Studien baseras på följande frågor för undersökning: Vilka samband finns mellan lektionsstruktur och höga förväntningar? Vilka samband finns mellan lektionsstruktur och positiva relationer med eleverna? Vilka samband finns mellan lektionsstruktur kompetensutveckling? Vilka samband finns mellan höga förväntningar och kompetensutveckling? Vilka köns-erfarenhets- och kompetensskillnader finns i relation till a) struktur b) höga förväntningar c) positiva relationer d) kompetensutveckling? Den teoretiska delen identifierar fyra fokuskategorier vilka definierar framgångsrika ledargärningar hos lärare. Den empiriska delen genomfördes i en liten kommun i Sverige och innehöll en enkät där lärare skattar sig kring sitt ledarskap i fyra fokuskategorier. Dessa var ”lektionsstruktur”, ”höga förväntningar” på eleverna, ”positiva relationer” till eleverna och ”kollegialt lärande”. Studien visar att det finns relativt starka samband mellan en tydlig lektionsstruktur, höga förväntningar, positiva relationer till eleverna och kompetensutveckling. Lärare som har en tydlig lektionsstruktur genom att ha en noggrann planering för varje lektion med tydliga mål och vilken har en igenkännbar struktur på lektionen och genomgångar av ämnesspecifika begrepp inför nya arbetsområden har också positiv och stöttande relation till alla elever. Dessa lärare skapar också en positiv klassrumsmiljö som präglas av trygghet och studiero. Lärare som har en tydlig lektionsstrukturhar och synliggör lärandet har också höga förväntningar på sina elever. Där höga förväntningar betyder att kontinuerlig återkoppling kopplade till kunskapskraven ges till eleverna. Läraren anpassar också undervisningen efter elevernas behov och säkerställer att eleverna vet att förväntningarna på dem är höga. Lärare som har passion för sitt läraruppdrag och utvecklar sitt lärande utifrån elevernas behov och även tycker att kollegialt lärande utvecklar hens ledarskap har även höga förväntningar på eleverna. Dessa lärare ger eleverna kontinuerlig återkoppling till eleverna kopplat till kunskapskraven. De anpassar sin undervisning efter elevernas behov och säkerställer att eleverna vet att det har höga förväntningar på dem. Slutsatsen ger en nulägesbild av lärares ledarskap i klassrummet. Denna kunskap kan användas för att stärka lärares ledarskap på vissa områden så som lektionsstruktur, höga förväntningar, återkoppling och kollegialt lärande. / This study is based on following questions: Which connection is there between structure of a lesson and high expectations? Which connection is there between structure of a lesson and positive relations with students? Which connection is there between structure of a lesson and collegial learning? Which connection is there between high expectations and collegial learning? What gender- experience- and – competence differences is there concerning a) structure b) high expectations c) positive relations to students d) competence development? The theoretical part identify four focuscategories which defines successful leadership among teachers`. The empirical part was implemented in a little municipality in Sweden and it contained a questionnairy in which teachers` valued their leadership within four focuscategories. These were “structure of lesson”, “high expectations” on students, “positive relations” to students and “professional development”. The study shows that there is relative strong connections between a distinct structure of a lesson, high expectations, positive relations to students and collegial learning. Teachers` with a distinct structure of a lesson, such as an accurate planning for each lesson with clear goals and a relatable structure on lessons and briefing specific notions also have a positive and supportive relations with all the students. These teachers` also create a positive classrooms environment which imprint security and calmness. Teachers` with distinct structure of lessons and visible learning also have high expectations on the students. In which high expecations means to give the students continuous feedback connected to knowledge requirement. The teacher also adapt the teaching to students needs and makes sure that students know that the expectations on them are high. Teachers` that have passion for their mission and develop their own learning external students needs and approve to collegial learning and develop their own leadership also have high expectations on students. These teachers` give students continuous feedback connected to knowledge requirement. They adapt their teaching to students needs and makes sure the students know that there are high expectations on them.

Fritidslärarens uppdrag under fritidstid finns tydligt beskrivet i skolans styrdokument men fritidslärarens uppdrag under skoltid är inte lika klart bestämd. Vi som utfört denna studie utbildar oss till Grundlärare med inriktning mot fritidshem och har under utbildningens gång uppmärksammat ett fenomen att fritidslärarens uppdrag och roller under skoltid är väldigt individanpassade och har sett olika ut på alla platser vi genomfört verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på. Syftet med denna studie är att öka våra kunskaper om fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid och vad som påverkar dessa. Studiens forskningsfrågor är följande: Hur uppfattar fritidsläraren sin roll i klassrummet under lektionstid? Hur påverkar samarbetet och samverkan med läraren och rektor fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid? Hur påverkar fritidslärarens förkunskaper deras uppfattningar om uppdraget under skoltid? Studien baseras på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Vi undersöker fritidslärarnas uppfattningar, utan förutfattade meningar på ett induktivt förhållningssätt. Studien har en fenomenografisk ansats och visar på fenomen som tolkas från fritidslärarnas uppfattningar. Resultatet visar på fyra generella yrkesroller som de får eller tar i uppdraget under skoltid. Samarbetet och samverkan med lärare och rektor visar sig inte påverka fritidslärarens uppfattningar om uppdraget samt förkunskaperna som fritidsläraren har efter utbildning har väldigt lite påverkan på fritidslärarens uppfattning av roller i uppdraget under skoltid. De slutsatser vi drar är att fritidsläraren har fyra roller med olika uppdrag under skoltiden. Rollerna uppfattas som individuella och under arbetet med studien så visade det sig att samarbetet och samverkan med läraren oftast inte påverkade fritidslärarnas uppfattning av uppdraget. Rektors påverkan visar sig vara obefintlig, inte bara på fritidslärarens uppfattning av uppdraget utan generellt under arbetstiden. Vi menar att detta kan bero på rektorernas okunskap om fritidslärarens roll och uppdrag. Därför tror vi att fritidslärarens tid under skoltiden inte värdesätts lika högt som lärarens på vissa skolor. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier. Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning.

Utifrån ett sociokulturellt perspektiv lär och utvecklas människan i en social samvaro där interaktion sker mellan deltagarna. Syftet med denna studie är därmed att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka verksamma lärares uppfattningar om grupparbete som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet och genom observationer analysera hur detta kommer till uttryck i klassrumspraktiken. För att besvara detta syfte används följande frågeställningar Hur beskriver verksamma lärare att de organiserar grupparbeten som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Hur kommer lärarnas intentioner om grupparbete till uttryck i klassrumspraktiken? Forskningsdesignen utgörs av en flerfallstudie där två olika fall ingår. I undersökningen ingår åtta elever från två olika parallellklasser i årskurs 3 och deras fyra undervisande lärare. Insamlandet av data har skett genom intervjuer med lärarna och observationer i respektive fall.   Resultatet visar att lärarna har som avsikt att vid organisering av grupparbete skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Vid observationerna är muntlig interaktion dock frånvarande och framkommer vid fåtal sekvenser. Lärarna beskriver att deras uppgift är att stötta eleverna under arbetets gång samt ge eleverna tydliga instruktioner innan arbetet påbörjas. Resultatet visar att i de fall som lärarna gav eleverna tydliga instruktioner om hur arbetsuppgifter kan fördelas i gruppen var samtliga elever delaktiga. I de fall som läraren inte gav eleverna instruktioner om hur arbetsuppgifterna kan fördelas var inte alla elever delaktiga. Studiens resultat visar även att om eleverna ska ges optimala förutsättningar för muntlig interaktion ska läraren gruppera eleverna i grupper om tre till fyra elever där elevernas språkliga bakgrunder varierar. / From a socio-cultural perspective, learn and evolve human when they being in a social interaction where the interaction takes place between the participants. The purpose of this study is therefore from a socio-cultural perspective examine active teachers ' perceptions about group work intended to create space for oral interaction in the multilingual classroom and through observations analyze how this is reflected in classroom practice. To respond to this purpose, the following questions are How do active teachers describe the organizing of group work which aimed to create space for oral interaction in the multilingual classroom?  How will teacher’s intentions about group work reflect in classroom practice? The research design consists of a multi- case study where two different cases are included. The survey includes eight pupils from two different parallel classes in grade 3 and their four teaching teachers. The collection of data has been done through interviews with the teachers and the observations in each case.   The results show that the teachers intend to group work to create space for oral interaction in the multilingual classroom. However, in the observations, oral interaction is absent and appears in few sequences. The Teachers describe their mission is to support the students during the course of work as well as provide students with clear instructions before starting work. The results show that in the case that teachers gave students clear instructions about how tasks can be distributed in the group, were all students involved. In the case that the teacher did not give the students instructions on how the tasks can be distributed was not all students involved. The results of the study also show that if students are to be given optimal conditions for oral interaction, the teacher will group students into groups of three to four students where students’ linguistic backgrounds vary.

Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka hur historiedidaktisk forskning har tagit sig an det heterogena klassrummet. Genom att studera de teoretiska perspektiv den historiedidaktiska forskningen använder sig av för att problematisera mångfald i klassrummet hoppas jag kunna belysa några av de problemområden som existerar inom detta. I litteraturstudien sammanställs en mängd studier och artiklar som alla tar upp mångfald och historieundervisning och vad dessa studier egentligen undersöker och på vilka sätt de tre perspektiven genus, klass och etnicitet används i empiriska undersökningar, är vad studien analyserat. Resultatet pekar på att de flesta forskarna tenderar att använda sig av antingen ett etnicitet- eller genusperspektiv i sina undersökningar, medan klassperspektivet lyser med sin frånvaro. Många av de analyserade studierna bygger på samma tidigare forskning och undersöker snarlika problem. Förenklat kan man säga att de svenska forskarna endast undersöker icke-genus, eurocentrism och mångkultur när de problematiserar historieundervisning och mångfald.

Tanken med transspråkande synsätt i undervisningen är att den flerspråkiga individen ska få möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar för att stödja en positiv språk- och kunskapsutveckling. I dagens klassrum är det få elever som är, och upplever sig vara, helt enspråkiga. Förutom att det finns elever från olika minoriteter och med olika modersmål, så har de flesta lärt sig engelska som additivt språk under sin skolgång. Därför bär de flesta elever på fler än en individuell språkresurs och med transspråkande synsätt kan dessa komma till nytta i skolans undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur transspråkande synsätt implementeras inom den ordinarie svenskundervisningen på en gymnasieskola som aktivt satsat på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och där alla ämneslärare fått genomgå fortbildning i bland annat flerspråkighet och transspråkande. Syftet är att synliggöra hur språkidentifikation sker i klassrummet, vilka stöttningar och metoder som ämneslärarna använder för att gynna språk- och kunskapsutveckling och på vilket sätt dessa implementeras i undervisningen. För att besvara studiens syfte har ett antal klassrumsobservationer gjorts i klasser där undervisande ämneslärare angett att de aktivt arbetar med transspråkande synsätt i undervisningen och där även den större delen av eleverna upplever sig själva som flerspråkiga. Innan klassrumsobservationerna genomfördes tillfrågades eleverna om deras språkliga bakgrund genom en digital elevenkät för att få en insyn i elevernas uppfattning om sin flerspråkighet. Efter observationstillfällena intervjuades de två ämneslärarna genom semistrukturerade intervjuer för att skapa överblick över hur de tänker om transspråkande i undervisning. Studien genomfördes enbart inom den ordinarie svenskundervisningen på den utvalda gymnasieskolan. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visar att transspråkande undervisning genomsyras av social interaktion, rikligt med stöttning, arbete mot elevens proximala utvecklingszon, kognitivt utmanande uppgifter och uppmuntran till språklig mångfald. Undervisningen gynnas också av att läraren arbetar långsiktigt och tillåter elevernas olika språkresurser användas parallellt i klassrummet. Utmaningen är att inte begränsa undervisningen efter enspråkighetsnormer utan att arbeta mot att vidga elevernas språkliga repertoar. En annan utmaning är att inte alienera språkresurser där eleven är ensam kunnig i språket och där läraren har liten eller ingen insyn. För läraren innebär transspråkande synsätt att man medvetet nyttjar elevens flerspråkighet i undervisningen och transspråkande kan genomsyra alla delar av undervisningen. Studien visar att transspråkande förutsätter att lärarna arbetar med språk- och ämnesmål i fokus. Detta innebär bland annat genom att skapa en gemensam förståelse i klassrummet för viktiga ord och begrepp, att läraren exemplifierar olika lärandestrategier, strukturer och modeller samt skapar ett tillåtande klassrumsklimat där elever uppmuntras att använda alla sina språkliga resurser.

This qualitative study aims to examine the differences between Margaret Atwood’s novel and Bruce Miller’s adapted version of The Handmaid’s Tale by the application of adaptation, as well as, feminist theory. An additional aim is to investigate the didactic potential of using both the original version and the TV series adaptation in the EFL-classroom, this in relation to the Curriculum for English at upper secondary level. The two research questions addressed in this study were: What are the main differences between the adapted version and the original version? and, in relation to the EFL-classroom and the subject English 7, what can be gained by working comparatively with the original version and the TV series adaptation? The essay is examined by using adaptation theory and feminist theory. The findings of the analysis presented in this study show for example that the television adaptation features a more feminist portrayal of the female characters than the original story. In addition, the findings of this study suggests that by using both texts in the EFL-classroom, one can get the opportunity to highlight prominent themes within the two media which were discovered in this study. For example, discrimination based on gender or sexual orientation. Therefore, by comparing the two texts, students may become aware of differences between how the two texts are able to portray such indifferences as mentioned above. In an educational setting this is useful since by working with questions which aims to compare both texts in the EFL-classroom, students also get the chance to deal with various living conditions and attitudes in relation to both the historical and contemporary English-speaking world (Skolverket 2011, p. 4).

The purpose of this essay is to investigate Year 5 pupils’ evaluation of their own abilities regarding spoken English and to see if this is reflected in an individual’s communicative activity and participation in the lesson. This essay also poses the question if it is possible to increase spoken communicative activity in the lesson through a three-week programme of interactive exercises designed to emulate the criteria of the syllabus and the National Test. A class of 24 pupils participated in the study. The material was collected through a pre-study questionnaire and a post-study evaluation, class logbook writing after each activity and my own active observations as teacher. Results show that although the majority of pupils at this age believe they can cope in a communicative situation in English, this is no guarantee of their active participation in classroom speaking activities. However, communicative activity can be increased with the establishment of the dialogical classroom characterised by genuine discourse, authentic questions and subjects relevant to the age group. At this stage, differences can be witnessed in pupils’ language skills with some able to use language strategies to achieve understanding whilst others rely on translation into their mother tongue. The study concludes that controlled practice helps those pupils with lower self confidence in the subject and pair- or group work maximises participation from all parties. It is essential that the teacher draws on the pupils’ enthusiasm for the subject in order to create a successful forum for language acquisition.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersökagymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer.Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer varområdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker.En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen. De lyfter även fram flera goda exempel på hur det kan användas för att uppfylla det humanistiska perspektivet i några av målen i läroplanen Gy 2011, framförallt samspel mellan kemiämnet och de gymnasiegemensamma ämnena, elevers utveckling av svenska språket samt samverkanmed arbetsliv, universitet och högskolor.

<p><em>Syftet</em> med föreliggande studie var att förstå några grundskolelärares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan påverka oordning. Studien ämnar även undersöka huruvida grundskolelärare upplever att de i sin utbildning lärt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lärare på grundskolans senare år som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 år. En halvstrukturerad livsvärldsintervju användes där en intervjuguide med föreslagna frågor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lärarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, då de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna. Majoriteten av lärarna upplevde att de i sin utbildning saknat att lära sig hur man motiverar elever samt hur oordning kan hanteras och förebyggas. Lärarna gav uttryck för att den kunskapen istället tillägnats genom samtal och erfarenhet. En slutsats som kan dras är att en god planering möjliggör en bra struktur vilket kan förebygga oordning i klassrummet då eleverna vet vad som förväntas av dem.</p> / <p><em>The aim</em> of this study was to understand how some secondary school teachers’ experiences how discipline interacts with planning and structure in the classroom and how they felt that their actions can affect misbehaviour. The study will also investigate whether secondary school teachers´ experience that they in their Teaching Education learned to motivate students and manage misbehaviour. Six teachers were selected, having from 1 to 27 years of experience. Semi structured interviews were conducted with proposed questions. The findings from the interviews showed that the teachers experienced a relatively good level of discipline in the classroom. This is due to teachers’ experiences that students followed the rules in general. The majority of teachers interviewed felt that they in their education lacked to learn how to handle and prevent misbehaving students or how to motivate them in the classroom. They gained this knowledge from personal experiences and conversations with others. One conclusion to be drawn is that good planning allows for a good structure which can prevent the disorder in the classroom as students know what is expected of them.</p>