Syftet med mitt examensarbete är att få kunskap om varför beröring/massage används iskolan och vad det har för effekter. Jag vill också få reda på om det finns något som talaremot massage i skolan i läroplanen och annan litteratur. Beröring är livsviktigt för allamänniskor och bidrar även till harmoni och ökad inlärning. Litteraturen hävdar att beröring ärviktigt för människans utveckling. I litteraturgenomgången konstateras det hur vikigt det ärmed beröring för barn och vuxna. Detta behov är något som kan tillgodoses med massage.Undersökningen bygger på intervjuer med fyra stycken pedagoger som arbetar med massagei klassrummet. Jag har också introducerat massage för elva elever i en förskoleklass, jag harobserverat barnens beteende efter varje massagestund. Jag redovisar den förstamassagestunden i detta arbete. Jag har därefter gjort intervjuer med dessa barn i form av enenkätundersökning som innehåller frågor kring barnens upplevelse av massagen. Genomundersökningen kom jag fram till att massage skapar en stund av lugn och ro. Barnen blirlugnare och det blir mindre konflikter i barngruppen. Något man bör tänka på är att aldrigtvinga någon till beröring, massage ska vara på barnets villkor. Jag hittade inget i läroplaneneller annan litteratur som talar emot att använda massage i klassrummet.

Lärare är dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det är många impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. Flerstämmig-heten ska främjas. Tid och planering ska följas. Vilka svårigheter och fällor finns? Och vilken medvetenhet besitter lärare kring sina egna metoder? Det finns forskning om dialogen i matematikundervisning, på grundskolan, men för övriga åldrar eller ämnen finns enbart olika samtalsmetoder eller indelningar kring frågor. I denna undersökning intervjuas fem lärare kring sin syn på dialogen i klassrummet med vuxna, studerande på barn och fritidsprogrammet. Det visar sig att lärarna gärna ställer autentiska frågor om hur den studerande tänker, eller upplever situationer, fall, eller liknande. Problemati-serande frågor är också något som samtliga lärare i undersökningen använder, samt olika metoder för att få fler att tala. Däremot när det gäller att ge erfarenhet av ett sätt att kommunicera som man vill att de studerande ska ta med sig ut i verksamheterna, skiljer sig meningarna åt. Likaså upplever de olika typer av hinder och skillnader mellan grupper.

This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy. / Uppsatsen behandlar ett försök med en undervisningsmetod kortskrivande kopplad till samtal med vuxenelever på Barn- och fritidsprogrammet. Använd metod: Aktionslära, enkätundersökning, djupintervju.

Syftet med detta examensarbete är att klargöra vilka arbetsområden i NO- och teknikundervisningen som lärare i årskurs F-3 väljer att förlägga utanför klassrummet samt vad dessa val grundar sig på. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att uppfylla syfte och besvara frågeställningar.Frågeställningarna vi har för avsikt att besvara är: Vilka arbetsområden i NO- och teknikundervisningen väljer lärare i årskurs F-3 att förlägga utanför klassrummet och varför? och Vilka faktorer påverkar lärarnas val av arbetsområden och dess omfattning? Den insamlade empirin har analyserats och vidare strukturerats i en tematisering med utgångspunkt i våra frågeställningar.Resultatet visar att lärare framförallt förlägger arbetsområdena Årstiderna, Närmiljön och Kraft och rörelse utanför klassrummet. Dessa arbetsområden väljer lärarna att förlägga utanför klassrummet då de ser betydelsen av att verklighetsanknyta klassrumsundervisningen, en möjlighet att förena teori med praktik för ett mer bestående lärande, gruppens betydelse för lärandet samt att eleverna får lära genom praktisk handling. Resultatet visar även att lärarnas kunskaper i och om utomhuspedagogik samt vilket material lärarna ämnar använda påverkar i vilken omfattning lärarna väljer att förlägga undervisning i NO- och teknik utanför klassrummet.

Den svenska skolan präglas av ett utbildningssystem där resultat och mätbara kunskaper sätts i centrum med stress och ångest som konsekvens. Till följd av detta hamnar elevers välmående i periferin, en paradox sett till läroplanens hälsofrämjande nyansering. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om elevers emotioner med fokus på känslor i och inför deltagande i den naturvetenskapliga diskursen. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk baserat på Antonovskys teori om känsla av sammanhang, som också appliceras på såväl analysmetod som tolkning av empiriskt material. Med en salutogen ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med 25 elever från två klasser i årskurs 5 på en hälsofrämjande skola. Resultatet från undersökningen påvisade en tydlig dikotomi de två naturvetenskapliga klassrummen emellan, där deltagarna och i synnerhet läraren verkar som medskapare av den naturvetenskapliga diskurs inom vilken samtliga ses som aktörer. Vidare bidrar undersökningen med klarhet i att skolan definitivt torde ses som en arena innefattande såväl elevers lärande som välmående. Beskrivningar och analys av empiriska data talar för att det en primär del i en lärares mångfacetterade uppdrag att planera och bedriva naturvetenskaplig undervisning i ett klassrumsklimat där välmående, emotioner och lärande korrelerar likt det samspel i ett ekosystem där varje elev ses som unik och oersättlig och läraren verkar likt solen för att skapa förutsättningar och driva processen framåt.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten. Vi har valt att lyfta fram tre övergripande områden i vårt resultat och de är: läroplanen, estetik i klassrummet och estetiska arbetsmetoder. Dessa övergripande områden har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning och teori. Det sociokulturella perspektivet, att man lär sig i sociala sammanhang ligger som grund i detta arbete. Vi kan konstatera utifrån vårt resultat att pedagogerna är positivt inställda till att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Pedagogerna ser mer än gärna att estetik är en del av undervisningen. Det finns dock faktorer som bidrar till att estetiken väljs bort. Dessa faktorer är: tid för planering, brist på lokaler och större utrymmen samt brist på kompetens inom de estetiska arbetsmetoderna. Vi anser att om det kan avsättas tid för planering där lärare får möjlighet att hjälpa varandra så är något som borde prioriteras. I verksamheten borde det även göras en översikt på vilka estetiska kompetenser de olika lärarna besitter. På så sätt kan pedagogerna utnyttja varandras kunskaper vilket kan bidra till att mer estetik integreras i undervisningen.

Syftet med studien är att med en enkät undersöka 39 flerspråkiga gymnasieelevers exponeringstid för svenska utanför klassrummet. Det totala antalet timmar, kumulativ exponeringstid, ställs i relation till elevernas språkliga nivå, testat med språktest avsett att mäta högsta nivån i processbarhetsteorin (PT). Resultatet visar att kumulativ exponeringstid är ett relevant mått på elevers språkliga input och att detta värde korrelerar med språklig nivå, så att 89 % av eleverna med en kumulativ exponeringstid över 10 000 timmar har nått den högsta nivån. Mindre än 16 % av eleverna med en exponeringstid under 10 000 timmar har nått motsvarande nivå. Detta tyder på att elevernas språkliga exponering för målspråket utanför klassrummet har en central roll för deras språkutveckling. Resultatet visar också stora skillnader i elevernas förmåga att producera bisatser. Nästan alla elever använder subjektsrelativer. Objektsrelativer, ett av kriterierna för högsta nivån i PT, tycks kräva betydligt högre språkförmåga och vållar svårigheter, även för de elever som uppnått högsta nivån mätt med andra kriterier.

This study is about applying narrative theory into the media classrooms. Can a teacher create wonder and curiosity in his or her classroom by using classic storytelling techniques? The use of compelling storytelling has been used throughout history. With today’s media climate and the endless amount of streaming entertainment that surrounds us, makes us feel, fantasize, become inspired, and forget about time and space, how can we as teachers not imagine applying that sense of wonder into the classroom? This study´s main focus is on cliffhangers as an educational tool in the classroom and examines the teachers’ point of view on the subject of cliffhangers and the use of narrative techniques. How can a teacher apply classical narrative techniques to keep or even inspire to wonder, curiosity, and the will to learn more in the media classroom? Does a cliffhanger motivate the student to learn more? Do professional teachers see possibilities or restrains by using narrative techniques, such as cliffhangers in their classroom? Lastly, how can a cliffhanger contribute to a more creative classroom climate? This paper tries to find the answers to these questions. This paper examines the concept of cliffhanger, how to construct one, how it is used in normal context within film and television, and how it can be used as a creative tool in the classroom. I create two cliffhangers for two teachers and observe their performance in the classroom. Supported by previous research concerning the importance of film pedagogy in school and media education, the concept of affordance, narrative theory, achieving a sense of wonder, and the importance of a creative teaching practice. The reason for this study is to inspire and awake new ideas in other teachers to how one can practice a creative classroom and to hopefully stimulate the students to their own creativity and wonder. The result points to the importance of keeping the cliffhanger relevant to the assignment and subject, the teacher’s performance, and a general positive outlook on narrative techniques in the classroom. With the major theme cliffhanger and narrative theory in education, this study is summarized and presented with a 3D structure of the literally word cliffhanger in a cliffhanger situation. Will the creative teacher save the day? To be continued…

Forskning om lyrikundervisning i förstaspråket är begränsad, likt lyrikens plats i klassrummet. Majoriteten forskning visar att lärare, elever och lärarstudenter anser att lyriken är främmande, svår och inkompatibel med betygssättning. Det finns dock inga sådana studier om vuxenutbildning, varken utländska eller svenska, trots att komvux är den skolform som har flest elever per år. Denna studie syftar till att undersöka, förstå, gestalta och tolka hur yrkesverksamma svensklärare på komvux beskriver sin relation till lyrik och sina erfarenheter av lyrikundervisning samt vilka möjligheter de ser med att arbeta med lyrik på komvux. Fyra lärare från tre komvux i Sverige intervjuades och dessa intervjuer analyserades induktivt med gestaltande metod, poetic inquiry, och deduktivt med teoretisk analys. Resultaten presenteras i form av diktkluster som analyseras med vald teori. Teorier som används är Rosenblatts transaktionsteori, Showalters teori om lyrikdidaktik, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet, Fejes och Holmqvists teori om komvux som marknad, samt Larssons tankelinjer för vuxendidaktik. Studien visar att lärarna har liknande mål för sin lyrikundervisning, att arbeta med selektiv uppmärksamhet i ett flerstämmigt klassrum, men har olika möjligheter att uppnå detta på grund av sitt privata läsintresse, typen av undervisning (fysisk eller digital), och mängden kollegialt stöd. Slutsatserna som dras är att lyrik bör implementeras mer på komvux men för att underlätta formativ bedömning och att komvuxlärare bör erbjudas mer kollegialt stöd.

The aim of this study is to find out whether gender affects some fifth-graders’ choice of books. The study builds on qualitative research interviews with questions about children’s choice of fiction. It is based on gender theories because we wanted to see whether the pupils’ choice of books follows gender stereotypes. By gender stereotypes we mean all the notions and ideals about femininity and masculinities with which we are surrounded in today’s society, for example, in popular culture. We have interviewed six pupils in grade five, in three pairs. One of the pairs consisted of a girl and a boy, one consisted of two girls and one of two boys. The result of the study shows that the boys preferred to read books that were exciting and entertaining, while the girls chose books about topics such as friendship and love. The pupils in the all-boy group gave relatively similar answers during the interviews, as did the pupils in the all-girl group. The boys liked the same type of books and agreed with each other. It was the same in the girls’ group. The group with one girl and one boy differed, however, in that the girl preferred to read exciting books which the all-girl group did not choose. The group composition may have affected the pupils’ choice of books and the choice of genre. It is difficult, however, to draw any general conclusions about this, as only six pupils were interviewed.