<p>I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet. Resultatet visar att barnen upplever att de främst ges talutrymme då läraren fördelar ordet. Barnen tar talutrymme när det är något de upplever att de kan eller när det är något de tycker är roligt och i samverkan med kamraterna. De upplever att miljön i klassrummet är ”stökig” och finner egna strategier för att lösa detta. Barnen lägger större vikt vid skillnader i ålder än i genus. Deras upplevelser av hur mycket läraren pratar är att det är lagom.</p>

Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige. För den här studien vvaldes en kvalitativ metod i form av semistruktuerade intervjuer och observationer för att få djupare förståelse av vilka effekter digitala läromedel har för lärandet och i så fall hur det inkluderande klassrummet skapas. Resultaten indikerar att de intervjuade har en överensstämmande föreställning om digitala läromedels påverkan i skolan. De menar att digitala läromedel har positiv påverkan men genom bearbetning av intervjuerna visades att deras tolkningar av positiv påverkan är olika. Datorer i skolan utan lärarnas digital kompetens och utveckling och stöd från skolans och kommunens sida kan inte skapa go  da förutsättningar för lärande. De räcker inte bara med datorer och digitala läromedel i skolan. Tidigare forskning om datorer i skolan och deras påverkan på lärande överensstämmer med föreliggande studiens resultat.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på närområdet och hur de bedriver undervisning i närområdet utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3. Vidare var syftet att undersöka vad lärare hade för åsikter om undervisningens inverkan på elevers lärande i årskurs 1-3 samt vad de såg för möjligheter och problem med undervisningsformen. För att besvara studiens syfte intervjuades sex lärare genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en innehållsanalys där mönster söktes i informanternas svar. Resultatet visade att samtliga lärare anser att undervisning i närområdet utanför klassrummet har en positiv inverkan på elevers lärande men att alla lärare inte bedriver undervisning i denna form. Problem som hindrar lärare från att bedriva undervisning i närområdet är tids- och ekonomibrist samt bristen på forskning inom ämnet och vissa lärare saknar även viljan till att bedriva undervisning på detta sätt. I resultatet presenteras även några olika exempel på hur lärare undervisar i närområdet utanför klassrummet och vad de ser för möjligheter med denna undervisningsform. / <p>SO</p>

Syftet med den här studien var att ta reda på vad forskning visat hur matematikundervisningen ska se ut för elever med dyskalkyli. Studien utgick från följande frågeställningar: Vilka metoder som är framskrivna av forskningen för elever med dyskalkyli? Hur begreppet dyskalkyli definieras enligt forskningen? Data samlades in via databaserna ERIC, Swepub samt Libris, 10 artiklar inkluderades i studien. Resultaten delades in i 4 teman. Av resultaten framgick det att begreppet dyskalkyli är svårt att definiera. Det framkom även att en metod var mer beforskad än andra samt att två forskare var dominanta på det här fältet. Det krävs mer forskning inom den pedagogiska inriktningen på dyskalkyli för att få ett generaliserbart resultat. Dock visade en del av forskningen att det krävs olika metoder för att elever med dyskalkyli ska utvecklas på bästa sätt.

Lärares ledarskap är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning, där ett väl fungerande ledarskap är en förutsättning för att kunna bedriva framgångsrik undervisning. Denna studie har utformats som två case-studier där en grundskollärare samt en gymnasielärare intervjuats gällande deras uppfattningar om utmaningar med ledarskapet i klassrummet. Studien ämnar även att undersöka lärarnas syn på hur de kan hantera dessa utmaningar. Studien har en induktiv prägel, där teori valts beroende på resultatets karaktär, formulerat utifrån analys av undersökningens data. Resultaten visar att organisatoriska förutsättningar, exempelvis elevgruppers storlek, begränsar och försvårar lärarnas ledarskapsutövning, främst gällande individanpassningsarbetet samt det sociala arbetet. Det visar även på eventuella brister gällande lärarnas kompetens och en av lärarnas erfarenhet. Resultaten visar även att lärarnas hantering av utmaningarna skiljer sig åt men att båda anser att förbättrade organisatoriska förutsättningar kan underlätta deras ledarskapsutövning.

Syftet med studien är att belysa hur F-3 lärare upplever vad gott ledarskap är, i vilka klassrumssituationer upplever de att de har respektive inte har förutsättningar till ett gott ledarskap samt vad har de för tillvägagångssätt för att utöva gott ledarskap liksom vilka metoder de använder när ledarskapet inte räcker till. Studien utgår ifrån fyra frågeställningar: “vad upplever lärare som gott ledarskap i klassrummet”, “vilka förutsättningar upplever lärare att de har för att bedriva ett gott ledarskap i klassrummet”, “finns det situationer där lärare upplever att de inte har förutsättningar att hantera med hjälp av gott ledarskap i klassrummet” och “vilka tillvägagångssätt har lärarna för att hantera de situationer där deras ledarskap utmanas i klassrummet”. Kvalitativa intervjuer användes som metod för insamlingen av data där åtta F-3 lärare från en storstad och en mellanstor intervjuades. Tematisk analys valdes som metod för att analysera den insamlade data. De temana som kom från analysen presenteras i både resultat och analysavsnitten och diskuteras i ljuset av studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning i diskussionsavsnittet.Studiens resultat visar att goda relationer med elever, bra struktur, tydliga rutiner och regler och förväntningar är det som kännetecknar ett gott ledarskap enligt de lärare som intervjuades. Situationer när man är själv med en helklass som även har elever med svårigheter eller när man tappar kontrollen och blir stressad kom även upp som svåra och utmanande för lärarnas ledarskap. Kollegialt samarbete, god kontakt med vårdnadshavare, elevhälsoteamet och skolledningen kom upp som stöd som lärarna upplevde främjade deras ledarskap när lärarna behövde hantera svåra och utmanande situationer i klassrummet.Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsstilar, ledarskap i klassrummet, delaktighet, inkludering, Ramfaktorer

Stämning, relationer och miljöer skiljer sig från klassrum till klassrum. Vårt gemensamma intresse och vår strävan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vår studie. Syftet med studien är att lyfta fram vad som kännetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kännetecknar ett bra ledarskap samt hur läraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra några pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien är uppbyggd på intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrån deras olika arbetsplatser och erfarenheter. Anledningen till detta var för att de skulle kunna ge studien olika infallsvinklar i skapandet av ett positivt klassrumsklimat. Efter genomförandet av intervjuerna sammanställdes svaren och åsikterna för att hitta gemensamma nämnare hos informanterna. I resultatet framkommer det att gruppens klimat har stor påverkan på elevens lärandemöjligheter. Ett positivt klasrumsklimat kännetecknas av att alla upplever att de är delaktiga, de känner sig trygga, det finns tydliga mål med undervisningen och alla vågar vara sig själva. Detta kan ändå se mycket olika ut i olika klasser beroende på hur ledarskapet ser ut. Under intervjuerna framkommer det att ledarskapet har en bidragande roll till ett positivt klassrumsklimat.

Det flippade klassrummet är en relativt ny undervisningsmetod som grundar sig på att eleverna förbereder sig inför lektionen genom att ta del av det kursmoment som läraren i vanliga fall skulle gå igenom på lektionen. Vanligtvis sker detta genom att de får se en instruktionsfilm som läraren gjort. På så sätt frigörs tid till annan aktivitet på lektionen, såsom hjälp med läxor eller grupparbeten. Det flippade klassrummet har fått en hel del publicitet och instruktionsfilmerna som är en produkt av metoden finns det många av t.ex. Youtube.Syftet med detta examensarbete är att undersöka matematiklärares förhållningssätt och inställning till det flippade klassrummet och instruktionsfilmer, och om vilka faktorer som de anser vara de viktigaste begränsningarna för det flippade klassrummet. För detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades. Intervjuerna analyserades sedan och tolkades med hjälp av ramfaktorteorin och en teori om teknikintegrering i undervisningen. Det största hindret som lärarna såg med det flippade klassrummet var att metoden ställde stora krav på att eleverna förberedde sig inför lektionen, vilket fyra av fem lärare inte trodde att deras elever skulle kunna hantera. En av lärarna ansåg istället att det största hindret av att det var ett stort tidskrävande projekt att börja producera instruktionsfilmer.

Studien undersöker deltagares och lärares förhållningssätt till SFI-undervisningen dels avseende kunskapssyn och lärande, dels relationer och kommunikation i klassrummet. Tio deltagare och tio lärare gav genom kvalitativa intervjuer ca 350 kommentarer kring SFI-undervisningen, vilka klassificeras utifrån kunskapssyn, lärande, relation och kommunikation. Dessa kommentarer analyseras utifrån aktuella socio-konstruktivistiska studier, teoribildningar om maktordning men främst kulturantroplogiska teorier om värderingar. Studien visar på hur kulturella värderingar (vokal självsäkerhet vs gruppharmoni, stor vs liten maktdistans, hög vs låg kontextualitet) påverkar både kommunikationen i klassrummet och förståelsen av hur undervisningen bedrivs. Den visar att en dragkamp om rätt kunskapssyn och rätt studieteknik råder mellan deltagare och lärare. Normerande attityder gör sig gällande liksom frustration över bristen på framsteg i studierna. Slutligen ger studien flera exempel på god interkulturell kompetens i undervisningen och att deltagarna överlag stävar mot kursplanens mål – kommunikativ och funktionell språkkompetens.

<p>Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare resonerar om deras möjligheter att påverka utfallet vid elevernas grupparbeten i skolan. Tre komponenter i grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansättningen och grupprocesserna, samt hur lärarna anser sig gå tillväga i skolundervisningen för att främja välfungerande grupparbeten. Undersökningen baseras på tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielärare, våren 2009.  Resultatet visar att lärarna anser grupparbete vara en väldigt krävande arbetsform att handleda. Lärarna menar att alla lärare som skall handleda grupparbeten måste ha ett tydligt mål och syfte med grupparbetet, att processen bör stå i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid är fallet; ibland stämmer lärarnas intentioner inte överens med praktiken, då produkten inte sällan väger tyngre än processen. En annan aspekt som framkommit i studien är att lärarna känner ett stort behov av kontroll vid grupparbete. De anser sig behöva kontrollera gruppernas arbete kontinuerligt, och således blir denna arbetsform svårhanterlig och påfrestande för lärarna.</p>