Syftet med denna studie är att beskriva lärares och elevers arbete med läsförståelse i årskurs F-3 samt undersöka vilka svårigheter och vinster arbetet kan innebära. I denna kvalitativa litteraturstudie har metodinsamlingen inneburit sökningar i databaser. Sammanlagt har 16 vetenskapliga forskningsartiklar legat till grund för resultaten av denna studie. Resultaten visar att F-3 lärare ger en explicit undervisning i läsförståelsestrategier innan, under och efter läsning. Resultaten visar vidare att läsförståelsestrategierna används under muntligt och skriftligt textarbete samt under den tysta läsningen. Läsförståelsestrategierna förutspå, visualisera, göra inferenser, ställa frågor, övervaka sin egen läsning, ta ut viktiga delar ur texten och sammanfatta används under samtliga arbetsformer. Instruktioner av läsförståelsestrategier, lärarens modellering och en guidning i hur läsförståelsestrategierna ska användas är grunden för att eleverna efter hand ska uppnå ett självreglerat lärande. Studien visar att undervisning i läsförståelsestrategier ger en ökad läsförståelseförmåga för alla elever, oavsett etnisk bakgrund eller kunskapsnivå. Det framkom att strategierna visualisera och sammanfatta var svårast. Lyckas inte eleverna att tillämpa dessa strategier påverkas elevernas lärande negativt. Forskningen framhåller därför vikten av mycket modellering och träning i dessa strategier. Resultatet visar även att elevers lärande påverkas positivt av arbete med strategin visualisera. Eleverna tar då hjälp av grafiska och visuella hjälpmedel för att utveckla förmågan att skapa inre bilder och konkretisera textens innehåll. I diskussionen framhålls betydelsen av att läraren använder scaffolding i strategiundervisningen. En form av scaffolding utgörs av skriftligt stöd, lärarens modellering samt via elevutbyte i grupper. Undervisning i läsförståelsestrategier med scaffolding som stöd skapar goda förutsättningar för eleverna att återge viktiga delar ur texten och föra resonemang om textens innehåll, vilket innefattar kunskapskraven för årskurs 1 i den svenska läroplanen.

Utifrån ett intresse att söka reda på vad som krävs för att samarbetsinlärning ska utveckla alla elevers färdigheter så fokuserar denna studie på fyra lärares förhållningssätt till arbete i grupp inom matematikämnet. Detta med bakgrund i teorin om att samarbetsinlärning fördjupar elevernas kunskaper. För att få en djupare förståelse för samarbetsinlärning så lyfts även tidigare forskning och teoretiska texter. Resultatet visar att de deltagande lärarna finner det svårt att se att arbete i grupp som en metod som fungerar för alla elever. Lärarna påpekar att det krävs mycket av läraren och den sociala miljön för att en sådan metod ska gynna alla elever. I övrigt så finns det likheter mellan tidigare litteratur och verksamma lärares förhållningssätt när det handlar om de fördelar som kommer utav att eleverna får kommunicera om matematik. / Based upon an interest to learn about what it takes to make collaborative learning promote every students abilities this study focuses on four teachers beliefs about students working together in mathematics. Drawing upon theories that concludes that cooperative learning develops students’ mathematical skills. To broaden the view of the teachers’ opinion this study also reflects upon the differences and similarities between the theory that cooperative learning is beneficial, the results of earlier research studies and teachers beliefs. While the theory about students working together is positive about cooperative learning develops all students mathematical abilities, the teachers find it hard to see that one method can be constructive to all students especially because of the social circumstances’. The participating teachers points out that to make a social method work for everybody the social circumstances’ has to open up for dynamic where all students take responsibility and respect one another.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika undervisningsstrategier och erfarenheter några grundskollärare har i att arbeta i ett mångkulturellt klassrum. Genom att göra en kvalitativ intervjustudie, har vi tagit del av lärares olika berättelser om vilka olika undervisningsstrategier lärare anser sig tillämpa i mångkulturella klassrum. Vi har också delgivits information om lärarnas erfarenheter av deras lärarutbildning samt om vad som kan vara en utmaning och möjligheter i att arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Lärarna för studien har olika erfarenheter om vad deras lärarutbildning haft för inverkan i deras arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Studien är inriktad på lärare som har en äldre lärarutbildning innan år 2002 samt en senare lärarutbildning genomförd efter år 2010. Genom studien har det visat sig att lärare beroende på lärarutbildning, har olika uppfattning om hur lärarutbildningen varit till nytta i att arbeta i mångkulturella klassrum. Utöver erfarenheter om utbildning har utmaningar för lärarna handlat om elevers olika språkliga förmågor, samt deras begränsade tillgångar till språkliga resurser. För att underlätta för eleverna i undervisningen använder några lärare internetbaserade verktyg som undervisningsstrategi. Genom internetbaserade verktyg kan elevens modersmål föras in i undervisningen. Elever med utländsk och annan kulturell bakgrund har för läraren också medfört möjligheter. Elever har använts som resurs för undervisningen i olika undervisningssituationer, samtidigt finns det lärare som upplever en sådan situation som utmanande. Lärare som använder elevers etnicitet och religiösa samfund i undervisningen kan riskera att trampa på elevens identitet och i det avseendet kan situationen upplevas skrämmande. Fokus för studien har varit att lyfta lärarnas röster för att genom detta delge lärares olika berättelser om att arbeta i ett mångkulturellt klassrum.

Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sånglärare med klassisk inriktning arbetar med återkoppling i sin undervisning. Det teoretiska ramverket är socialkonstruktivistiskt och sociokulturellt och vidrör kommunikationsteori. Två sånglärare och tre sångelever observerades under sånglektioner och intervjuades därefter om återkoppling. Stimulated recall var ett sätt att få syn på hur informanterna talade om vad som hände under lektionen, medan observationerna syftade till att få syn på vad informanterna faktiskt gjorde. Studiens resultat visar att sånglärarna är multimodala i sin återkoppling och ofta förstärker sin verbala återkoppling med rörelser i kroppen. Relationer präglade av respekt och förtroende förefaller vara viktiga för både lärarna och eleverna och tillit är en förutsättning för att återkopplingen ska uppnå sitt syfte. Återkoppling utgör en stor del av den klassiska sångundervisningen och används som en slags metod av lärarna på det sättet att utvecklingen av elevens röst är i centrum och inte slutförandet av en viss uppgift. På så vis tydliggör resultatet att återkopplingen blir införlivad i den klassiska sångundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan användandet av mobiltelefoner har på textskrivande i svenskundervisningen för elever i årskurs 7–9. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att kartlägga kunskapsläget. Tidigare forskning visar att ett mobiltelefonförbud kan höja i synnerhet de svaga elevernas resultat i skolan, men också att digitala verktyg kan användas för att förbättra elevernas resultat inom vissa delar av språkinlärningen såsom stavning och grammatik. Resultaten visar att de flesta lärare tillåter viss användning av mobiltelefoner i klassrummet, men att eleverna föredrar att använda datorer framför mobiltelefoner för skolrelaterade uppgifter. Litteraturstudien visar också på avsaknaden av forskning inom området. Studier där mobiltelefoner används på ett integrerat sätt i svenskundervisningen skulle behövas för att få ett tillförlitligare resultat. / <p>Svenska</p>

No description available.

The purpose of this qualitative study is to analyse the meaning of field work on the learning process of chemistry in high school from the perspective of students and teachers. The advantages and disadvantages that this activity supposes when it is used as a didactic tool in the teaching of chemistry were also analysed. The results showed that both students and teachers perceive field work as a very significant activity for learning chemistry, especially due to the contribution of natural environments in the establishment of "real" or "authentic" learning scenarios which benefit a greater development and integration of concepts theory and practice. It was also shown in this study that during the analysed fieldwork activities, and according to what students and teachers expressed, it was possible to effectively combine the "doing" and the “learning”, which reflects the applicability of Dewey's pragmatic theory on the learning process during fieldwork, or expressed in another way, the pragmatic character of this pedagogical activity. The participants, however, highlighted a few factors such as the high cost of the activity, the weather dependency, or the impossibility to carry out more complex investigations, as negative aspects which in some way contribute to understand why this type of activity is not carried out more frequently.

Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer undersöka hur lärare inkluderar högpresterande elever i matematik i årskurs 4–6 i det heterogena klassrummet genom differentiering. Urvalet av informanter består av fem mellanstadielärare och en speciallärare i matematik. Nyanserade beskrivningar av undervisningen av högpresterande elever i matematik är av stor vikt för studien därför används kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Studien analyseras enligt det vetenskapliga förhållningssättet fenomenografi i kombination med tematisk analysmetod. Analysmetoderna är lämpliga och relevanta för studiens syfte, då de ger utrymme för analys av informanternas tankar och erfarenheter på ett strukturerat sätt. Resultatet visade att lärarna använder sig i första hand av berikning för att differentiera sin undervisning. Acceleration används vid de tillfällen då resurserna i det heterogena klassrummet inte räcker till. Samtliga lärare betonade vikten av att använda differentiering som en undervisningsmetod då det gynnar alla elevers utveckling i det heterogena klassrummet. I den internationella undersökningen TIMSS 2019 ser vi att en högre andel svenska elever presterar på den högsta kunskapsnivån jämfört med 2015. Ett rimligt antagande, utifrån undersökningsresultatet, är att en bakomliggande faktor till den positiva trenden går att hitta i lärarnas arbete med eleverna i det heterogena klassrummet. Studien synliggör informanternas erfarenheter, utmaningar och möjligheter i arbetet kring inkludering av högpresterande elever i matematik i det heterogena klassrummet med hjälp av differentierad undervisning. / The purpose of the study is to use interviews to investigate how teachers include highperforming students in mathematics in grades 4–6 in the heterogeneous classroom through differentiation. The selection of informants consists of five middle school teachers and one special education teacher of mathematics. Nuanced descriptions of the teaching of highachieving students in mathematics are of great importance for the study, therefore qualitative semi-structured interviews are used as a method. The study is analyzed according to the scientific approach phenomenography in combination with the thematic analysis method. The analysis methods are suitable and relevant to the purpose of the study, as they provide space for analysis of the informants' thoughts and experiences in a structured way. The results showed that teachers primarily use enrichment to differentiate their teaching. Acceleration is used at those times when the resources in the heterogeneous classroom are not enough. All teachers emphasize the importance of using differentiation as a teaching method as it benefits the development of all students in the heterogeneous classroom. In the international survey TIMSS 2019, we see that a higher proportion of Swedish students perform at the highest level of knowledge compared to 2015. A reasonable assumption, based on the survey results, is that an underlying factor to the positive trend can be found in teachers' work with students in the heterogeneous classroom. The study highlights the informants' experiences, challenges and opportunities in the work around the inclusion of high-achieving students in mathematics in the heterogeneous classroom using differentiated teaching.

Sociomatematiska normer är ett relativt nytt begrepp för att förstå hur elever kan lära sig matematik. Denna norm är specifik till ämnet matematik och handlar bland annat om matematiska resonemang, jämföra och analysera olika lösningsmetoder och bearbeta misstag vid problemlösning. Normen skapas och formas av en rad olika faktorer, främst genom läraren och eleverna. Flera rapporter från PISA och TIMMS konstaterar att resultaten i matematiken är ganska dystra. Enligt Skolverket och Skolinspektionen så ger matematikundervisningen inte eleverna möjligheterna att tillägna sig hela ämnets bredd. Mycket av undervisningen fokuserar fortfarande på procedurella kunskaper men enligt ämnesplanernas innehåll så skall även eleverna tränas i matematisk kommunikation, resonemang och problemlösning, något som enligt rapporterna sker i för liten utsträckning. Dock så finns det även en del positiva indikationer på att resultaten i matematiken håller på att vända.Min studie undersöker hur de sociomatematiska normerna ser ut i Malmös gymnasiefriskolor. Jag har intervjuat tre lärare respektive tre elevgrupper till undervisande lärare. Eleverna läser sista året på gymnasiet. Att analysera de sociomatematiska normerna kan leda till en ökad förståelse för varför resultaten och inställning till ämnet är som det är vilket i sin tur gör att man kan förändra och förbättra undervisningen. Jag kom fram till att den sociomatematiska normen ser annorlunda ut mellan de undersökta skolorna och att på en av de tre undersökta skolorna är den mer utvecklad än på de andra två. Många elever har uppfattningen om att matematik handlar främst om siffor och räkneregler och att eleverna tycker att kunskap i matematik är att kunna lösa uppgifter. Eleverna ägnar stora delar av sin undervisning till enskilt räknande och mycket av deras undervisning kan kopplas till den traditionella matematikundervisningen, främst på två av de tre undersökta skolorna. Däremot så innehåller även undervisningen alternativa undervisningsformer så som problemlösning, laborationer och muntliga övningar men kanske inte i den utsträckningen som krävs för att utveckla den sociomatematiska normen. På den skolan där normen var mest utvecklad så läggs det större vikt på problemlösning, förklaringar och diskussioner kring olika lösningsmetoder samt undervisningen la mer fokus på matematiska resonemang.

Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fyra lärare och 15 elever intervjuats om deras upplevelser av högläsning. Genom intervjuerna har vi fått en inblick i deras upplevelser av högläsningen, som ett verktyg för inlärning.Resultatet lyfter fram elevernas och lärarnas positiva inställning till högläsning. Slutsatsen av studien visar att högläsningens utrymme i undervisningen varierar beroende på lärarens kompetens. Eftersom forskning visar högläsningens fördelar och att lärarna anser att det inte alltid finns tid för högläsning, bör skolledningenlyfta högläsningen och erbjuda kompetensutveckling om högläsning, för att lärarna ska avsätta tid för högläsningen i undervisningen. / utbildningsvetenskap