<p>Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell.</p>

<p>Syftet med studien är att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lärare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lärares hjälp för att försöka skapa en god atmosfär och arbetsro i klassrummet. </p><p>Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Till en början behandlas vad forskningen säger om ledarskap och därefter tas det upp olika förslag till att stärka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje området beskriver hur en bra lärare/ledare bör vara enligt forskningen. </p><p>För att kunna besvara de frågor som ställs i problemformuleringen observerades och intervjuades sammanlagt fyra lärare. Observationerna skedde under två lektionstillfällen. Intervjuerna började med inledande frågor som allmänt berör en lärares ledarskap. Därefter fick läraren diskutera tre fallbeskrivningar (hypotetiska kritiska situationer i klassrummet) som han/hon tidigare hade fått presenterade för sig. Metoden som användes i undersökningarna byggde på ett etnografiskt arbetssätt som även kallas för fältstudier. </p><p>Resultatet av intervjupersonernas svar visar att en kritisk situation i klassrummet tenderar framkalla en auktoritär ledarstil hos läraren. Undersökningarna visar samtidigt att lärarna använder sig av en uppsättning klassrumsstrategier. Dessa berör både sådana strategier som nämns i litteraturen men också egna konstruerade strategier. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet visar att det inte finns en speciell"mall"för hur en bra lärare ska agera för att uppnå ett gott klassrumsklimat, utan varje lärare måste själv hitta den ledarstil som passar just henne/honom.</p>

<p>Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. </p><p>Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen. Ledarskapet har snarare en karaktär av situationsbetingad art. Enligt forskningen har ledarens roll kommit att ändras. Förr kom legitimiteten uppifrån, idag kommer den underifrån och det gäller att "vinna" eleverna eller medarbetarna. Forskarna vill påstå att vi kommit in i ett nytt ledarskapsparadigm. Rollen får karaktären av stödjande hellre än styrande genom att man delar med sig av ledarskapet och makten. Ledarskapet är snarare en relation man erövrar än en position man får. En ledare måste kunna se saker och ting ur flera synvinklar eller perspektiv för att få en så holistisk bild som möjligt. </p><p>Resultatet visar att det finns många likheter men även en del olikheter mellan de båda ledarskapen. När det gäller lärarrollen verkar det som om ämneskunskaperna är underordnade ledarskapet och att det sociala engagemanget är överordnat andra ledarskapsuppgifter. Att vara ledare av lärande är till skillnad från andra ledarroller mer komplext till sin natur. Om andra ledarroller är situationsbetingade så är lärarrollen än mer situationsanpassad och högst personlig. Det är en "tyst" kunskap som man inte kan sätta ord på Att vara lärare är med andra ord en"konst". Att "bli" lärare är en process som aldrig slutar. Det handlar i allra högsta grad om att ha social kompetens, vilket också annan ledarskapsforskning pekar på.</p>

Syftet med studien är att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lärare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lärares hjälp för att försöka skapa en god atmosfär och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Till en början behandlas vad forskningen säger om ledarskap och därefter tas det upp olika förslag till att stärka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje området beskriver hur en bra lärare/ledare bör vara enligt forskningen. För att kunna besvara de frågor som ställs i problemformuleringen observerades och intervjuades sammanlagt fyra lärare. Observationerna skedde under två lektionstillfällen. Intervjuerna började med inledande frågor som allmänt berör en lärares ledarskap. Därefter fick läraren diskutera tre fallbeskrivningar (hypotetiska kritiska situationer i klassrummet) som han/hon tidigare hade fått presenterade för sig. Metoden som användes i undersökningarna byggde på ett etnografiskt arbetssätt som även kallas för fältstudier. Resultatet av intervjupersonernas svar visar att en kritisk situation i klassrummet tenderar framkalla en auktoritär ledarstil hos läraren. Undersökningarna visar samtidigt att lärarna använder sig av en uppsättning klassrumsstrategier. Dessa berör både sådana strategier som nämns i litteraturen men också egna konstruerade strategier. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet visar att det inte finns en speciell"mall"för hur en bra lärare ska agera för att uppnå ett gott klassrumsklimat, utan varje lärare måste själv hitta den ledarstil som passar just henne/honom.

Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen. Ledarskapet har snarare en karaktär av situationsbetingad art. Enligt forskningen har ledarens roll kommit att ändras. Förr kom legitimiteten uppifrån, idag kommer den underifrån och det gäller att "vinna" eleverna eller medarbetarna. Forskarna vill påstå att vi kommit in i ett nytt ledarskapsparadigm. Rollen får karaktären av stödjande hellre än styrande genom att man delar med sig av ledarskapet och makten. Ledarskapet är snarare en relation man erövrar än en position man får. En ledare måste kunna se saker och ting ur flera synvinklar eller perspektiv för att få en så holistisk bild som möjligt. Resultatet visar att det finns många likheter men även en del olikheter mellan de båda ledarskapen. När det gäller lärarrollen verkar det som om ämneskunskaperna är underordnade ledarskapet och att det sociala engagemanget är överordnat andra ledarskapsuppgifter. Att vara ledare av lärande är till skillnad från andra ledarroller mer komplext till sin natur. Om andra ledarroller är situationsbetingade så är lärarrollen än mer situationsanpassad och högst personlig. Det är en "tyst" kunskap som man inte kan sätta ord på Att vara lärare är med andra ord en"konst". Att "bli" lärare är en process som aldrig slutar. Det handlar i allra högsta grad om att ha social kompetens, vilket också annan ledarskapsforskning pekar på.

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell.