1 |
"Imse vimse spindel klättrar upp igen" : En studie av åtta lärares erfarenheter av att arbeta med att utveckla elevers läsförståelse / "Itsy bitsy spider climbs up again" : A study of eight teachers' experiences of working with developing students' reading comprehensionWallin, Anna-Lena January 2014 (has links)
My point of origin concerning this thesis was an interest for how school may develop students’ reading comprehension. International surveys show that the results for Swedish students’ performance regarding reading comprehension have declined and the current curriculum, Lgr-11, emphasizes the importance of incorporating this into all school subjects. The special teacher education programme has raised the awareness concerning the importance of including the students and that learning is achieved in an interactive setting. A special teacher must therefore work proactively alongside with teachers in order to find methods that may enable inclusion of all the students regardless of their need. The purpose of this study is therefore to take part of teachers’ experiences with developing reading comprehension. The study is based on interviews with eight teachers that have extensive experience from working with reading comprehension. The sociocultural perspective has been chosen as a starting point. The collected results show that the teachers teach in full classes to a higher extent, they teach in full classes by using structured methods and communal book talks that focuses on reading comprehension strategies. The teachers have a central role in this form of co-learning and acts as a support. Assessment within a sociocultural perspective should be conducted in an authentic situation and together with the students. My result shows that the teachers use different tests and mappings as decided by each school. However, some teaches emphasizes the importance of assessing in authentic situations and provides some examples of that. / Utgångspunkten för detta arbete var intresset för hur skolan kan utveckla elevers läsförståelse. Internationella mätningar visar att svenska elever har försämrade resultat i läsförståelse och nuvarande läroplan, Lgr 11, betonar betydelsen av att arbeta med detta i samtliga ämnen. Speciallärarutbildningen har ökat medvetenheten om vikten av att elever ska inkluderas och att lärande sker i ett interaktivt samspel. En speciallärare bör därför arbeta förebyggande tillsammans med lärare för att hitta metoder som kan möjliggöra inkludering för samtliga elever oavsett behov. Studiens syfte är därför att ta del av lärares erfarenheter av att arbeta med att utveckla elevers läsförståelse. Studien bygger på intervjuer med åtta lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsförståelse. Det sociokulturella perspektivet har valts som utgångspunkt. Det sammantagna resultatet visar att lärarna undervisar i helklass med strukturerade metoder, i en större utsträckning än tidigare, med gemensamma textsamtal där man arbetar med läsförståelsestrategier. Lärarna har en central roll i detta samlärande och agerar som stöd. I ett sociokulturellt perspektiv ska bedömning genomföras i autentiska situationer i ett samspel med eleverna. Mitt resultat visar att de använder olika test och kartläggningar som respektive skola har bestämt ska genomföras. Några lärare betonar dock betydelsen av att bedöma i autentiska situationer och ger exempel på detta.
|
2 |
Reconciliation in Action and the Community Learning Centres of Quebec: The Experiences of Teachers and Coordinators Engaged in First Nations, Inuit and Métis Social Justice ProjectsHowell, Lisa January 2017 (has links)
When the Truth and Reconciliation Commission (TRC) called for all provinces and territories in Canada to develop curriculum related to residential schools, most ministries of education began the process of reform. Despite this Call to Action, Quebec remains the only province that has yet to publicly commit to or develop any curricula related to residential schools. In this context, this study examines the Community Learning Centre (CLC) network, which has empowered English schools across Quebec to participate in projects that address the Calls to Action, encouraging social justice and reconciliation. It examines the experiences of teachers and CLC coordinators who have participated in CLC projects between 2012-2016. The findings indicate that there is increasing frustration among teachers concerning the absence of residential school history from the Quebec curriculum. Findings also indicate many pedagogical benefits of teaching for social justice. Finally, the study identifies challenges and best practises, and provides recommendations for program and curriculum development in the movement for reconciliation in education in Quebec.
|
3 |
The township schools foundation phase teachers' experiences in the implementation of CAPSMagagula, Sihle Wendy. January 2016 (has links)
A research report submitted to the Faculty of Management,
University of the Witwatersrand, in 25% fulfilment of the
requirements for the degree of Master of Management (in
the field of Public and Development Management) 2015. / The purpose of the study was to explore the township schools foundation
phase teachers' experiences in the implementation of CAPS with regard to
curriculum implementation and how their knowledge and experiences
influence the implementation of the curriculum. The literature review
provides insights into the current practices regarding CAPS in the
foundation phase in South African primary schools comparatively
throughout the world.
A qualitative case study research was adopted for this study and semistructured
interviews. The findings highlight that although teachers
experienced challenges in implementing CAPS, they acknowledge the
benefits of previous workshops. The article recommends that curriculum
designers and the Department of Education need to urgently review
CAPS. It has been emphasised that teachers need to be actively involved
during the review process. Amongst all the requirements for curriculum
implementation, teachers need to be constantly monitored and supported
to ensure the quality of teaching and learning. / AC2016
|
4 |
En studie om hur Sva-lärare upplever att deras resurser används - på högstadium och gymnasiumBegovic, Nina, Hjelte, Maria January 2013 (has links)
Detta arbete belyser ämnet Svenska som andraspråk (Sva) genom fyra kvinnliga Sva-lärares upplevelser av hur deras kunskaper i Sva-ämnet beaktas av andra ämneslärare och rektorer. Studien genomfördes på ett högstadium och ett gymnasium i två olika kommuner. Förestående studie har en kvalitativ ansats innefattande inspelade intervjuer där intervjuaren utgick ifrån en intervjuguide. Resultaten pekar på likartade upplevelser hos alla fyra informanterna, nämligen att deras kunskaper i Sva inte utnyttjas av andra ämneslärare samt att det föreligger ett ointresse/okunskap hos såväl andra lärare och rektorer, som hos föräldrar och elever om Sva-ämnet. Samtidigt upplever informanterna att deras kunskaper behövs, men att det i nuläget inte förekommer något samarbete. De skolor som denna studie berör visar på en organisation som inte har en tydlig struktur kring hur flerspråkighetsundervisning bör bedrivas.
|
5 |
Lässtrategier som främjar lågstadieelevers läsförståelse : En kvalitativ studie om lågstadielärares perspektiv på och tillämpning av lässtrategier / Reading strategies that promote reading comprehension for pupils in primary school : A qualitative study of teachers in primary school and their perspectives on and application of reading strategiesKjellberg, Agnes January 2024 (has links)
Denna studie syftar till att producera kunskap om vilka lässtrategier som lågstadielärare anser är främjande att använda i syfte att utveckla lågstadieelevers läsförståelse, samt belysa hur arbetet med lässtrategier går till på lågstadiet. Lässtrategier anses vara viktiga stödmodeller i elevers utveckling i läsförståelse. Det är därför angeläget att undersöka om lågstadielärares erfarenheter om vilka lässtrategier som de anser vara främjande att använda samt att undersöka hur de arbetar med lässtrategier i undervisningen. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är transaktionell teori (Rosenblatt, 2002), pedagogical content knowledge (Shulman, 1986; 1987) och det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, 1999). Studiens insamlade material bygger på två observationer och sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare. Vad som framkommit i resultatet är att främjande lässtrategier enligt lågstadielärare är strategier där eleverna får möjlighet att arbeta tillsammans, exempelvis genom att sammanfatta en text, klargöra ord och förutspå en texts handling. När eleverna får arbeta med att ställa frågor till texten främjar det deras förståelse av textinnehållet. När det kommer till hur arbetet med lässtrategier går till på lågstadiet har det framkommit att vikten av ett strukturerat arbetssätt när det kommer till läsförståelse är vanligt. Lärarna i studien arbetar på olika sätt men det kan konstateras att alla har en struktur för sitt arbetssätt och arbetar ofta på liknande sätt varje gång de arbetar med läsförståelse i sina respektive klasser. ”En läsande klass” är ett arbetssätt som används av två av lärarna och består av fem lässtrategier som har blivit personifierade. Figurerna som ingår är spågumman som förutspår, detektiven som klargör otydligheter och svåra ord, cowboyen som sammanfattar, reportern som ställer frågor och slutligen konstnären som ser inre bilder. Många av lärarna använder sig av högläsning och arbetar med lässtrategier genom att låta eleverna sammanfatta texten de läst, klargöra svåra ord som dyker upp i texten samt förutspå vad nästa kapitel kommer att handla om. Vidare beskrivs det att vanliga arbetssätt är att förstora en text på tavlan och läsa texten tillsammans, ljuda ord och bokstäver, reda ut svåra ord samt besvara läsförståelsefrågor om texten. / This study aims to produce knowledge about which reading strategies have been shown to promote primary school students' development of reading comprehension, and to find out how the work with reading strategies is carried out in primary school. Reading strategies are considered important support models in students' development of reading comprehension. It is therefore crucial to investigate primary school teachers' experiences regarding which reading strategies they consider conducive to use, and to examine how they work with reading strategies in teaching. The theoretical frameworks underlying the study are Transactional theory (Rosenblatt, 2002), Pedagogical content knowledge (Shulman, 1986; 1987), and the sociocultural perspective (Vygotsky, 1999). The collected material of the study is based on two observations and six semi-structured interviews with practicing primary school teachers. What emerged in the results is that according to primary school teachers, promoting reading strategies are strategies where students have the opportunity to work together, for example by summarizing a text, clarifying words, and predicting a text's plot. When students are allowed to ask questions about the text, it promotes their understanding of the text content. Regarding how the work with reading strategies is carried out in primary school, it has emerged that the importance of a structured approach to reading comprehension is common. The teachers in the study work in different ways, but it can be noted that all have a structure for their approach and often work similarly each time they work with reading comprehension in their respective classes. "A reading class" is an approach used by two of the teachers and consists of five reading strategies that have been personified. The characters involved are the fortune teller who predicts, the detective who clarifies ambiguities and difficult words, the cowboy who summarizes, the reporter who asks questions, and finally the artist who visualizes inner images. Many of the teachers use read-aloud and work with reading strategies by having students summarize the text they have read, clarify difficult words that appear in the text, and predict what the next chapter will be about. Furthermore, it is described that common methods include enlarging a text on the board and reading the text together, sounding out words and letters, deciphering difficult words, and answering comprehension questions about the text.
|
6 |
Exploring meanings of teacher's experiences in an urban community where low income levels prevailMegaw, Julie 12 1900 (has links)
Thesis (MEdPsych)--Stellenbosch University, 2011. / ENGLISH ABSTRACT: The contexts of the experiences of teachers in South Africa, particularly in
communities with low income levels, seem to invite meanings of hopelessness.
These meanings appear to be supported by dominant discourses that could
determine and limit the practices or actions of these teachers. Within these contexts,
however, there are teachers whose actions, reflections or motivations suggest the
possibility of alternative or preferred meanings that may be marginalised or silenced
by dominant discourses of hopelessness. The theoretical framework that provided
the foundation for this study was social constructionism, which argues that meaning
is constructed through social interaction and that there is no underlying or objective
reality that can be revealed through observation or experience. An understanding of
this social construction of meaning allows for the construction of alternative or
preferred meanings by individuals or groups in contexts where dominant discourses
do not serve their best interests. The aim of the research was therefore to explore
and describe the meanings that the participants make of their experiences as
teachers in a primary school in Cape Town in a community where low income levels
are prevalent. The study further aimed to describe how these teachers experience
contextual factors and how these factors contribute to their meaning-making.
Furthermore, the purpose of the study was to explore local knowledge in the form of
actions, motivations and reflections of the teachers that suggest possibilities for
alternative or preferred meanings.
In keeping with the social constructionist nature of the study, a qualitative,
interpretivist research approach was used. Participants were selected through
purposive sampling and focus group discussions were used to generate data. Digital
audio recordings were made of the group sessions, which were then transcribed and
analysed using the constant comparative method.
The research findings indicated that the teachers who participated in the study
experienced various contextual factors that contributed to their meaning-making.
Their experiences of most of these factors were described in similar ways to
comparable contextual factors as portrayed in the literature. Furthermore, these
contextual factors were linked by the teachers, and dominantly in the literature, to
meanings that could be summarised as hopelessness. However, alongside these meanings, the teachers gave rich or detailed descriptions of a range of actions,
reflections and motivations that suggest possible alternative or preferred meanings to
the hopelessness that their context seems to invite, and that dominant discourses in
the literature appear to portray. These findings led to recommendations that were
centred largely on meeting some of the support needs of teachers and children in
communities with low income levels. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Onderwysers se ervarings in Suid-Afrika, veral in gemeenskappe met ‘n lae
inkomstevlak, word belewe binne kontekste wat lyk asof dit die betekenisse van
hopeloosheid ontlok. Hierdie betekenisse word blykbaar deur dominante diskoerse
ondersteun, wat hierdie onderwysers se werksaamheid of optrede kan bepaal en
beperk. Binne hierdie kontekste is daar egter onderwysers wie se handelinge,
nadenke of motivering die moontlikheid van alternatiewe of verkieslike betekenisse
aandui, maar wat gemarginaliseer of stilgemaak kan word deur die dominante
diskoerse van hopeloosheid. Die teoretiese raamwerk wat die grondslag vir hierdie
studie verskaf het, was sosiale konstruksionisme, wat daarop dui dat betekenis deur
sosiale interaksie gekonstrueer word en dat daar geen onderliggende of objektiewe
realiteit is wat deur waarneming of ervaring geopenbaar kan word nie. ‘n Begrip van
die sosiale konstruksie van betekenis maak voorsiening vir die konstruksie van
alternatiewe of verkieslike betekenisse deur individue of groepe binne kontekste
waar dominante diskoerse nie hul beste belange dien nie. Die doel van die navorsing
was daarom om die betekenisse wat die deelnemers, as onderwysers in ‘n laerskool
in Kaapstad binne ‘n gemeenskap met lae inkomste, aan hul ervarings heg, te verken
en te beskryf. Die studie was verder daarop gemik om te beskryf hoe hierdie
onderwysers kontekstuele faktore ervaar en hoe hierdie faktore ‘n bydrae lewer tot
hoe hulle betekenis skep. ‘n Verdere doel van die studie was om plaaslike kennis in
die gedaante van die optrede, motivering en nadenke van onderwysers, waardeur
moontlike alternatiewe of verkieslike betekenisse na vore kom, te verken.
Vanweë die sosiaal-konstruksionistiese aard van die studie, is ‘n kwalitatiewe,
interpretiewe navorsingsbenadering as navorsingsmetodologie vir hierdie studie
gebruik. ‘n Doelgerigte steekproef is gebruik om potensiële deelnemers te identifiseer
en data is deur middel van fokusgroeponderhoude gegenereer. Digitale oudio-opnames
van die fokusgroeponderhoude is getranskribeer en is met gebruik van die
konstante vergelykende metode ontleed.
Die navorsingsbevindings het aangedui dat die onderwysers wat aan hierdie studie
deelgeneem het, verskillende kontekstuele faktore belewe wat bydra tot die
betekenis wat deur hulle geskep word. Hulle belewenis van die meeste van hierdie faktore is op soortgelyke wyse beskryf as vergelykbare kontekstuele faktore wat in
die literatuur bespreek word. Hierdie kontekstuele faktore is verder deur die
onderwysers en in die literatuur aan betekenisse wat as hopeloosheid beskryf kan
word, gekoppel. Naas hierdie betekenisse het die onderwysers egter ook ryk of
gedetailleerde beskrywings van ‘n reeks handelinge, nadenkings en motiverings
gebied wat moontlike alternatiewe of verkose betekenisse bied tot die hopeloosheid
wat deur hulle konteks uitgelok word en deur die dominante diskoerse in die literatuur
uitgebeeld word. Die navorsingsbevindings het gelei tot aanbevelings wat hoofsaaklik
daarop gerig is om in sommige van die behoeftes aan ondersteuning wat deur
onderwysers en kinders in gemeenskappe met lae inkomstevlakke ervaar word, te voorsien.
|
Page generated in 0.0748 seconds