Syftet med studien är att undersöka om och på vilket sätt elever på en svensk utlandsskola upplever platstillhörighet. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med en elev per årskurs, i förskoleklass till årskurs 6. Intervjuerna baserades på teckningar forskningsdeltagarna målat som föreställer de platser eleverna själva hade/har starka och positiva band till. Dessutom undersöktes relationen och avstånden mellan dessa platser genom att forskningsdeltagarna fått skapa mentala kartor med hjälp av sina teckningar. Resultaten tyder på att deltagarna i den här studien har en mångfacetterad platstillhörighet på flera sätt. De platser som är mest betydelsefulla för studiens respondenter är placerade i olika länder, vilket alltså pekar på en mångfacetterad platstillhörighet. Flera av de kallar platser i olika länder för hemma och de flesta av respondenterna anger att de tillhör mer än en nationalitet. Det här innebär för flera av deltagarna en viss saknad till sitt födelseland. Endast tre respondenter kallade sitt boende i Portugal för hemma. Två av sju respondenter ansåg att de kunde portugisiska väl och tre av dem kunde kalla sig för portugiser.

Studien handlar om immigration i en landsbygdskommun och syftar till att belysa platsens betydelse för integration och etablering med särskilt fokus på landsbygdsspecifika förhållanden. Studien är gjord i Ragunda kommun i Jämtland, en av Sveriges till befolkningen minsta kommuner. 2017 var Ragunda en av de 10 kommuner som tog emot störst andel nyanlända i förhållande till folkmängd. I studien undersöks hur invandrade personer upplever att anlända och bo på en mindre ort, hur man betraktar platsens möjligheter och hinder och hur man resonerar kring en framtid på orten. Vidare undersöks vilken betydelse de lokala demografiska utmaningarna har i förhållande till hur immigrationen betraktas i kommunen. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av 15 intervjuer och kompletterande observationer. Fenomenologi är det främsta teoretiska perspektiv som inspirerat analyserna. Flertalet av de invandrade informanterna har tidigare bott i miljonstäder och omställningen till att bo i en landsbygdsmiljö har handlat om att ”omvänja” sig till en ny livsstil i både materiella och immateriella aspekter. Särpräglande för integration i landsbygd tycks vara att det är förhållandevis lätt att bli en del av en ytlig social ortsgemenskap. Man erkänner och bekräftar varandra genom ”hejande” när man möts på orten och håller koll på varandra i ett samhälle där ”alla känner alla”. Däremot tycks avsaknaden av mötesplatser där ytliga sociala kontakter kan omsättas till samtal och sedermera vänskap upplevas som en brist i det lokala samhället. Samhällets etableringsinsatser syftar till att ge nyanlända invånare ett grundläggande språk och orientering i samhället och arbetsmarknaden. Verklig integration är dock relationell och kräver att samhällets invånare möts i sociala relationer. Flera informanter har utvecklat strategier för att skapa interaktioner med den etablerade lokalbefolkningen och på så vis förbättra sina möjligheter att utveckla språk och ett lokalt socialt nätverk. Den lokala arbetsmarknaden upplevs begränsad och betraktas som en utmaning för nya invånare att långsiktigt stanna kvar i kommunen. Flertalet informanter uppger att arbete är den viktigaste förutsättningen för att bo kvar i framtiden. De invandrade informanternas känsla inför platsen varierar mellan att den anses vara ”en plats utan potential” och ”världens bästa by”. De allra flesta lyfter dock fram såväl positiva som negativa aspekter av landsbygdens förutsättningar, vilket påverkar deras trivsel och framtidsförhoppningar på platsen. / The study is about immigration in a rural municipality and aims to highlight the importance of the site for integration and establishment with particular focus on rural-specific conditions. The study was conducted in the small municipality Ragunda in Jämtland. In 2017, Ragunda was one of the 10 municipalities in Sweden that received the largest proportion of refugees with resident permit in relation to population. The study examines how immigrants experience arriving and living in a small, rural site, how they consider the opportunities and obstacles of the place, and how they consider a future in the region. Furthermore, the significance of local demographic challenges in relation to how immigration is considered in the municipality is investigated. The study is qualitative and the empirical material consists of 15 interviews and additional observations. Phenomenology is the main theoretical perspective that inspired the analyzes. Most immigrant informants have previously lived in million cities and the transition to living in a rural environment has also been a "transforming" into a new lifestyle in both material and immaterial aspects. Particular for integration in rural areas seems to be that it is relatively easy to become part of a shallow social community. You acknowledge and confirm each other by greeting when you meet in the streets and keep an eye on each other in a society where "everyone knows everyone". On the other hand, the lack of social meeting spots seems to make shallow social contacts hard to transform into conversation and subsequently friendship and that is perceived as a shortcoming in the local society. The society’s establishment efforts aim at giving immigrants a basic language and orientation in the society and the labor market. Real integration, however, is relational and requires residents to meet in social relations. Several informants have developed strategies to create interactions with the established locals and thus improve their opportunities for developing language ​​and a local social network. The local labor market is perceived to be limited and is considered a challenge for new residents to stay in the municipality for a long time. Most informants state that work is the most important condition for staying in the region in the future. The attitude towards the place varies between being considered "a place without potential" and "the best village in the world". However, most people highlight both positive and negative aspects of rural conditions that affects their well-being and future hopes in the region.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilken betydelse närområdesstudier ochutomhuspedagogisk undervisning knuten till lokalsamhället har för lärare i samhällskunskap,att skapa variation i undervisningen och om samt hur lärare använder närområdet i sinundervisning i årskurs 4–6. Det finns tidigare forskning kring främst natur- och äventyrsinriktadutomhuspedagogik som fokuserar på yngre elever, men mindre kring närområdesstudier,studiebesök och besök från samhället, för ämnet samhällskunskap.De teoretiska utgångspunkterna var Vygotskijs sociokulturella perspektiv och pragmatismenenligt Dewey, som användes för att analysera empirin. Undersökningen genomfördes med hjälpav kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter från fem skolor deltogi undersökningen. I analysen av resultatet framkommer att lärarna ger många exempel påmöjligheter till undervisning utomhus och i närområdet men att det finns hinder att övervinnainnan man kommer ut ur klassrummet.En slutsats som kan dras utifrån undersökningens engagerade lärare och tidigare forskning äratt vi kan drista oss till att konstatera, att utomhuspedagogiken och närområdesstudierna görstor nytta för de flesta elever. Det som återstår att göra är, att ”kavla upp ärmarna”, utmanahindren och ta med eleverna på deras livsresa både i klassrum och utomhus, för att ge demminnen och kunskaper för livet. / The purpose of this master thesis has been to examine which meaning neighborhood studiesand outdoor education attached to local society has to teachers in the subject of civics, to createvariation in teaching and if and how teachers use the local area in their teaching in classes 4–6.There is earlier research mainly around nature and adventure oriented outdoor educationfocusing on younger pupils, but with less focus on neighborhood studies, study visits and visitsfrom society, in the subject of civics.The theoretical starting points was Vygotskijs sociocultural perspective and pragmatismaccording to Dewey, that was used to analyze the empirics. The survey was conducted by usingqualitative method and semi-structured interviews. Six respondents from five schoolsparticipated in the survey. In the analysis of the result, it emerges that the teachers give manyexamples of outdoor and neighborhood teaching, but there are obstacles to overcome beforegetting out of the classroom.A conclusion, that can be drawn based on dedicated teachers of this survey and former researchis, that we dare to note, that outdoor teaching and neighborhood studies do great good to mostpupils. What remains to be done, is to “roll up the sleeves”, challenge the hindrances and bringthe pupils on their journey of a lifetime in both classrooms and outdoors, to give them memoriesand knowledge for life.