AN INTERDISCIPLINARY APPROACH IN THE ART EDUCATION CURRICULUM By Terri L. Suraco Under the Direction of Melody Milbrandt ABSTRACT This study investigates how interdisciplinary lessons are taught in an art education classroom. The teaching strategies used are: Integrated models, the use of "Big Ideas" (Jacobs, 1989, 2003), the use of constructivist methods (Freedman, 2003; Brooks and Brooks, 1999; Milbrandt, 2004), and the use of essential question inquiry (Erickson, 1998; Mallery, 2000) and teacher collaboration (Jacobs, 2005; Erickson, 1998; NAEA, 2005). I am the only participant in an autoethnographical study. In the Literature Review: Why arts integration is important is explored. Positives and negatives of teaching integrated disciplines are addressed. I include four units from my interdisciplinary curriculum in art education and observations with teaching reflections from the units taught in elementary and middle school. The models that are described are: Parallel Disciplines, Multidisciplinary, Interdisciplinary, and Integrated (Jacobs, 1989, 2005: Mallery, 2000;). The study results reveal how interdisciplinary teaching can be implemented in an art education classroom. IDEX WORDS: Thesis, Interdisciplinary, Integrated, Art Education, Big Ideas

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs tre uppfattar likhetstecknets innebörd. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen ställde vi tre forskningsfrågor: hur uppfattar eleverna likhetstecknets betydelse i olika kontexter?, Hur ser ett antal svenska elevers i prestationer i algebra ut jämfört med ett antal sydkoreanska elever?, samt vilka olika resonemangsvariationer ser vi i elevernas olika svar? I den första forskningsfrågan avser kontexter likhetstecknet i tre olika moment: i) Ekvationers strukturer (inkluderar även relationella resonemang uppgifter), t.ex. om 22+15=15+22 är sant eller falskt, ii) Definition av likhetstecknet, t.ex. beskriv innebörden av likhetstecknet, iii) Öppna ekvationer, t.ex. vilket är det okända talet i den givna ekvationen?   Vi valde att genomföra en kvantitativ studie med hjälp av ett matematiktest. 72 elever i årskurs tre genomförde testet i vår studie. Med hjälp av en så kallad konstruktionskarta kategoriserade vi var eleverna befann sig kunskapsmässigt i sin förståelse för likhetstecknets innebörd.Blanton, Stephens, Knuth, Murphy Gardiner, Isler och Kim (2015)  har kategoriserat algebran i fem olika kategorier så kallade ”big ideas". Med hjälp av ”big ideas” kunde vi få en översiktlig bild över hur eleverna i undersökningen uppfattar likhetstecknet i olika algebraiska kontexter det vill säga i de fem olika kategorierna. För att kunna jämföra hur eleverna i vår undersökning presterade på matematiktestet med en internationell forskningsstudie valde vi en forskningsstudie som genomförts i Sydkorea, där man har använt sig av samma matematiktest som eleverna i vår undersökning har genomfört. Således jämförde vi elevernas prestationer i vår undersökning med de sydkoreanska eleverna i årskurs tre prestationer på samma matematiktest.   Resultatet visade att eleverna uppfattar likhetstecknet olika beroende på vilken kontext symbolen presenteras i. Majoriteten av eleverna missuppfattar likhetstecknet och ser det som signal till svaret på frågan. Eleverna presterar lägst i det område inom algebran som representerar generaliserad aritmetik som innefattar strukturer, relationer och mönster inom aritmetiken. Eleverna i studien har en lägre relationell förmåga det vill säga har lägre förmåga att se strukturer och relationer än de sydkoreanska eleverna men ligger i övrigt på samma kunskapsnivå inom detta test.

AN INTERDISCIPLINARY APPROACH IN THE ART EDUCATION CURRICULUM By Terri L. Suraco Under the Direction of Melody Milbrandt ABSTRACT This study investigates how interdisciplinary lessons are taught in an art education classroom. The teaching strategies used are: Integrated models, the use of "Big Ideas" (Jacobs, 1989, 2003), the use of constructivist methods (Freedman, 2003; Brooks and Brooks, 1999; Milbrandt, 2004), and the use of essential question inquiry (Erickson, 1998; Mallery, 2000) and teacher collaboration (Jacobs, 2005; Erickson, 1998; NAEA, 2005). I am the only participant in an autoethnographical study. In the Literature Review: Why arts integration is important is explored. Positives and negatives of teaching integrated disciplines are addressed. I include four units from my interdisciplinary curriculum in art education and observations with teaching reflections from the units taught in elementary and middle school. The models that are described are: Parallel Disciplines, Multidisciplinary, Interdisciplinary, and Integrated (Jacobs, 1989, 2005: Mallery, 2000;). The study results reveal how interdisciplinary teaching can be implemented in an art education classroom. IDEX WORDS: Thesis, Interdisciplinary, Integrated, Art Education, Big Ideas

Elever i gymnasieskolan visar svårigheter att skapa sig äkta förståelse för ämnet kemi. Detta kan bero på en omfattande mängd material men också att kemiämnet traditionellt är uppdelat i separata kategorier. Elever uppvisar inte förmåga att se helheten och kopplingen mellan dessa delar.Arbetet diskuterar möjligheten för ämnesläraren att utgå från så kallade ”stora idéer” och sedan avancera innehållet enligt en bestämd ordning. Detta kan vara ett sätt att skapa helhetsbild, bättre överblick och därigenom djupare förståelse av kemin som ämne.Genom lärarintervjuer undersöks olika lärares syn på organisk kemi i undervisningen och om specifika moment finns inom kursen kemi 1 där fler exempel på den organiska kemins grunder kan introduceras för gymnasieelever.Stora idéer som sammanfattar gymnasiekemins grundkurs (kemi1) samt organisk kemi (del av kemi 2) presenteras i arbetet. Dessutom föreslås fyra olika moment i kemi 1 där fler exempel på grunder i organisk kemi kan tas upp för att förbereda elever för organisk kemi utan att betunga kunskapsområdet med mer teori.

Programmering infördes 2018 i Lgr 11 under Algebra i det centrala innehållet för matematik. Sverige är unikt med denna konstruktion och det har medfört svårigheter för matematiklärare då det dels är otydligt vad undervisningen ska innehålla och dels, vad programmering har med algebra att göra. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att tydliggöra vilka kunskaper i algebra som är relevanta för undervisningen av visuell programmering i årskurs 4-6. Detta arbete avgränsar sig till visuell programmering då det dels är den typ av programmeringsmiljö som introduceras i årskurs 4-6 och dels, är den programmeringsmiljö som ska förbereda elever inför olika programmeringsmiljöer i årskurs 7-9.  För att försöka tydliggöra vilka kunskaper i algebra som är relevanta för undervisningen av visuell programmering används så kallade ”Big Ideas” från reflektionsverktyget CoRe. Den systematiska litteraturstudien har granskat 13 artiklar och använt kvalitativ innehållsanalys för att finna kategorier och teman. Resultatet visar att förståelse och användning av variabler kan anses vara en ”Big Idea” i både Algebra och Visuell programmering. Dock är det otydligt huruvida variabler är att anse som en ”algebraisk kunskap” i visuell programmering eller om det handlar om två skilda variabelbegrepp i algebra respektive visuell programmering. Lärare som undervisar i visuell programmering i årskurs 4-6 bör uppmärksamma skillnader mellan variabler i en algebraisk kontext och variabler i en programmeringskontext.

Det här arbetet behandlar läromedel och resonemangsförmågan och på vilket sätt de hör ihop med varandra. Arbetet utgår från aktiva lärares erfarenhet av läromedlets möjlighet att utveckla elevernas matematiska förmågor, specifikt resonemangsförmågan. Lärarna som deltagit i undersökningen arbetar alla i norra Sverige och de har kontaktats via rektorer för att delta i undersökningen. Detta för att med säkerhet kunna säga att de som svarar på frågorna är aktiva lärare. Studien utgår från tidigare forskning och vad det säger om läromedel, resonemangsförmåga och matematikundervisningen. Den teoretiska utgångspunkt som använts är Big ideas. Metoden som använts är en enkätundersökning, för att få in många lärares svar kring ämnet. Efter lärarna hade svarat på enkäten så har svaren analyserats och ett resultat har framkommit. Studien visar att lärarna tycker undervisningen behöver gå utanför läromedlet för att resonemangsförmågan ska utvecklas hos eleverna. Lärarna lyfter att samarbetsuppgifter, problemlösningsuppgifter och uppgifter där eleverna tar ställning till olika lösningar och resultat, som arbetssätt där resonemangsförmågan kan utvecklas. Den förmåga som lärarna ser utvecklas mest genom läromedel är metodförmågan. Resultatet visar även att samtliga lärare använder sig av läromedel i deras matematikundervisning, samtidigt som de är medvetna om att det krävs kompletterande inslag i deras lektioner.

No description available.