Syftet med studien är att belysa hur F-3 lärare upplever vad gott ledarskap är, i vilka klassrumssituationer upplever de att de har respektive inte har förutsättningar till ett gott ledarskap samt vad har de för tillvägagångssätt för att utöva gott ledarskap liksom vilka metoder de använder när ledarskapet inte räcker till. Studien utgår ifrån fyra frågeställningar: “vad upplever lärare som gott ledarskap i klassrummet”, “vilka förutsättningar upplever lärare att de har för att bedriva ett gott ledarskap i klassrummet”, “finns det situationer där lärare upplever att de inte har förutsättningar att hantera med hjälp av gott ledarskap i klassrummet” och “vilka tillvägagångssätt har lärarna för att hantera de situationer där deras ledarskap utmanas i klassrummet”. Kvalitativa intervjuer användes som metod för insamlingen av data där åtta F-3 lärare från en storstad och en mellanstor intervjuades. Tematisk analys valdes som metod för att analysera den insamlade data. De temana som kom från analysen presenteras i både resultat och analysavsnitten och diskuteras i ljuset av studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning i diskussionsavsnittet.Studiens resultat visar att goda relationer med elever, bra struktur, tydliga rutiner och regler och förväntningar är det som kännetecknar ett gott ledarskap enligt de lärare som intervjuades. Situationer när man är själv med en helklass som även har elever med svårigheter eller när man tappar kontrollen och blir stressad kom även upp som svåra och utmanande för lärarnas ledarskap. Kollegialt samarbete, god kontakt med vårdnadshavare, elevhälsoteamet och skolledningen kom upp som stöd som lärarna upplevde främjade deras ledarskap när lärarna behövde hantera svåra och utmanande situationer i klassrummet.Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsstilar, ledarskap i klassrummet, delaktighet, inkludering, Ramfaktorer

<p>Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare resonerar om deras möjligheter att påverka utfallet vid elevernas grupparbeten i skolan. Tre komponenter i grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansättningen och grupprocesserna, samt hur lärarna anser sig gå tillväga i skolundervisningen för att främja välfungerande grupparbeten. Undersökningen baseras på tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielärare, våren 2009.  Resultatet visar att lärarna anser grupparbete vara en väldigt krävande arbetsform att handleda. Lärarna menar att alla lärare som skall handleda grupparbeten måste ha ett tydligt mål och syfte med grupparbetet, att processen bör stå i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid är fallet; ibland stämmer lärarnas intentioner inte överens med praktiken, då produkten inte sällan väger tyngre än processen. En annan aspekt som framkommit i studien är att lärarna känner ett stort behov av kontroll vid grupparbete. De anser sig behöva kontrollera gruppernas arbete kontinuerligt, och således blir denna arbetsform svårhanterlig och påfrestande för lärarna.</p>

I uppsatsen undersöks hur lärare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bär ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lärare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lärandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lärare och elever. Utifrån detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat är, hur det skapas och om lärare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet råder en samstämmighet kring vad ett gott klassrumsklimat är. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet är återkommande. Faktorer som ledarskap, mål, dialog och feedback är viktiga för skapandet av ett gott klimat. Ansvaret för skapandet av ett gott klassrumsklimat bärs i första hand av läraren.Resultatet av denna studie kan ge en ökad medvetenhet om hur läraren tillsammans med eleverna kan skapa eller bevara ett gott klassrumsklimat som gynnar lärandet.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare resonerar om deras möjligheter att påverka utfallet vid elevernas grupparbeten i skolan. Tre komponenter i grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansättningen och grupprocesserna, samt hur lärarna anser sig gå tillväga i skolundervisningen för att främja välfungerande grupparbeten. Undersökningen baseras på tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielärare, våren 2009.  Resultatet visar att lärarna anser grupparbete vara en väldigt krävande arbetsform att handleda. Lärarna menar att alla lärare som skall handleda grupparbeten måste ha ett tydligt mål och syfte med grupparbetet, att processen bör stå i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid är fallet; ibland stämmer lärarnas intentioner inte överens med praktiken, då produkten inte sällan väger tyngre än processen. En annan aspekt som framkommit i studien är att lärarna känner ett stort behov av kontroll vid grupparbete. De anser sig behöva kontrollera gruppernas arbete kontinuerligt, och således blir denna arbetsform svårhanterlig och påfrestande för lärarna.

Författarens namn: Jennie Berg Titel: Actio i klassrummet – Lärares uppfattningar om röstens och kropps-språkets betydelse för att fånga elevers uppmärksamhet Engelsk titel: Actio in the classroom – Teachers’ conceptions of the im-portance of voice and body language in capturing students’ attention. Antal sidor: 43 Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lärare i grundskolans tidiga år har om röstens och kroppsspråkets betydelse för att fånga elevers uppmärksamhet. Studien har ett tvärvetenskapligt perspektiv där den teoretiska utgångspunkten är pedagogisk men med inslag från retoriken och logopedin. Studien är kvalitativ, där åtta lärare har intervjuats. Intervjuerna var semi-strukturerade och fenomenografin har använts som forskningsansats. Resultatet visar att när lärare genom sin röst och sitt kroppsspråk, actio, försöker fånga elevernas uppmärksamhet uttrycker de vilken sorts lärare de vill vara. De undviker att höja röstvolymen, då de inte vill uppfattas vara en lärare som skriker. De vill uppfattas som glada och trygga som skapar ett positivt klassrumsklimat och använder då kroppsspråket för att lyckas med det. Vidare uttrycker lärarna att rösten och kroppsspråket ska präglas av engagemang och inlevelse för att fånga elevernas uppmärksamhet. De beskriver hur de varierar sitt tonläge, använder pauser och använder ett inlevelse-fullt kroppsspråk där gester, blickar och rörelse i klassrummet förstärker det de säger. Vidare visar resultatet att lärarna genom erfarenhet och till viss del genom omedveten reflektion, utvecklat olika knep för att fånga elevernas uppmärksamhet med hjälp av just sin röst och sitt kroppsspråk. Slutligen, visar resultatet att lärare uppfattar att röst och kroppsspråk är en del av ens person. Nyckelord: Actio, icke-verbal kommunikation, ledarskap i klassrummet, fenomenografi

<p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.

No description available.

Studien baseras på följande frågor för undersökning: Vilka samband finns mellan lektionsstruktur och höga förväntningar? Vilka samband finns mellan lektionsstruktur och positiva relationer med eleverna? Vilka samband finns mellan lektionsstruktur kompetensutveckling? Vilka samband finns mellan höga förväntningar och kompetensutveckling? Vilka köns-erfarenhets- och kompetensskillnader finns i relation till a) struktur b) höga förväntningar c) positiva relationer d) kompetensutveckling? Den teoretiska delen identifierar fyra fokuskategorier vilka definierar framgångsrika ledargärningar hos lärare. Den empiriska delen genomfördes i en liten kommun i Sverige och innehöll en enkät där lärare skattar sig kring sitt ledarskap i fyra fokuskategorier. Dessa var ”lektionsstruktur”, ”höga förväntningar” på eleverna, ”positiva relationer” till eleverna och ”kollegialt lärande”. Studien visar att det finns relativt starka samband mellan en tydlig lektionsstruktur, höga förväntningar, positiva relationer till eleverna och kompetensutveckling. Lärare som har en tydlig lektionsstruktur genom att ha en noggrann planering för varje lektion med tydliga mål och vilken har en igenkännbar struktur på lektionen och genomgångar av ämnesspecifika begrepp inför nya arbetsområden har också positiv och stöttande relation till alla elever. Dessa lärare skapar också en positiv klassrumsmiljö som präglas av trygghet och studiero. Lärare som har en tydlig lektionsstrukturhar och synliggör lärandet har också höga förväntningar på sina elever. Där höga förväntningar betyder att kontinuerlig återkoppling kopplade till kunskapskraven ges till eleverna. Läraren anpassar också undervisningen efter elevernas behov och säkerställer att eleverna vet att förväntningarna på dem är höga. Lärare som har passion för sitt läraruppdrag och utvecklar sitt lärande utifrån elevernas behov och även tycker att kollegialt lärande utvecklar hens ledarskap har även höga förväntningar på eleverna. Dessa lärare ger eleverna kontinuerlig återkoppling till eleverna kopplat till kunskapskraven. De anpassar sin undervisning efter elevernas behov och säkerställer att eleverna vet att det har höga förväntningar på dem. Slutsatsen ger en nulägesbild av lärares ledarskap i klassrummet. Denna kunskap kan användas för att stärka lärares ledarskap på vissa områden så som lektionsstruktur, höga förväntningar, återkoppling och kollegialt lärande. / This study is based on following questions: Which connection is there between structure of a lesson and high expectations? Which connection is there between structure of a lesson and positive relations with students? Which connection is there between structure of a lesson and collegial learning? Which connection is there between high expectations and collegial learning? What gender- experience- and – competence differences is there concerning a) structure b) high expectations c) positive relations to students d) competence development? The theoretical part identify four focuscategories which defines successful leadership among teachers`. The empirical part was implemented in a little municipality in Sweden and it contained a questionnairy in which teachers` valued their leadership within four focuscategories. These were “structure of lesson”, “high expectations” on students, “positive relations” to students and “professional development”. The study shows that there is relative strong connections between a distinct structure of a lesson, high expectations, positive relations to students and collegial learning. Teachers` with a distinct structure of a lesson, such as an accurate planning for each lesson with clear goals and a relatable structure on lessons and briefing specific notions also have a positive and supportive relations with all the students. These teachers` also create a positive classrooms environment which imprint security and calmness. Teachers` with distinct structure of lessons and visible learning also have high expectations on the students. In which high expecations means to give the students continuous feedback connected to knowledge requirement. The teacher also adapt the teaching to students needs and makes sure that students know that the expectations on them are high. Teachers` that have passion for their mission and develop their own learning external students needs and approve to collegial learning and develop their own leadership also have high expectations on students. These teachers` give students continuous feedback connected to knowledge requirement. They adapt their teaching to students needs and makes sure the students know that there are high expectations on them.

Utgångspunkten för detta arbete var att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet kring studiero och ordning och reda i svensk skola. Fokus i undersökningen har varit att hitta verktyg för högstadiet, men även pedagoger som arbetar med andra åldersgrupper kan hitta fungerande och konkreta verktyg i texten. Jag har i arbetet pekat på orsaker till bristande ordning och arbetsro i klassrum och skolmiljö: En genomgripande förändring i samhället, med en omvandling från yttre till inre disciplinering, har lett till nya tolkningar av begrepp som lydnad och ansvar. Detta har genererat osäkerhet på hur lärare och elever ska förhålla sig till arbetet i skolan och till varandra. Luddiga begrepp som ”värdegrundsarbete” och ”förebyggande arbete” i läroplanen har även lett till osäkerhet om vem som ska bedriva det arbetet och hur det ska göras. I praktiken har många elever inte fått den fostran de har rätt att få. I texten har jag visat på en diskrepans mellan hur media och politiker vill lösa problemet med oordning i skolan, och vad som verkligen ger effekt enligt experter och forskare på området. Hårdare tag, betyg i uppförande och mer tvång och disciplin är inte vägar till framgång. Inte heller skarpare lagstiftning eller fler regler i skolan. Att lärare tjatar, ger tillsägelser, ringer hem till föräldrarna eller delar ut konsekvenser för dåligt uppförande är dessutom direkt ineffektiva medel att stoppa stök i skolan. De refererade författarna pekar istället ut helt andra saker som man behöver arbeta med i skolan när ledarskapet utmanas eller när arbetsron störs. En framgångsrik skola kännetecknas av att normer som sitter i väggarna känns viktigare än de regler som är specificerade eller nerskrivna. Flera av författarna i studien framhåller därför att en positiv skolkultur är en nyckel till framgång. Denna utvecklas bl. a. genom systematisk övning i procedurer och arbete med gruppnormer. Ordning är kontextspecifik, därför behöver ordning och procedurföljsamhet tränas i varje kontext, dvs. med varje lärare som klassen har. En ytterligare viktig aspekt som jag har pekat på är att allt beteende är inlärt, vilket betyder att det går att lära om. I texten redovisar jag flera sätt att via lärarens retorik och principer för grupphantering få elever att imitera och lära in goda skolbeteenden. Vidare har jag visat på att lärarens relationer med eleverna samt de verktyg en lärare har att bemöta socialt oacceptabla ord eller handlingar har en direkt inverkan på ordningen i klassrummet. Ett professionellt sätt att reagera på en kränkning eller ett olämpligt beteende ökar också trygghet och studiero. Också lärarens didaktiska beslut har betydelse; med tekniker som medvaro, överlappning och smidiga övergångar minskar störande elevbeteenden. På samma sätt är det viktigt för en pedagog att kunna urskilja härskartekniker och elevroller i klassrummet för att kunna öka trygghet och ta tillbaka ledarskapet vid oro i gruppen. Via konkreta handlingar i klassrummet, en genomtänkt retorik och övning i beteenden kan en pedagog eller ett arbetslag få ordning och reda, bättre arbetsro och trygghet samt färre störande elevbeteenden och avbrott i undervisningen. Med verktygen som redovisas i detta arbete ägnas tid till det som är önskvärt i skolan och till det som skolan är till för, dvs. inlärning och skolarbete.