Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka, beskriva och analysera hur högstadieelever upplever att bedömning påverkar samarbete vid grupparbete. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv och för att kunna undersöka elevers upplevelser användes fokusgrupper. Deltagarna var högstadieelever (N=54) och datainsamlingen utfördes i 12 fokusgrupper på tre skolor i två städer. Resultatet illustrerar hur elevers upplevelse av att bli bedömda vid grupparbete kan leda till ett destruktivt samarbete med bedömningsstress och ojämställdhet men även till ett konstruktivt samarbete med gemenskapande och bedömningstillfredsställelse. Eleverna föredrog lärarbedömning framför kamratbedömning och ansåg att lärarbedömning hade störst påverkan på samarbetet vid grupparbete. I diskussionen problematiseras resultatet med hjälp av Social interdependence theory, begreppen social loafing, social facilitation samt genus. Studien bidrar till ökade kunskaper kring hur elever upplever att bedömning vid grupparbete kan leda till ett destruktivt samarbete som kan liknas vid ett samarbete i grupp men även till ett konstruktivt samarbete som kan ses som ett samarbete som grupp.

Denna studie har fokuserat kooperativt lärande, hur elevers betyg påverkas av ett arbetssätt som kooperativt lärande och vilken inverkan metoden har på pedagogernas arbetssätt inom planering och undervisning. Studien är inspirerad av aktionsforskning i samarbete med två undervisande pedagoger för åk 8 i ämnena religion och biologi. Pedagogerna har i sin undervisning testat metoden kooperativt lärande där eleverna har samarbetat indelade i små heterogena grupper. Studien består av en metodkombination innefattande en kvalitativ del med intervjuer med de två pedagogerna och en kvantitativ del bestående av individuellt sluttest för eleverna. I studien ingår även två kontrollklasser i vilka eleverna undervisades utan planerade samarbeten mellan eleverna. Studien utgår från teorin om socialt ömsesidigt beroende. Resultaten från studien visar att pedagogerna har fått syn på elevernas kunskaper genom hela arbetsperioden med kooperativt lärande, vilket har gjort att pedagogerna har kunnat sätta in rätt stöd genom följdfrågor till eleverna tidigt i arbetsprocessen. Dessutom visar studien att pedagogerna fått bra underlag för betygsättning redan innan sluttestet. I det kooperativa arbetssättet beskriver pedagogerna att de inte har behövt sätta in extra anpassningar som till exempel muntligt prov vid det individuella sluttestet. Elevernas betygsresultat på sluttestet och terminsbetyget efter studien visar att i interventionsklasserna har fler elever fått betyget A i jämförelse med kontrollklasserna.

Boksamtal och kooperativt lärande är två lärandemetoder som enligt forskning har en positiv inverkan på elevers engagemang och motivation. Dock visar resultat från tidigare forskning att lärare har svårt att implementera dessa metoder i sin undervisning. Därför är syftet med studien att studera hur svensklärare uppfattar sin undervisningspraktik när de kombinerar boksamtal med kooperativt lärande, samt eventuella hinder och möjligheter som lärarna upplever med denna kombination. Till grund för resultatet ligger svar från intervjuer och loggböcker, där tre svensklärare som är verksamma i årskurs 4–6, fått reflektera kring boksamtal och kooperativt lärande. I studien har vi tagit fram färdiga lektionsupplägg som lärarna fått genomföra i klassrummet. Resultat från studien visar att boksamtal med hjälp av kooperativa strukturer inte endast ger lärare möjlighet att skapa mer variation på boksamtalen, utan också bidrar till ett större engagemang och ökat samarbete hos eleverna. Men för att en implementering ska lyckas behöver lärarna få stöttning genom utbildning och ha en egen vilja att använda dessa. Sammanfattningsvis visardet slutgiltiga resultatet av studien att lärarna upplever fler möjligheter än hinder med att kombinera dessa lärandemetoder. Samtliga lärare uppgav att kombinationen med boksamtal och kooperativt lärande är något de vill fortsätta med i sitt arbete med skönlitteratur.

No description available.