Utgångspunkten för detta arbete var att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet kring studiero och ordning och reda i svensk skola. Fokus i undersökningen har varit att hitta verktyg för högstadiet, men även pedagoger som arbetar med andra åldersgrupper kan hitta fungerande och konkreta verktyg i texten. Jag har i arbetet pekat på orsaker till bristande ordning och arbetsro i klassrum och skolmiljö: En genomgripande förändring i samhället, med en omvandling från yttre till inre disciplinering, har lett till nya tolkningar av begrepp som lydnad och ansvar. Detta har genererat osäkerhet på hur lärare och elever ska förhålla sig till arbetet i skolan och till varandra. Luddiga begrepp som ”värdegrundsarbete” och ”förebyggande arbete” i läroplanen har även lett till osäkerhet om vem som ska bedriva det arbetet och hur det ska göras. I praktiken har många elever inte fått den fostran de har rätt att få. I texten har jag visat på en diskrepans mellan hur media och politiker vill lösa problemet med oordning i skolan, och vad som verkligen ger effekt enligt experter och forskare på området. Hårdare tag, betyg i uppförande och mer tvång och disciplin är inte vägar till framgång. Inte heller skarpare lagstiftning eller fler regler i skolan. Att lärare tjatar, ger tillsägelser, ringer hem till föräldrarna eller delar ut konsekvenser för dåligt uppförande är dessutom direkt ineffektiva medel att stoppa stök i skolan. De refererade författarna pekar istället ut helt andra saker som man behöver arbeta med i skolan när ledarskapet utmanas eller när arbetsron störs. En framgångsrik skola kännetecknas av att normer som sitter i väggarna känns viktigare än de regler som är specificerade eller nerskrivna. Flera av författarna i studien framhåller därför att en positiv skolkultur är en nyckel till framgång. Denna utvecklas bl. a. genom systematisk övning i procedurer och arbete med gruppnormer. Ordning är kontextspecifik, därför behöver ordning och procedurföljsamhet tränas i varje kontext, dvs. med varje lärare som klassen har. En ytterligare viktig aspekt som jag har pekat på är att allt beteende är inlärt, vilket betyder att det går att lära om. I texten redovisar jag flera sätt att via lärarens retorik och principer för grupphantering få elever att imitera och lära in goda skolbeteenden. Vidare har jag visat på att lärarens relationer med eleverna samt de verktyg en lärare har att bemöta socialt oacceptabla ord eller handlingar har en direkt inverkan på ordningen i klassrummet. Ett professionellt sätt att reagera på en kränkning eller ett olämpligt beteende ökar också trygghet och studiero. Också lärarens didaktiska beslut har betydelse; med tekniker som medvaro, överlappning och smidiga övergångar minskar störande elevbeteenden. På samma sätt är det viktigt för en pedagog att kunna urskilja härskartekniker och elevroller i klassrummet för att kunna öka trygghet och ta tillbaka ledarskapet vid oro i gruppen. Via konkreta handlingar i klassrummet, en genomtänkt retorik och övning i beteenden kan en pedagog eller ett arbetslag få ordning och reda, bättre arbetsro och trygghet samt färre störande elevbeteenden och avbrott i undervisningen. Med verktygen som redovisas i detta arbete ägnas tid till det som är önskvärt i skolan och till det som skolan är till för, dvs. inlärning och skolarbete.

This study investigates the incorporation of literature in teaching practices in English as a second language (ESL) and its influence on education. It explores how teachers integrate literature reading into their instruction, the materials they choose, the underlying purposes, and the assessment methods employed. The research aims to uncover teachers' strategies for promoting literature reading and their perspectives on the value of literature in schools. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with five teachers from two municipalities in Skane, Sweden, ensuring a diverse range of perspectives and experiences. The findings highlight the various approaches adopted by teachers when promoting literature reading. While some actively employ strategies to engage students with literature, others may not prioritize its use. The study also reveals divergent viewpoints regarding the value of literature in education. While some teachers recognize its ability to foster critical thinking, empathy, and cultural understanding, others may consider it less relevant compared to other academic subjects. These findings have significant implications for educational practices, emphasizing the importance of effective strategies to integrate literature into teaching. Such integration can enhance students' reading skills and overall educational experience. By grasping teachers' perspectives and approaches, educational institutions can promote a comprehensive and impactful use of literature in the classroom.

Denna uppsats har som syfte att analysera historielärares upplevelser av möten med olika historiekulturer i multikulturella klassrum och identifiera att deras didaktiska strategier för att bemöta dessa. Undersökningen utförs i tre steg bestående av en förundersökning, en enkät och sedan två samtalsintervjuer. Undersökningen riktar sig till gymnasielärare i ämnet historia och söker de lärare som bemött olika historiekulturer i klassrummet samt hur de tänker kring undervisningsupplägg, utmaningar, möjligheter och strategier. Studien kommer fram till att historiekulturella yttringar synliggörs genom elevernas bristande förkunskaper, genom att elever inte känner igen sig i den historia som presenteras och diskuteras under lektionerna samt konflikter och känsloyttringar relaterat till olika perspektiv och tolkningar av historien. Undersökningen visar även att majoriteten av de deltagande lärarna ser möjligheter med att ha flera historiekulturer närvarande i klassrummet och påstår att det öppnar upp för fler perspektiv, vilket alla elever gynnas av. Detta dels då eleverna får ett bredare historiemedvetande, dels blir erbjudna flera historiska narrativ. De strategier som presenteras för att möta och hantera olika historiekulturer i undervisningen handlar till stor del om att läraren behöver bygga goda relationer med eleverna, utveckla ett tryggt klassrumsklimat samt att gruppen känner sig trygga med varandra, för att kunna diskutera historiekulturella skillnader på ett respektfullt och givande sätt. Undervisningen bör även strategiskt planeras utifrån vilken grupp som undervisningen ska ske i. Detta för att undvika att någon känner sig kränkt, eller konflikter mellan elever uppstår. Trots att historiekulturella skillnader kan uppfattas som känsliga eller konfliktsskapande, visar undersökningen att lärare finner det av ytterst stor betydelse att visa på olika historiska perspektiv för att göra ämnet relevant för alla elever i klassrummet. / The purpose of this essay is to analyze history teachers' experiences of encounters with different historical-cultures in multicultural classrooms, and to identify their didactic strategies to respond to these. The study is carried out in three stages consisting of a preliminary survey, a questionnaire survey and then two face-to-face interviews. The study is aimed at highschool teachers in the subject of history and is searching for teachers who have dealt with different historical-cultures in the classroom and how they think about teaching methods, challenges, opportunities and strategies. The study concludes that historical-cultural differences can be expressed through out a lack of prior knowledge, through students not recognizing themselves in the history that is presented and discussed during the lessons. The study also shows through conflicts and emotional expressions related to different perspectives and interpretations of history. The survey then shows that the majority of the participating teachers sees opportunities in having several historical-cultures present in the classroom and believe that it opens up more perspectives, which all students can benefit from. This is because the students gain a broader awareness of history and feel that they are not presenting a "proper historical narrative". The strategies that are presented for meeting and dealing with different historical-cultures in teaching are largely about the teacher needing to build good relationships with the students and developing a safe classroom climate. It´s also important that the group is safe with eachother, in order to be able to discuss historical cultural differences in a respectful and rewarding way. The teaching should also be strategically planned based on which group the teaching will take place in. This is to avoid anyone feeling offended, or conflicts between students to occur. Despite the fact that historical and cultural differences can be perceived as sensitive or conflict-creating, the survey shows that teachers find it extremely important to show different historical perspectives in order to make the subject relevant to all students in the classroom.

I det här examensarbetet har en studie om elevers perspektiv på spanskundervisning och övningar för språkinlärning på högstadiet genomförts. Studien inkluderar 18 elevers svar på en enkät följt av fem fördjupande intervjuer. Resultaten indikerar att eleverna utsätts för en hög grad av läsövningar och grammatikövningar medan de identifierar att de lär sig bäst genom glosor och att lyssna. Input av spanska utanför klassrummet är låg och användningen av målspråket som arbetsspråk i klassrummet är inte alltid så hög som den skulle kunna vara. Slutsatsen är att den kontinuerliga användningen av visst material, eller läromedel, kan vara en bidragande del av de internationellt låga resultaten för svenska elever i spanska. Framtida forskning kan vara att fokusera på lärarens perspektiv på övningar och används i klassrummet. / In this study, an investigation about students’ perspective on Spanish teaching and exercises in compulsory school has been carried out. The study includes 18 students’ responses to a survey followed by five in-depth interviews. The results indicate that students are exposed to a high level of reading and grammar practice while they identify that they learn best thorough vocabulary and listening. Input of Spanish outside the classroom is low and the use of the target language as a working language in the classroom is not always as high as it could be. The conclusion is that the continuous use of certain teaching material can be a contributing factor to the internationally low results for Swedish students in Spanish. Future research may be to focus on the teacher´s perspective on exercises and their use in the classroom.

Avsikten med detta arbete var att samla information om lärarnas erfarenheter om hur de upplever att Coronapandemin påverkan på undervisningen och elevers lika möjligheter att ta till sig undervisningen, med specifikt fokus på No-klassrummet. I arbetet har det tagits med begrepp som klass, social klass samt socioekonomisk status för att senare kunna diskutera den insamlade empirin. Arbetet har en viss grad sociologisk inriktning där bland annat aktörer och samhällsstrukturer inom naturkunskap i skolan diskuteras. Det har samlats in empiri genom kvalitativa intervjuer. Totalt deltog fyra lärare. Varje lärare har fått dela med sig av sina erfarenheter som de upplevat under Coronapandemin. Vidare har det gjorts analys utifrån den samlade empirin och till slut har resultatet diskuterats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur visuellt stöd används av lärare i årskurs 1–3 i språkligt heterogena klassrum, med fokus på dess användning, implementering och betydelse för undervisningen. Frågeställningarna är utformade efter de klassiska frågorna inom didaktiken, vad, hur och varför med inriktning på visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Studien utgår från två multimodala teorier, den socialsemiotiska teorin och design för lärande. Dessa teorier är valda utifrån ämnetundervisning med visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Metoden som används i studien är semistrukturerade lärarintervjuer som utgår från en intervjuguide.Det gjordes även observationer för att upptäcka det språkliga landskapet i klassrummet. Analysen är gjord utifrån en tematisk analysmetod. Analysen av resultatet visar att lärarnas användning av visuellt stöd koncentreras till bildstöd. De bildstöd som finns, utifrån studien, är en grund i den språkutvecklande undervisningen. Bristen av förståelse kring konceptet visuellt stöd och dess olika funktioner visar vikten av en fortbildning hos lärarna för att på ett effektivt sätt stötta eleverna. Det är viktigt att inte överösa eleverna med bildstöd då det kan distrahera mer än hjälpa i deras läs- och skrivutveckling.

Vad gör att vissa lärare lyckas bättre än andra? Lärare ser ofta skiljt på rollen de innefattar och ansvaret de har. Syftet med denna studie är att visa på modern forskning inom hur en lärare-elev relation inom skolan för vuxna och gymnasieelever påverkar och förändrar lärande och lärmiljön. Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat är uppdelat i fyra underkategorier: relation, motivation, känslor och beteende. Diskussionen utgår ifrån huvudresultatet att lärare-elev relationen är till stor vikt i elevernas utveckling, kognitivt, behavioristiskt samt för akademiska resultat. / What makes some teachers succeed in their role better than others? Teachers often view the role they are in and the responsibility they have differently, this study hopes to show a facet of modern research in the field of student-teacher relationships and their effect on factors like motivation and results. This study has been modeled as a systematic literature review. Results are divided into four categories: relationship, motivation, emotion and behavior. The discussion is based on the main results that teacher-student relationship is of great importance in students' development of cognitive and behavioral faculties as well as academic achievement.

En este estudio se ha investigado cómo noventa profesores de ELE en Suecia utilizan las TIC en su enseñanza y sus actitudes hacia las mismas a través de una encuesta digital. Los resultados presentados indican que a pesar de que no todos los docentes han recibido capacitación sobre cómo usar las TIC en el ámbito de la educación, la gran mayoría de éstos utiliza múltiples plataformas digitales de manera frecuente en el aula de español. Las plataformas más populares son YouTube, Kahoot y Power Point seguidas por Ur Quizlet, Socrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Todas estas herramientas digitales permiten mayormente desarrollar las habilidades escritas, auditivas y orales de los aprendices, pero no son utilizadas como un medio de comunicación oral que permita la auténtica comunicación de los alumnos. Los resultados nos muestran actitudes bastantes positivas, entre ellas que las clases se vuelven más variadas, flexibles e inspiradoras y que las TIC pueden contribuir al desarrollo de la lengua meta y mejorar las destrezas comunicativas orales, escritas y auditivas de los alumnos. / I denna studie har vi undersökt hur nittio spansklärare i Sverige använder IKT i sin undervisning och deras attityder gentemot dem genom en digital undersökning. Resultaten visar att även om inte alla lärare har fått förutbildning om hur man använder IKT som pedagogiskt verktyg, använder de flesta digitala plattformar ofta i sin undervisning. De mest populära plattformarna är YouTube, Kahoot och Power Point följt av Ur Quizlet, Sokrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Alla dessa digitala verktyg möjliggör elevernas utveckling av både skriftliga och muntliga färdigheter, men de används inte som ett medel för muntlig kommunikation som möjliggör en autentisk kommunikation i klassrummet. Resultaten visar även positiva attityder, bland annat att klasserna blir mer varierade, flexibla och inspirerande och att IKT kan bidra till utvecklingen av målspråket och förbättra studenternas hörförståelse och även det muntliga och det skriftliga kommunikationsförmåga.

This study aims to increase the understanding of the complexity regarding how teachers handle and promote students’ right in relation to their professional roles within the school. This qualitative study is based on semistructured interviews with eight student teachers who are studying to become middle and highschool teachers. The reaserachquestions used to reinforce the studies purpose are the following: ”What experiences have teacher education students had regarding challenges in the classroom concerning students' freedom of expression, and what strategies did they use to adress theese?” and ”How do the student teacher think these challenges will shape their roles as future teachers?”. The results show that there is a wide variety in student teachers' experiences of challenges and solutions regarding freedom of expression and other similar democratic values in the classroom. These experiences turn out to have a great impact on the student teachers' attitudes toward their future profession. This study underscores the importance of supporting and guiding student teachers through challenges related to democratic values in the classroom.

Utvecklingen av den digitala tekniken har bidragit till att användningen av digitala verktyg och medier blir alltmer vanligt förekommande i skolor och inom utbildningssammanhang. Digitala verktyg och mediers ökade användning ställer krav på att elever utvecklar olika digitala förmågor -digital kompetens. För att elever ska kunna uppnå digital kompetens är det viktigt att både lärare och elever har kunskap om hur digitala verktyg och medier kan användas i undervisningen. Det är även viktigt att lärare har inblick i elevernas användning för att bättre förstå deras kunskapsbehov. Denna studie behandlar lärares uppfattningar om hur elever använder digitala verktyg och medier på mellanstadiet för att uppnå digital kompetens. Studien har genomförts i form av en fallstudie i en svensk skola. Med hjälp av intervjuer och observationer har olika faktorer om elevernas digitala kompetens och användning av digitala verktyg och medier i undervisningen kunnat identifieras. I slutsatserna framgår att användningen av digitala verktyg och medier skiljer sig åt beroende på vilken årskurs eleverna går i. De tidiga årskurserna på mellanstadiet behandlar elevers grundläggande kunskaper inom dator- och programhantering, medan användningen i årskurs 6 är större i omfattning och innefattar att skapa olika projekt. Användningen av digitala verktyg och medier är även beroende av vilket ämne som undervisas, inom exempelvis språkämnena används digitala medier som är språkutvecklande och stödjande för eleverna. Det framgår även att elevernas användning behandlar olika moment inom digital kompetens, som bland annat informationssökning, källkritisk granskning och problemlösningsförmågor. Slutligen framgår två faktorer i slutsatserna som kan ha påverkan på undervisningen med digitala verktyg och medier. Den ena faktorn är att det inte finns tillgång till en-till-en enheter, d.v.s. en dator per elev. Den andra faktorn är att det saknas möjligheter till teknisk support på skolan.