Undersökningen är en heuristisk fallstudie där mitt syfte är att ta reda på vilken uppfattning en gymnasielärare som undervisar i ledarskap har om gott ledarskap, och hur läraren ser på sin egen roll som lärare. För att få svar på detta genomförde jag en strukturerad intervju med en lärare som undervisar i ledarskap på gymnasiet. Jag fortsatte sedan min studie med sammanlagt tre fria observationer i tre olika klasser som undervisades av läraren. Genom dem ville jag få svar på om lärarens uppfattning speglade undervisningen i klasserna. Som sista steg ville jag undersöka elevernas syn på lärarens ledarskap och genomförde en enkät med värderande påståenden enligt Likert-skalan, som besvarades av totalt 58 elever i de tre observationsklasserna. Vid intervjun framkom att läraren anser sig ha en övervägande demokratisk ledarstil och lägger stor vikt vid att skapa goda relationer till eleverna. Läraren tycker sig också ha god ledarskapskompetens och ser det som en viktig förutsättning för att kunna bedriva en väl fungerande undervisning. Läraren ser brister i, och vill förbättra sin organisations- och planeringsförmåga, och menar att man aldrig blir fullärd som ledare. Vid observationerna upplevde jag en god stämning i klassrummen och ett öppet klimat mellan läraren och eleverna. Läraren kunde hantera oförutsedda händelser, verkade engagerad i sitt arbete och bemötte eleverna med respekt. Resultatet av enkäterna visade att läraren övervägande ses som en god, demokratisk ledare som uppmärksammar eleverna och är kunnig inom sitt område. Klassen som hade haft regelbunden undervisning av läraren längst tid, visade ett något mer kritiskt omdöme än övriga

<p>Undersökningen är en heuristisk fallstudie där mitt syfte är att ta reda på vilken uppfattning en gymnasielärare som undervisar i ledarskap har om gott ledarskap, och hur läraren ser på sin egen roll som lärare. För att få svar på detta genomförde jag en strukturerad intervju med en lärare som undervisar i ledarskap på gymnasiet. Jag fortsatte sedan min studie med sammanlagt tre fria observationer i tre olika klasser som undervisades av läraren. Genom dem ville jag få svar på om lärarens uppfattning speglade undervisningen i klasserna. Som sista steg ville jag undersöka elevernas syn på lärarens ledarskap och genomförde en enkät med värderande påståenden enligt Likert-skalan, som besvarades av totalt 58 elever i de tre observationsklasserna.</p><p>Vid intervjun framkom att läraren anser sig ha en övervägande demokratisk ledarstil och lägger stor vikt vid att skapa goda relationer till eleverna. Läraren tycker sig också ha god ledarskapskompetens och ser det som en viktig förutsättning för att kunna bedriva en väl fungerande undervisning. Läraren ser brister i, och vill förbättra sin organisations- och planeringsförmåga, och menar att man aldrig blir fullärd som ledare.</p><p>Vid observationerna upplevde jag en god stämning i klassrummen och ett öppet klimat mellan läraren och eleverna. Läraren kunde hantera oförutsedda händelser, verkade engagerad i sitt arbete och bemötte eleverna med respekt.</p><p>Resultatet av enkäterna visade att läraren övervägande ses som en god, demokratisk ledare som uppmärksammar eleverna och är kunnig inom sitt område. Klassen som hade haft regelbunden undervisning av läraren längst tid, visade ett något mer kritiskt omdöme än övriga</p>

<p>Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. </p><p>Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen. Ledarskapet har snarare en karaktär av situationsbetingad art. Enligt forskningen har ledarens roll kommit att ändras. Förr kom legitimiteten uppifrån, idag kommer den underifrån och det gäller att "vinna" eleverna eller medarbetarna. Forskarna vill påstå att vi kommit in i ett nytt ledarskapsparadigm. Rollen får karaktären av stödjande hellre än styrande genom att man delar med sig av ledarskapet och makten. Ledarskapet är snarare en relation man erövrar än en position man får. En ledare måste kunna se saker och ting ur flera synvinklar eller perspektiv för att få en så holistisk bild som möjligt. </p><p>Resultatet visar att det finns många likheter men även en del olikheter mellan de båda ledarskapen. När det gäller lärarrollen verkar det som om ämneskunskaperna är underordnade ledarskapet och att det sociala engagemanget är överordnat andra ledarskapsuppgifter. Att vara ledare av lärande är till skillnad från andra ledarroller mer komplext till sin natur. Om andra ledarroller är situationsbetingade så är lärarrollen än mer situationsanpassad och högst personlig. Det är en "tyst" kunskap som man inte kan sätta ord på Att vara lärare är med andra ord en"konst". Att "bli" lärare är en process som aldrig slutar. Det handlar i allra högsta grad om att ha social kompetens, vilket också annan ledarskapsforskning pekar på.</p>

Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen. Ledarskapet har snarare en karaktär av situationsbetingad art. Enligt forskningen har ledarens roll kommit att ändras. Förr kom legitimiteten uppifrån, idag kommer den underifrån och det gäller att "vinna" eleverna eller medarbetarna. Forskarna vill påstå att vi kommit in i ett nytt ledarskapsparadigm. Rollen får karaktären av stödjande hellre än styrande genom att man delar med sig av ledarskapet och makten. Ledarskapet är snarare en relation man erövrar än en position man får. En ledare måste kunna se saker och ting ur flera synvinklar eller perspektiv för att få en så holistisk bild som möjligt. Resultatet visar att det finns många likheter men även en del olikheter mellan de båda ledarskapen. När det gäller lärarrollen verkar det som om ämneskunskaperna är underordnade ledarskapet och att det sociala engagemanget är överordnat andra ledarskapsuppgifter. Att vara ledare av lärande är till skillnad från andra ledarroller mer komplext till sin natur. Om andra ledarroller är situationsbetingade så är lärarrollen än mer situationsanpassad och högst personlig. Det är en "tyst" kunskap som man inte kan sätta ord på Att vara lärare är med andra ord en"konst". Att "bli" lärare är en process som aldrig slutar. Det handlar i allra högsta grad om att ha social kompetens, vilket också annan ledarskapsforskning pekar på.

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärares ledarskap i klassrummet ter sig, samt hur 8 lärareser på sin roll när det gäller ledarskap i klassrummet och sociala relationer med elever. Som metodanvände vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi har även tagit del av aktuell forskningsom behandlar lärares ledarskap i klassrummet. Studiens huvudsakliga resultat visar att ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet innebär att ha etttydligt förhållningssätt till eleverna där goda elevrelationer och interaktion med eleverna står icentrum. Dessutom påverkar även lärares kunskaper, erfarenheter och styrdokument en lärares ledarstil. Dessaförändras över åren i och med samhällets förändringar och en lärare behöver vara medveten om dessaförändringar samt hålla sig ajour med forskning.

Huvudsyftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns utanförskap på fritidshemmet. Detta genom att undersöka vilka orsaker som leder till utanförskap och hur fritidspersonal resonerar om socialt utanförskap i verksamheten. Idén till denna studie kom till då vi har erfarenhet om utanförskap bland barn samt ett intresse i hur fritidspersonal hanterar detta problem på fritidshemmen. Studien utgår från två forskningsfrågor som undersöker hur fritidspersonal resonerar kring orsaker till utanförskap på fritidshemmet och hur arbetet ska ske med att skapa relationer mellan barn på fritidshemmet enligt fritidspersonalens utsagor. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken personal på fritidshem från två olika skolor i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes med syfte att få djupgående resonemang för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att enligt fritidspersonalens utsagor är vuxennärvaro viktigt för att kunna hjälpa samt förebygga utanförskap, det är också viktigt att göra barn delaktiga i arbetet med utanförskap. Resultatet pekar även på att det är viktigt med samverkan mellan fritidshemmet och skolan samt att personalen ständigt har en dialog. Vidare visar resultatet vikten av att ha gemensamma aktiviteter med barnen för att samtliga barn ska känna sig inkluderade och delaktiga så att alla barn ska kunna hitta sin plats. Slutligen belyser resultatet vikten av att arbeta med värdegrundsarbete på fritidshemmet för att motverka utanförskap, samt att bygga relationer med både barn och vårdnadshavare.

Den här studien introducerade lärares användning av tavlan vid matematikundervisning utifrån en kvalitativ ansats. Två huvudsakliga teman som genomsyrade studien var lärares ledarskap och tavlans innehåll. Studien berörde tidigare forskning kring framgångsfaktorer för elevernas lärande och arbetsminne. De teoretiska utgångspunkterna som studien grundade sig i utgick från Vygotskijs perspektiv där lärande föregår utveckling och det socialsemiotiska perspektivet som innefattar social kommunikation och läran om tecken. Insamlingsmetoden som studien använde sig av bestod av semi-strukturerade enkäter och bilder på tavlan. Urvalsgruppen som studien riktade sig till bestod av låg- och mellanstadielärare som undervisar i ämnet matematik. Den här studien använde sig av en innehållsanalys för att undersöka det empiriska materialet.    Resultatet som framkom i den här studien gick till stor del emot de framgångsfaktorer som presenteras i uppsatsen enligt Hatties metastudie (2014), vilket var överraskande med tanke på att majoriteten av respondenterna undervisade i lågstadiet. Men ett positivt resultat visade sig vara att majoriteten av respondenterna ansåg att de hade stor användning av tavlan i undervisningen samt att de ansåg eleverna ha stort behov av tavlan. En slutsats som resultatet ledde fram till var att lärares sätt att tänka och lärares val påverkar elevernas möjlighet till lärarande som stöds av tidigare forskning.

The following thesis aims to bring forward elementary teachers' views on the schools fostering mission and their perspectives on both students’ and parents’ influence, as well as responsibility. Teachers must relate to both norms in society as well the syllabus, the curriculum and the laws that exist in school. The research questions for the thesis are “How do elementary teachers view the fostering of students?”, “How do elementary teachers experience that students’ influence impacts their profession?” and “How do elementary teachers experience that parents' influence impacts their profession?”.  We have conducted an empirical qualitative study consisting of interviews with five different elementary teachers. The results pose valuable insights from the teachers' views on social upbringing of their students and the challenges that come with it. All of the teachers emphasize the importance of discussing rights, responsibility and democratic values with their students. Neither of the teachers claim that they use methods of rewards and punishment. We have made notice, with the support of our theoretical perspective, that the teachers do in fact use different methods of positive reinforcement as a way of rewarding the students. The results also pose valueful insights from the teacher’s view of how their profession is impacted by the influence from both students and parents. They claim that influence from students is important and necessary but that it also comes with challenges. The teachers see difficulties with how student influence should be implemented in the classroom. The influence from parents are by the teachers discussed as purposeful but they all seem to experience either too little participation, or that parents sometimes meddle in the wrong things. With this thesis we come to the conclusion that the teachers have a clear picture of their fostering mission. We have been able to draw several parallels to Skinner's behavioral learning theory as well as Comenius theory on how children should be brought up. We have also concluded that although teachers see a clear purpose of both student and parents' influence in school, it does not fully come without challenges within their profession.

<p><strong></strong>There are very few studies that have taken the matter of teacher’s leadership in disciplinary actions into research. That is why the purpose of this essay has been to investigate the relationship of how students think their teachers appear in questions of discipline. The study has been narrowed down to gather and analyze the experiences that students have about teachers, and how teachers uphold and set themselves to ground rules in the classroom. The study has shown how the students interpret teacher’s act of following up consequences of classroom rules. It has also shown that the pupils get a feeling and believe that teachers think they’re above the rules that actually have been created by them selves. Nor are the teachers consequent enough in following up the rules that has been placed to follow in the classroom. Conclusively the teacher’s rules are not for the teachers while it is they who should set an example.</p><p> </p><p>The report is based on researching material, consisting of a questionnaire with complementary interviews. The participants are 70 students who currently stay in the grades four and five at a countryside school in the outskirts of southern Stockholm. The research material is very detailed with a high validity and reliability.</p>

There are very few studies that have taken the matter of teacher’s leadership in disciplinary actions into research. That is why the purpose of this essay has been to investigate the relationship of how students think their teachers appear in questions of discipline. The study has been narrowed down to gather and analyze the experiences that students have about teachers, and how teachers uphold and set themselves to ground rules in the classroom. The study has shown how the students interpret teacher’s act of following up consequences of classroom rules. It has also shown that the pupils get a feeling and believe that teachers think they’re above the rules that actually have been created by them selves. Nor are the teachers consequent enough in following up the rules that has been placed to follow in the classroom. Conclusively the teacher’s rules are not for the teachers while it is they who should set an example.   The report is based on researching material, consisting of a questionnaire with complementary interviews. The participants are 70 students who currently stay in the grades four and five at a countryside school in the outskirts of southern Stockholm. The research material is very detailed with a high validity and reliability.