determination theory. Åtta intervjuer genomfördes med lärare och analyserades med tematisk metod. Resultaten skildrade hur informanternas motivation att hantera elevers problemskapande beteenden beskrevs relatera till den grad de basala behoven var tillfredsställda i arbetet med detta. Ansvar verkade viktigt för upplevelsen av kompetens och därmed viktigt för motivationen. Strukturella förändringar inom skolan, såsom ökad administration, beskrevs hindra de basala behoven och inverka negativt på informanternas motivation. Framtida forskning kan undersöka denna studies fynd för att vidare verka för att förbättra lärares arbetssituation. / It is a teachers’ duty to reach every pupil with their education, even those who show challenging behaviors. Teacher motivation for handling challenging behaviors is an unexplored subject wherefore the aim of this study was to examine this using Self-determination theory. Eight qualitative interviews were carried out and analyzed through thematic method. The results showed how the informants’ motivation to handle challenging behaviors were described as related to the degree of basic needs satisfaction. Furthermore responsibility seemed important for the feeling of competence and thereby also for their motivation. Structural changes within the school seemed to affect the teachers’ motivation negatively since it inhibits the basic needs. Future research should investigate these findings further to improve the teacher work situation.

No description available.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om lärares erfarenheter av arbetet med lågaffektivt bemötande. De frågeställningarna som ställts handlar om lärares erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande, vilka perspektiv på lågaffektivt bemötande som framträder i lärarnas utsagor och vilka resultat som lärare menar att metoden lågaffektivt bemötande kan ge i skolan. Uppsatsen bygger på åttaintervjuer med lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Teori i uppsatsen är de tre specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2020). Resultatet visar att lärarna menar att de ska tillägna sig metoden lågaffektivt bemötande eftersom den ger dem redskap att bemöta de elever som lätt hamnar i affekt. Ett lågaffektivt bemötande leder också till att elever känner sig sedda och accepterade och relationer skapas mellan lärare och elev. Lärarna beskriver att lågaffektivt bemötande ska implementeras i deras uppdrag med hjälp av ökad kunskap som lärarna kan tillägna sig genomhandledning av specialpedagog, kollegialt lärande, föreläsningar och fortbildning. Lärarna påpekar också att det behöver avsättas tid i organisationen för detta. Lärarna påpekar att det krävs samsyn ibland kollegorna på skolan för att implementeringen av lågaffektivt bemötande i deras uppdrag ska lyckas. Lärarna beskriver också att metoden lågaffektivt bemötande leder till en ökad måluppfyllelse i skolan för elever som lätt hamnar i affekt, genom att förebygga och anpassa skolmiljön minskas affektutbrotten och det blir en lugnare tryggare studiemiljö för alla elever i skolan. Den slutsats som kan dras i uppsatsen är att lärarna anser att lågaffektivt bemötande är en användbar metod i arbetet med de elever som lätt hamnar i affekt. Lärarna i uppsatsen menar att om elever ges rätt förutsättningar minskas affektutbrotten. / The purpose of the essay is to increase the knowledge of teachers' experiences of the work with low arousal approach. The questions asked are about teachers 'experiences of the low arousal approach, what perspectives on low arousal approach appear in the teachers' statements and what results a teacher believes that the low arousal approach can give in school. The essay is based on eight interviews with teachers who teaches from preschool class to grade 6. The theory in the essay is the three perspective on special educational, the critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective (Nilholm, 2020). The result shows that the teachers believe that they should adopt the method of low arousal approach because it gives them the tools to cope with the students who are easily affected. A low arousal approach also leads to students feeling seen and accepted and a relationship is created between the teacher and the student. The teachers describe that low arousal approach should be implemented in their assignments with the help of increased knowledge through the supervision of a special educator, collegiate learning, lectures and continuing education. The teachers also point out that time needs to be set aside in the organization for this. The teachers point out that consensus is required among colleagues at the school in order for the implementation of low arousal approach in their assignment to succeed. The teachers also describe that the low arousal approach leads to increased goal achievement in the school for students who are easily affected. By preventing and adapting the school environment, the impact of the outbreak will be reduced, and the study environment becomes calmer and safer for all students in the school. The conclusion that can be drawn from the essay is that teachers consider low arousal approach as a useful method in the work with students who easily comes into effect. The teachers in the essay believe that if students are given the right conditions, the outbreaks will be reduced.