I den här studien undersöks vad lärare som undervisar i ämnet historia anser om historieundervisning som sker utanför klassrummet genom en empirisk studie där syftet är att få insikt i hur lärare i årskurserna f-3 ser på undervisning utanför klassrummet och vilken betydelse lärarna ser att den typen av undervisning kan ha för elevers lärande. Tidigare forskning visar på vikten av att eleverna ges möjlighet till dialog och uppmuntran till ett kritiskt förhållningssätt till det som presenteras på exemplevis ett museum. Därför är det relevant att ta reda på hur lärare anger att de kommunicerar med sina elever och om de ser att kommunikationen ser annorlunda ut då undervisningen sker utanför klassrummet. Under arbetets gång intervjuades tre lärare och deras utsagor analyserades samt diskuterades i relation till relevant litteratur inom området. Det huvudsakliga resultatet visade att samtliga lärares uppfattning är i huvudsak att historieundervisning som sker utanför klassrummet är kopplad till upplevelser och att det finns en didaktisk poäng med denna typ av lärande. Två av lärarna menar att då fler sinnen är involerade, befäster sig kunskapen lättare. Vad gäller kommunikationen menar två av tre lärare att då historiundervisningen sker utanför klassrummet blir eleverna mer engagerade, vilket de menar har koppling till att det ofta innebär en upplevelse att se ett historiskt föremål eller besöka en historisk plats. Lärarna uppger att elevernas engagemang i sin tur innebär fler tankar och funderingar, vilket resulterar i rikligare dialog mellan lärare och elever. / <p>SO</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad tidigare historiedidaktisk forskning anser om hur närområdet kan användas som en resurs i historieundervisningen, med särskilt fokus på lokalhistoria. För- och nackdelar med att använda närområdet som komplement till traditionell klassrumsundervisning samt hur närområdesstudier kan påverka elevers lärande har också belysts i studien. Den metod som använts vid denna studie är en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har sökts i databaser för att sedan ligga till grund för denna studies resultat. Resultatet från litteraturstudien belyser att närområdesstudier förekommer i grundskola såväl som på gymnasium. När närområdet ligger till grund för undervisning är det elevernas egen närhet som undersöks och detta skapar konkretion i undervisningen. Ett antal fördelar framkommer i den granskade litteraturen, däribland tillgången till autentiskt material, samarbete med institutioner och studiebesök, elevers förkunskaper, men även att flera delar ur kursplaner för historia kan belysas ur ett lokalhistoriskt perspektiv. De nackdelar som främst framkommer är ekonomiska problem och att lärare finner det tidskrävande att plocka fram lokalhistoriskt material och att planera för undervisning utanför klassrummet. Tydligt är ändå att lokalhistoria och närområdesstudier genom sin konkretion och koppling till elevers egen verklighet skapar intresse och engagemang.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på närområdet och hur de bedriver undervisning i närområdet utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3. Vidare var syftet att undersöka vad lärare hade för åsikter om undervisningens inverkan på elevers lärande i årskurs 1-3 samt vad de såg för möjligheter och problem med undervisningsformen. För att besvara studiens syfte intervjuades sex lärare genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en innehållsanalys där mönster söktes i informanternas svar. Resultatet visade att samtliga lärare anser att undervisning i närområdet utanför klassrummet har en positiv inverkan på elevers lärande men att alla lärare inte bedriver undervisning i denna form. Problem som hindrar lärare från att bedriva undervisning i närområdet är tids- och ekonomibrist samt bristen på forskning inom ämnet och vissa lärare saknar även viljan till att bedriva undervisning på detta sätt. I resultatet presenteras även några olika exempel på hur lärare undervisar i närområdet utanför klassrummet och vad de ser för möjligheter med denna undervisningsform. / <p>SO</p>

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur några lärare vid science center respektive klasslärare bedriver fysikundervisning för elever i årskurs 1-6. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och grundar sig på intervjuer. Följande tre frågor har ställts och besvarats: 1) Vilket innehåll från kursplanen i fysik genomförs utanför klassrummet enligt lärare vid science center respektive klasslärare? Båda lärarkategorierna bedriver undervisning i Kraft och rörelse, Fysiken i naturen, Fysiken i vardagslivet, samt Fysiken och världsbilden. 2) Vilka arbetssätt uppger lärare vid science center respektive klasslärare att de använder sig av vid fysikundervisning? Båda lärarkategorierna uppger ett undersökande arbetssätt, fältstudier och observationer samt kommunikativt arbetssätt. 3) Vilka likheter och skillnader finns mellan den undervisning i fysik som beskrivs av lärarna vid science center jämfört med den undervisning som beskrivs av klasslärarna? Den största likheten är att båda lärarkategorierna utgår från ett undersökande arbetssätt. Den mest framträdande skillnaden är att lärare vid science center inte använder sig av dokumentation. En slutsats är att båda lärarkategorierna bedriver fysikundervisning utanför klassrummet med ett varierat centralt innehåll. Klasslärarna väljer i hög grad själva arbetssätt men att dessa varierar beroende på vilka resurser som finns samt vilken erfarenhet läraren har. Science center kan erbjuda andra aktiviteter eftersom det där finns andra resurser än på skolorna och i skolornas närmaste omgivning. / <p>Fysik</p>

I denna studie intervjuades fem gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen kring att undervisa och lära utanför klassrummet. Frågeställningarna i detta arbete är; Varför skall man undervisa och lära utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lärare var positiva till att använda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillräckligt mycket.Fördelar som dessa lärare kunde se med att välja att ha undervisning på en annan plats än klassrummet var att det gav en bättre verklighetsanknytning, var lättare att arbetaämnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelseför minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lära, och slutligen att det förbättrar sociala interaktioner mellan såväl elever som mellan elever och lärare.De hinder eller nackdelar lärarna kunde se med att använda sig av undervisning på enannan plats än i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmässiga ochschemamässiga problem men de var även en tveksamhet kring den pedagogiskavinningen, karaktären på de naturvetenskapliga ämnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lärarna inte kände sig trygga och bekväma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska läge, väder, transport, riskbedömningar, saknat lärarsamarbete och saknad av lämpliga läromiljöer utanför klassrummet uttrycktes också vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet. / In this study five high school science teachers were interviewed aroundteaching and learning outside the classroom. The questions included in this work are: Why teach and learn outside the classroom? What are the obstacles or disadvantages with teaching outside the classroom? All teachers were positive about the use of teaching outside the classroom, but they all felt that they did not do it enough.Advantages these teachers could see with teaching outside the classroom were that it gave a better sense of reality, it was easier to work interdisciplinary, gave a good variety on the teaching, the place has positive significance for memory, it could increase motivation and interest among students to learn, and finally to it improves the social interaction between both students and between students and teachers.The obstacles or disadvantages teachers could see with the use of teaching outside their classroom was most rooted in time andschedule problems but they were also doubts about the pedagogical proceeds, the nature of science subjects and their syllabi, the students was inexperienced and that the teachers did not feel safe and comfortable in having classes outside classroom. The school's geographical location, weather, transportation, risk assessments, missingteacher collaboration and loss of appropriate learning places outside the classroom was also expressed be obstacles to be teaching outside the classroom.

The purpose of this qualitative study is to analyse the meaning of field work on the learning process of chemistry in high school from the perspective of students and teachers. The advantages and disadvantages that this activity supposes when it is used as a didactic tool in the teaching of chemistry were also analysed. The results showed that both students and teachers perceive field work as a very significant activity for learning chemistry, especially due to the contribution of natural environments in the establishment of "real" or "authentic" learning scenarios which benefit a greater development and integration of concepts theory and practice. It was also shown in this study that during the analysed fieldwork activities, and according to what students and teachers expressed, it was possible to effectively combine the "doing" and the “learning”, which reflects the applicability of Dewey's pragmatic theory on the learning process during fieldwork, or expressed in another way, the pragmatic character of this pedagogical activity. The participants, however, highlighted a few factors such as the high cost of the activity, the weather dependency, or the impossibility to carry out more complex investigations, as negative aspects which in some way contribute to understand why this type of activity is not carried out more frequently.

Syftet med detta examensarbete är att klargöra vilka arbetsområden i NO- och teknikundervisningen som lärare i årskurs F-3 väljer att förlägga utanför klassrummet samt vad dessa val grundar sig på. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att uppfylla syfte och besvara frågeställningar.Frågeställningarna vi har för avsikt att besvara är: Vilka arbetsområden i NO- och teknikundervisningen väljer lärare i årskurs F-3 att förlägga utanför klassrummet och varför? och Vilka faktorer påverkar lärarnas val av arbetsområden och dess omfattning? Den insamlade empirin har analyserats och vidare strukturerats i en tematisering med utgångspunkt i våra frågeställningar.Resultatet visar att lärare framförallt förlägger arbetsområdena Årstiderna, Närmiljön och Kraft och rörelse utanför klassrummet. Dessa arbetsområden väljer lärarna att förlägga utanför klassrummet då de ser betydelsen av att verklighetsanknyta klassrumsundervisningen, en möjlighet att förena teori med praktik för ett mer bestående lärande, gruppens betydelse för lärandet samt att eleverna får lära genom praktisk handling. Resultatet visar även att lärarnas kunskaper i och om utomhuspedagogik samt vilket material lärarna ämnar använda påverkar i vilken omfattning lärarna väljer att förlägga undervisning i NO- och teknik utanför klassrummet.

Syftet med studien är att med en enkät undersöka 39 flerspråkiga gymnasieelevers exponeringstid för svenska utanför klassrummet. Det totala antalet timmar, kumulativ exponeringstid, ställs i relation till elevernas språkliga nivå, testat med språktest avsett att mäta högsta nivån i processbarhetsteorin (PT). Resultatet visar att kumulativ exponeringstid är ett relevant mått på elevers språkliga input och att detta värde korrelerar med språklig nivå, så att 89 % av eleverna med en kumulativ exponeringstid över 10 000 timmar har nått den högsta nivån. Mindre än 16 % av eleverna med en exponeringstid under 10 000 timmar har nått motsvarande nivå. Detta tyder på att elevernas språkliga exponering för målspråket utanför klassrummet har en central roll för deras språkutveckling. Resultatet visar också stora skillnader i elevernas förmåga att producera bisatser. Nästan alla elever använder subjektsrelativer. Objektsrelativer, ett av kriterierna för högsta nivån i PT, tycks kräva betydligt högre språkförmåga och vållar svårigheter, även för de elever som uppnått högsta nivån mätt med andra kriterier.