Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar gällande den fysiska lärmiljön i klassrummet genom att försöka besvara studiens frågeställningar:  ·       Vilken innebörd har den fysiska lärmiljön i klassrummet för lärare?  ·       Vilken möjlighet har lärare att påverka den fysiska lärmiljön i klassrummet?  ·       Vad uppfattar lärarna som centralt i klassrummet? Studiens frågeställningar skulle besvaras med en fenomenologisk metodansats genom kvalitativa intervjuer. Genom bekvämlighetsurval fick sju lärare ta del av information gällande studien samt skriva under en samtyckesblankett innan de intervjuades enskilt via digitala videorum. Studenterna använde sig av en intervjumall som var temaindelad och hade öppna frågor. Intervjuerna analyserades sedan med en fenomenografisk analysmodell i sju steg. Resultatet av analysen besvarade studiens frågeställningar. Resultatet av analysen besvarade studiens frågeställningar på följande sätt. Sammanfattningen av kapitlet analys beskriver hur lärarna använder sig av den fysiska lärmiljön på olika sätt för att fånga upp elevernas fokus, genom ren klassrumsmiljö, hjälpmedel samt möblering. Innebörden av den fysiska lärmiljön i klassrummet är viktig för att läraren ska kunna optimera undervisningen för eleven. Sammanfattningen av kapitlet resultat beskriver lärarens möjligheter att påverka den fysiska lärmiljön i klassrummet genom till exempel val av möbler, renovering och så vidare. Vidare framkom även vad lärarna uppfattade som centralt i klassrummets fysiska lärmiljö i klassrummet vilket varierade mellan tavlan och dess användningsområden, ergonomiska stolar till eleverna samt fungerande teknik i klassrummet.

Undersökningen har som syfte att hitta metoder för att introducera skogen inne i klassrummet för elever med ingen eller liten skogsvana, vilket i sin tur ska leda till en känsla av ökad trygghet och samhörighet med skogen när eleverna väl går dit. Det är en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och observationer av elever i åk 1. Resultaten av undersökningen visar att det finns aktiviteter där skogens olika beståndsdelar kan introduceras inne i klassrummet på ett tryggt sätt för eleverna. Däremot leder det inte till en ökad känsla av trygghet för eleverna när de väl är i skogen. Elever som är ovana vid skog behöver få tid att vistas där kontinuerligt för att komma förbi de rädslor som kan finnas inför skogen. Aktiviteter inne i klassrummet kan hjälpa till på vägen dit, men kan inte ersätta skogsvistelsen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med högläsning i klassrummet. Tidigare forskning säger att högläsning är positivt och stärker barns språkinlärning. Det finns inte mycket forskning om hur lärare arbetar med utförandet av högläsning i klassrummet. Därav är fokus på hur lärare arbetar med högläsning samt om eleverna är delaktigai val av bok. Resultatet visar att lärare är aktiva med högläsning och försöker ha en stund varje dag. Lärarna använder högläsningen på olika sätt; det kan både vara en mysig stund och samtidigt stärka språket. / <p>Godkänt datum 2021-05-31</p>

I denna studie intervjuades fem gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen kring att undervisa och lära utanför klassrummet. Frågeställningarna i detta arbete är; Varför skall man undervisa och lära utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lärare var positiva till att använda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillräckligt mycket.Fördelar som dessa lärare kunde se med att välja att ha undervisning på en annan plats än klassrummet var att det gav en bättre verklighetsanknytning, var lättare att arbetaämnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelseför minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lära, och slutligen att det förbättrar sociala interaktioner mellan såväl elever som mellan elever och lärare.De hinder eller nackdelar lärarna kunde se med att använda sig av undervisning på enannan plats än i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmässiga ochschemamässiga problem men de var även en tveksamhet kring den pedagogiskavinningen, karaktären på de naturvetenskapliga ämnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lärarna inte kände sig trygga och bekväma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska läge, väder, transport, riskbedömningar, saknat lärarsamarbete och saknad av lämpliga läromiljöer utanför klassrummet uttrycktes också vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet. / In this study five high school science teachers were interviewed aroundteaching and learning outside the classroom. The questions included in this work are: Why teach and learn outside the classroom? What are the obstacles or disadvantages with teaching outside the classroom? All teachers were positive about the use of teaching outside the classroom, but they all felt that they did not do it enough.Advantages these teachers could see with teaching outside the classroom were that it gave a better sense of reality, it was easier to work interdisciplinary, gave a good variety on the teaching, the place has positive significance for memory, it could increase motivation and interest among students to learn, and finally to it improves the social interaction between both students and between students and teachers.The obstacles or disadvantages teachers could see with the use of teaching outside their classroom was most rooted in time andschedule problems but they were also doubts about the pedagogical proceeds, the nature of science subjects and their syllabi, the students was inexperienced and that the teachers did not feel safe and comfortable in having classes outside classroom. The school's geographical location, weather, transportation, risk assessments, missingteacher collaboration and loss of appropriate learning places outside the classroom was also expressed be obstacles to be teaching outside the classroom.

I föreliggande kvalitativa litteraturstudie undersöks det dialogiska samtalets bidragande effekter i ett kunskapsfrämjande arbete för elever i årskurs F-3. Studien visar på faktorer som utvecklar elevers samtalsförmåga och hur lärare arbetar med dialogiska samtal som verktyg för att främja lärandet hos elever. För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes relevant forskningsmaterial ut. Resultatet visar att följande faktorer är viktiga för det dialogiska samtalet: klassrumsklimat, tydliga samtalsmallar samt lärares didaktik- och ämneskunskaper. Lärare bör forma ett tryggt klassrumsklimat, där elevers tankar och åsikter ges utrymme i undervisningen. Vidare behöver lärare anpassa undervisningens struktur för att stärka elever i sin språkutveckling. Resultatet synliggör även att elevers kommunikationsförmåga är en pågående process som sker i samspel med andra och bör bedömas formativt. Lärare ska vara en modellerande förebild som leder samtalet, utan att dominera. Genom gemensamma samtal kan elever dela erfarenheter, tankar och åsikter med varandra samt utveckla sin identitet. Studien visar även att lärare inte ger den interaktiva undervisningen ett tillräckligt stort utrymme i de tidiga skolåren. I resultatet rekommenderas att använda sig av ett kollegialt arbete för att utvecklas i sin profession och lärarutbildningar behöver synliggöra interaktiv undervisning.

Studiens syfte är att undersöka svensklärares upplevelser kring vilka faktorer som styr svensklärarens val av litteratur samt hur svenskläraren arbetar med litteratur för att inkludera det mångkulturella klassrummet. Studien har följt en kvalitativ ansats, där intervjustudier har genomförts på 7 svensklärare. Intervjuerna var semistrukturerade i syfte att svensklärarnas personliga upplevelser och erfarenheter skulle stå i centrum. Resultatet landade i fyra kategorier efter kodning av det transkriberade materialet. Kategorierna benämns som: fria valets begränsningar, elevfokus, svensklärarens ansvar till inkludering i det mångkulturella klassrummet och svårigheter med utomeuropeisk litteratur. Kategorierna tillsammans med de teoretiska perspektiven besvarade på de tre forskningsfrågorna. De två teoretiska perspektiven studien stödjer sig mot är läroplansteorin och Bourdieus teori om kapitalformer. Slutsatserna blev att svenskläraren påverkas av olika faktorer i sitt val av litteratur. Den bristande kunskapen om utomeuropeisk litteratur gör att den typen av litteratur inte får stort utrymme i litteraturundervisningen, däremot inkluderar svenskläraren det mångkulturella klassrummet med rätt metod och didaktisk förmåga.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola iBurlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde attrenovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum. Den frågeställning vi har utgått ifrån är: Är klassrummet skapat för den moderna eleven? Hur ser eleverna på sittklassrums funktion och hur de använder det? Vilket inflytande känner elever att de har översin miljö? Hur ser pedagoger att undervisningen påverkas av det fysiska klassrummet?För att lättare kunna besvara vår frågeställning har vi gjort två intervjuer med varje elevgrupp,samt byggt modeller av deras drömklassrum. När vi intervjuade ateljeristorna ochutställningsscenografen gick vi även igenom utvalda projekt och återskapade processen för att själva kunna upptäcka hur rummet har spelat roll i deras arbete. Vi upptäckte att arkitekturen som ska modernisera den svenska skolan inte påverkar klassrummet nämnvärt. Det vill säga,att många klassrum, trots reformeringar och storsatsningar, ser likadana ut i landet som de hargjort sedan folkskolans införande. Till stor del grundar det sig i traditioner och föreställningarsom inte alltid stämmer överens med de behov som läroplanen tydliggör. Vidare insåg vi attelevers behov av skiftande miljöer blir allt viktigare i växande klassrum. Allt eftersom börjadevi att ställa oss frågan hur klassrummet kan komma att behöva moderniseras, för att inte helt förlora sin centarla roll för lärande.

The thesis covers the subject about challenges in the multilingual classroom. How the pupils' education works in regards to the teachers’ perspective is the focus for this thesis. The purpose of the thesis is to examine how four primary school teachers view the teaching in the multilingual classroom. The thesis has a qualitative research approach where the method choice is semi-structured interviews with the primary teachers. Four interviews where conducted with primary teachers with proper and relevant education for the selected grade.   The data were analysed by a qualitative content-analysis. The different title in the background section constitutes this thesis theme. The theoretical frame of the thesis is the sociocultural perspective with focus on Vygotskijs theory about teaching. This study builds upon the perspective that teaching is an interaction between people and that the language is seen as a tool to gain knowledge.  The result of the thesis shows that the multilingual classroom increases the awareness of the primary teachers concerning clear instructions and explaining the tasks in different ways. The primary teacher treats every individual in the classroom from his or her former experience, knowledge and language. Furthermore the thesis shows the importance of a good relation with the native language teacher. A good cooperation with the native language teacher increases the language development for the multilingual pupils. For example using the same books but in different languages showed better language development. The result of the thesis also shows that a cooperation between the home and the multilingual pupils' guardians do not differ from the cooperation with other guardians, but it shows in this thesis the importance of having a regularly and mutual cooperation. / Studien behandlar ämnet det flerspråkiga klassrummet. Hur elevernas undervisning fungerar utifrån lärarens perspektiv är fokus i denna studie. Syftet med studien är att undersöka hur fyra grundlärare i förskoleklass till årskurs tre ser på lärandet i det flerspråkiga klassrummet. Studien har en kvalitativ forskningsansats där metodvalet är semistrukturerade intervjuer av grundlärare i de aktuella årskurserna. Fyra intervjuer genomfördes med grundlärare med behörighet i förskoleklassen till årskurs tre. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. De olika rubrikerna i bakgrunden utgör denna studies teman. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs teori om lärande. Denna studie bygger på perspektivet att lärandet sker i samspel med andra samt att språket betraktas som ett redskap för att tillägna sig kunskap.  Resultatet visar att grundlärare anser att flerspråkiga elever i klassrummet ökar deras medvetenhet om att vara tydliga med instruktioner och förklaringar på olika sätt. Grundlärarna bemöter varje individ i klassrummet utifrån dess tidigare erfarenheter, kunskapsnivå och språk. Vidare framkommer i resultatet betydelsen av en god kontakt med modersmålsläraren. Ett samarbete med modersmålslärare gynnar språkutvecklingen för de flerspråkiga eleverna, där arbete med samma texter sker både hos modersmålsläraren och i klassen. Resultatet av studien visar även att samverkan mellan hem och skolan med flerspråkiga elevers vårdnadshavare inte skiljer sig från samverkan med övriga föräldrar, men det framkommer i denna studie att det är betydelsefullt att ha ett regelbundet samarbete.

Denna undersökning avhandlar införandet av en dator per elev. Syftet är att undersöka vilka problem och möjligheter det skapar gentemot elever och pedagoger. Hur det påverkar den satta strukturen i skolans verksamhet. Det är viktigt att skolan är medveten om att införande av 1:1 måste få ta tid. Skolan måste också få stöttning av kommunen för ett lyckat införande av det nya arbetssättet. Projektet kommer i första skedet både innebära en ökad kostnad rent ekonomiskt, likväl som en kraftigt ökad arbetsbelastning. För att få et lyckat resultat måste personalen få tid till att arbeta med den nya tekniken för att få en långsiktig och hållbar arbetssituation. Under projektets gång var en gemensam nämnare att alla pedagoger upplevde uppstarten som väldigt tung, och arbetsbelastningen ökade drastiskt. Till stor del berodde det på att skolan underskattade den kapacitet som behövdes, både i personalåtgång och kapacitet för internetanslutning. Både elever och pedagoger fick hantera nya utmaningar i olika undervisningssituationer. För eleverna var det en utmaning att använda datorn som ett arbetsredskap och inte som ett distraktionsmoment. För pedagogerna blev det en utmaning att möta eleverna i den nya situationen, samtidigt som datorn fick en mer central roll i undervisningen och i klassrummet. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien var att undersöka hur verktyg som glasspinnar/lappar användes för att fördela ordet i fyra besökta klassrum på ett sätt som hade förutsättningar att vara ett verktyg för demokratiska arbetssätt. Med glasspinnar/lappar menas att alla elevers namn stod på varsin glasspine/lapp och läraren drog en för att fördela ordet till eleverna. För att kunna studera strategier för fördelning av ordet och få en uppfattning om hur de användes i klassrummen var det relevant att använda observation som metod. Utöver observationen gjordes även intervjuer med lärarna. Intervjuerna gav lärarna en chans att berätta deras syn på strategin samt vilka anpassningar och komplement som den kräver. Studien genomfördes hos fyra olika lärare på tre olika skolor på Gotland. Resultatet visar att man kan använda glasspinnarna/lapparna på flera sätt, bl.a. genom att man kan efter dragen glasspinne lägga tillbka den i högen eller lägga pinnen åt sidan. Strategin anpassas efter undervisningens syfte och elevernas individuella behov. Resultatet visar även att eleverna som befann sig i klassrummet underobservationstillfällena fick ordet minst en gång. Eleverna fick under lektionens gång lyssna och reflektera över varandras svar genom de olika livlinor som de kunde ta till hjälp. Lärarna kompletterar glasspinne-strategin med andra strategier, t ex handuppräckning, för att de ser användandet av glasspinnar/lappar som en hjälp till att få elever delaktiga. Eleverna tränar sig i deliberativ demokrati genom att uttrycka åsikter, tankar och argument samtidigt som de får lyssna till klasskompisarnas svar. Genom att undervisa eleverna i demokratiska arbetssätt förbereder man eleverna för att bli aktivt deltagande samhällsmedborgare.